Skip to main content

Författare: admin

Stoppa utbyggnaden av elkablar till Europa

Elpriset har under hösten och vintern varit rekordhögt. Det beror framför allt på elexporten till Europa. Regeringen måste omedelbart stoppa utbyggnadsplanerna av elkablar till Europa och skrota planerna på ett enhetligt elpris i EU.  Idag skriver Nooshi Dadgostar och Vänsterpartiets näringspolitiska talesperson Birger Lahti på DN Debatt

Under hela hösten har elpriserna varit rekordhöga i södra Sverige. Att elen blir dyrare kalla vinterdagar är något de flesta räknar med, men när det svenska elpriset skenar och ständigt når nya rekordnivåer är det något som är fel i systemet.

Ute i Europa är elpriset konstant högt, där har man inte gjort sin läxa och ställt om energisektorn. Istället har dessa länder blivit beroende av rysk gas och när den tillgången stryps rusar elpriset. Nu vill regeringen skapa en gemensam elmarknad i EU med ambitionen om ett enhetligt europeiskt elpris. Blir det verklighet är de höga elpriserna i södra Sverige tyvärr bara en tragisk försmak av vad som väntar.

Vi är mitt uppe i en historisk omställning av industrin i Sverige. En rad industrier i norra Sverige planerar för att gå över till fossilfri produktion med ett kraftigt ökat elbehov som följd. När dessa industrisatsningar realiseras och Sverige blir till en stor nettoexportör av batterier, fossilfritt stål och järnsvamp riskerar norra Sverige att få en negativ elenergibalans.

De närmaste decennierna behöver vi därför göra en historisk ­ökning av elproduktionen och elnäts­kapacitet. Förutsättningarna för detta finns, men kräver omfattande statliga investeringar i stamnätet. Beräkningar visar att enbart elnätet kommer att behöva 500 miljarder kronor i investeringar under de närmaste 30 åren.

Dessutom är en kraftig utbyggnad av havsbaserad vindkraft tillsammans med en mer effektiv tillståndsprocess en förutsättning för att klara elförsörjningen framåt. Vi behöver också utveckla lagringskapacitet för bland annat vätgas för att på så sätt jämna ut toppar och dalar i elförsörjningen under året. Det svenska elsystemet behöver byggas robust och ha en god beredskap både för kalla vintrar och ökad elanvändning i samhället.

Ska alla dessa offentliga investeringar göras kan de inte i nästa skede rinna ut i elexport och subventioner av industrier i våra grannländer, där avkastningen framför allt hamnar som övervinster hos de exporterande elbolagen. Det är dags att ta tillbaka kontrollen över energipolitiken. Hushållen ska inte bli stående med notan när elnätet byggs ut, samtidigt som elföretagen stoppar vinsterna i egen ficka när svensk billig el exporteras.

Regeringen måste omedelbart stoppa utbyggnadsplanerna av elkablar till Europa och skrota planerna på ett enhetligt pris i EU. Hushållen ska inte i realtid behöva se lönen ätas upp av elräkningen. Industrin behöver en långsiktig och säker elproduktion för att kunna ställa om produktionen till fossilfritt. Det är dags att ta tillbaka kontrollen över energipolitiken.

Läs hela debattartikeln här.

Barnen har 10 minuter på sig att äta lunch

Mitt barn som utreds för NPF får inte det stöd han behöver för att få lugn i skolan. Skolan hotar med att orosanmäla för att barnet agerar ut i skolan. De tjatar om att han ska följa regler, när de uppenbart inte ger honom det han behöver.

Vi har bett om egen resurs till honom, men skolan säger att det inte är bra för honom på grund av att han missar studietid då. Samtidigt säger de att de kan äska pengar för extra stöd om han får diagnos. Det är små lokaler med 32 elever i varje klass.

Det är väldigt trångt. Barnen har 10 minuter på sig att äta lunch, på grund av att matsalen är så liten att alla barn inte hinner komma in under lunchtid annars. De har en regel om att de yngsta barnen inte får prata *ALLS* när de äter, för att de ska hinna äta upp. Den här skolan har gått med över en miljon i överskott årligen från 2018 tills nu.

Anonym

Det finns ingen matsal

I en högstadie- och gymnasieskola finns det inga fysiska läroböcker utan allt är digitalt på grund av att det är billigare digitalt än fysiskt. Sedan finns det ingen matsal och idrottssal. Konsekvensen blir att eleverna äter onyttigt och att man får vara inne när det är dåligt väder på idrotten.

Elev, Östergötland 

Budgeten urholkas av de privata ägarna

Jag har 28 sexåringar i min grupp, varav minst fyra har särskilda behov och behöver utredas. Men vi har ingen skolpsykolog på skolan för det är brist på såna och staden har inte anställt tillräckligt. Det innebär att vi har barn som väntat i över två år på att få remiss så de kan utredas vidare. Under tiden får de fortsätta misslyckas varje dag och deras självkänsla blir bara sämre och sämre. Om staden hade mer pengar kvar så skulle de kunna satsa på fler lärare, specialpedagoger och skolpsykologer, men istället urholkas budgeten av de privata ägarna.

Anonym förskollärare

Rektorn tvingade mig att ändra i betygen

Jag var vid tillfället nyutexad lärare i engelska och skulle sätta mina första betyg. Rektorn tvingade mig att ändra i betygen efter påtryckningar från föräldrar. ”Vi måste tänka på vårt rykte” sa han. Jag skulle ha stått på mig, men jag var ny och vågade inte gå emot ledningen trots att mitt uppdrag som lärare är att bedöma elevernas faktiska kunskaper och ge ett betyg som motsvarar dessa. Jag blir så förbannad när jag tänker på hur många elever som kämpar skiten ur sig för att få höga betyg, medan vi ger andra glädjebetyg och en räkmacka in på högskolan.

Lärare, Uppsala län 

Spriten flödade och subventionerades av företaget

Jobbade på en stor skolkoncern som la 15-20 miljoner på en stor kickoff varje år. Alla flögs till Piteå, det bjöds in kändisar, underhållningen var otroligt påkostad och spriten flödade och subventionerades av företaget. En gång hade vi en föreläsning som hette ”Repalu och vinsterna” som handlade om hur svårt det skulle gå för företaget om de bara skulle få ha 10 procent vinst. Väl på skolan så sparades det på allt, lärarna hade låga löner som höjdes med hjälp av statliga bidrag som lärarlönelyftet och försteläraruppdrag. Ett tag fick vi inte ens nya whiteboardpennor för att vi behövde spara. Innan jag sa upp mig så fick vi ett mail om att koncernen gått 104 miljoner plus förra året, samma år som jag fick kämpa för att vi skulle kunna erbjuda lunch till våra elever som hade det väldigt tufft under pandemin. Har bytt till kommunalt där jag har hälften så många elever, mindre undervisning och 20 procent mer i lön.

Lärare, Skåne  

Rädsla för att skolan skulle få en dålig image

Skolan jag gick på under gymnasiet bytte rektor, och valde så att anställa någon som bara hade jobbat med marknadsföring och dylikt. Kvalitén försvann fort, det enda viktiga var hur skolan sågs från utsidan. Gick från att ha en erfaren rektor som kunde namnet på alla 300 elever till en som böjde sig för minsta klagomål från elever av rädsla för att skolan skulle få en dålig image

Elev, Västernorrland