Författare: admin

Priset för att behandla en skadad eller sjuk katt eller hund har ökat kraftigt de senaste åren. Sällskapsdjur betyder mycket för många människor, inte minst för äldre och ensamma, bland ensamboende äldre som har ett husdjur uppger bara 7 procent att de ofta eller alltid känner sig ensamma, jämfört med 24 procent bland dem som saknar husdjur. När veterinärvården blir för dyr riskerar det därför inte bara djurens hälsa, utan även en viktig källa till trygghet och gemenskap.

Djurägare ska kunna lita på att veterinärvården är rättvis och förutsägbar, inte styras av ett fåtal riskkapitalbolags vinstintressen. Vi ser samma mönster som på matmarknaden – priserna skenar samtidigt som konkurrensen sätts ur spel. Nu måste politiken agera, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.

Enligt Konkurrensverket har priserna på vård för hund och katt ökat med i genomsnitt 40 procent mellan 2020 och 2025, och akutpriserna med uppemot 50 procent. Bakom prisökningen ligger till stor del Evidensia och Anicura, de två riskkapitalägda kedjorna som sedan 2011–2012 köpt upp stora delar av landets tidigare familjeägda djurkliniker. Anicura ägs sedan 2018 av amerikanska chokladjätten Mars, Evidensia sedan 2014 av svenska riskkapitalbolaget EQT. Ett tydligt exempel är id-märkning av hund eller katt: medianpriset på en fristående klinik är 450 kronor, mot 1 050 kronor hos Anicura och 1 040 kronor hos Evidensia, för exakt samma ingrepp. Så sent som i mars i år låg priserna på 850 respektive 885 kronor, vilket betyder en ökning på över 20 procent på bara ett halvår.

Samtidigt är transparensen bristfällig. Djurägare får sällan veta kostnaden i förväg, notan kommer först efteråt, när det är för sent att välja bort en dyr behandling. Hundägaren Sofia Andréasson i Skummeslöv fick ingen prisuppgift innan hennes hund Tyra tandbehandlades, fakturan landade på 22 000 kronor. Ann Björklund fick ett kostnadsbesked på max 56 000 kronor för en operation på katten Ceasar. Den slutliga räkningen blev 102 000 kronor.

Det är orimligt att man som djurägare i praktiken skriver på en blankocheck. Man ska veta vad en behandling kostar innan man tackar ja, inte upptäcka det i efterhand, säger Nooshi Dadgostar.

Konsekvenserna syns tydligt hos Hundstallet, som varje år tar emot omkring 1 400 hundar. Enligt Hundrapporten 2026 klarar 43 procent av landets hundägare inte en oväntad veterinärkostnad på 10 000 kronor utan ekonomisk ansträngning, och var åttonde har tvingats kompromissa med sin hunds vård av ekonomiska skäl.

Riksdagen röstade i våras ner förslagen om en referensprislista. Regeringen gav i stället Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen, och myndighetens rapport, som kom i mars 2026, föreslår bland annat nationella behandlingsrekommendationer och en branschöverenskommelse om prisinformation, men avvisar uttryckligen reglerade priser. Kristdemokraterna, som har landsbygdsministerposten, förespråkar samma frivilliga linje. Centerpartiet vill se öppna priser för vanliga behandlingar, men inte heller de vill gå så långt som till tariffer.

Vänsterpartiet menar att det inte räcker så länge oligopolet mellan Evidensia och Anicura består. Vänsterpartiet vill se tre saker: skarpare, bindande krav på pristransparens; att en ansvarig myndighet får i uppdrag att utreda och införa nationella tariffer, liknande systemet i Tyskland; samt att Konkurrensverket får ett konkurrensverktyg för att kunna bryta upp oligopol, ett verktyg som redan finns i Storbritannien och Danmark, och som nyligen föreslagits även i Finland för just veterinärmarknaden.

Vi behöver inte facit på exakt hur en svensk tariff ska utformas i minsta detalj, men riktningen är glasklar: Konkurrensverket måste få rätt verktyg för att bryta upp oligopolet, säger Nooshi Dadgostar.

Det här är en fråga Vänsterpartiet kommer att prioritera i regeringsförhandlingar efter valet.

Rösta på Vänsterpartiet den 13:e september!

Den som blir arbetslös ska kunna fokusera på att hitta ett nytt jobb, inte på om pengarna räcker till mat och hyra. Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson presenterade idag förslag för en starkare a-kassa och en återupprättad arbetsmarknadspolitik. 

Sverige har omkring 100 000 fler arbetslösa i dag än när regeringen tillträdde. I juli var närmare 470 000 människor arbetslösa. Samtidigt har regeringens nya regler för a-kassan gjort tryggheten sämre för den som förlorar jobbet.

Ersättningen trappas ner ju längre arbetslösheten varar. För den som är arbetslös länge och får aktivitetsstöd kan inkomsten till slut sjunka till drygt 6 000 kronor i månaden efter skatt.

Att bli av med jobbet är jobbigt nog. Du ska inte samtidigt behöva ligga vaken på nätterna och undra om du har råd med hyran, maten eller att hämta ut medicin. A-kassan ska vara en trygghet när jobbet försvinner, inte en piska, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Partiet vill bland annat höja taket och grundbeloppet i a-kassan, låta ersättningen följa löneutvecklingen och se till att ersättningen ligger kvar på 80 procent under hela ersättningsperioden och under tid med aktivitetsstöd.

Vänsterpartiet vill också bygga upp arbetsmarknadspolitiken igen. Fler ska få möjlighet till arbetsmarknadsutbildning och omskolning för att kunna ta de jobb som finns.

Människor blir inte arbetslösa för att a-kassan är för hög. När företag lägger ner och arbetslösheten ökar behöver människor fler jobb att söka, möjlighet att utbilda sig och ekonomisk trygghet under tiden. Vi vill hjälpa människor tillbaka till arbete, inte göra dem fattigare, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Två olika vägar för a-kassan

Inför valet finns en tydlig skillnad mellan Vänsterpartiets och Centerpartiets politik. Centerpartiet vill bland annat sänka taket, trappa ner ersättningen snabbare och ta bort skattereduktionen för medlemsavgiften till a-kassan. Sammantaget innebär deras förslag nedskärningar på omkring 7,4 miljarder kronor.

Det här visar varför det spelar roll vilken politisk riktning nästa regering får. Vår politik för en starkare a-kassa går inte att förena med Centerpartiets linje. Vill man ha en regering som stärker tryggheten för vanligt folk behöver Vänsterpartiet vara starkt, säger Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet vill

• att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet
• höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet
• behålla 80 procents ersättning under hela ersättningsperioden och tiden med aktivitetsstöd
• indexera ersättningen så att den följer löneutvecklingen
• förbättra villkoren i a-kassan och återinföra studerandevillkoret
• stärka skattereduktionen för medlemsavgiften till a-kassan
• satsa på arbetsmarknadsutbildningar och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Se pressträffen:

Svensk sjukvård ska bygga på behov, inte plånbok. Men i dag ser verkligheten annorlunda ut. Den som är rik, bor i ett välbärgat område eller har en privat sjukvårdsförsäkring får ofta snabbare och bättre tillgång till vård än den som behöver vården mest. Därför presenterar Vänsterpartiet nu en plan för att stoppa gräddfilerna i vården och återupprätta principen om vård efter behov.

Ojämlikheten i vården växer

Sverige har i grunden en stark sjukvård, men skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är fortfarande stora. Människor med längre utbildning lever flera år längre än personer med kortare utbildning, och skillnaderna mellan olika delar av landet är betydande.
Samtidigt är det ofta människor med högre inkomster och bättre hälsa som har lättast att få vård. Privata vårdcentraler etablerar sig främst i områden där befolkningen är friskare och mer välbärgad, medan regionerna får ta ansvar för områden där vårdbehoven är större.

Vi ska ha en jämlik sjukvård i Sverige. När du blir sjuk ska du få vård oavsett vem du är, var du bor eller hur mycket pengar du har, säger Nooshi Dadgostar.

Marknadsexperimentet har gått för långt

I Stockholm, Sveriges mest privatiserade sjukvårdsregion, har konsekvenserna blivit särskilt tydliga. Personal vittnar om kortare patientmöten, ekonomiska incitament som styr vården och patienter som behandlas som kunder på en marknad.
Det handlar inte bara om ineffektiv användning av skattemedel. Det handlar också om patientsäkerhet.

Vad behöver patienten? Det är det första jag och mina barnmorskekollegor borde tänka på när vi möter våra patienter, inte vad som är mest lönsamt, säger Hannah Dahlbäck, barnmorska och regionrådskandidat för Vänsterpartiet i Region Stockholm.

Vänsterpartiet vill avprivatisera vården

Nätläkarbolag och andra privata vårdföretag harkunnat växa i ett system som saknar tillräcklig kontroll och där stora summor skattemedel varje år går till vinster och överetableringar.
För att bryta utvecklingen vill Vänsterpartiet ge regionerna tillbaka kontrollen över vården.

Vänsterpartiet vill:

• avskaffa den tvingande lagen om valfrihetssystem (LOV) i primärvården.
• tillsätta en avprivatiseringskommission.
• införa en ny upphandlingslag för välfärden.
• stoppa privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad vård.
• begränsa nätläkarbolagens möjligheter att ta ut ersättning från regionerna.

Syftet är att kunna planera vården efter människors behov i stället för företagens lönsamhetskrav.

Pengarna ska gå till vård – inte vinster

Vänsterpartiet menar att resurser som i dag försvinner till vinster och marknadsstyrning i stället behövs för att stärka den nära vården. Resurserna kan vi istället använda till fler allmänläkare, bättre kontinuitet och en fast läkarkontakt för alla patienter.

Du ska veta att det inte är någon som går före dig i kön fast du behöver vården mer. Du ska veta att oavsett var du bor har du tillgång till den vård du har rätt till, säger Nooshi Dadgostar.

För Vänsterpartiet är målet tydligt: sjukvården ska återigen styras av hälso- och sjukvårdslagens princip om vård efter behov.

Den som är sjukast ska få vård först. Inte den som är rikast.

☞ Ladda ned presentationsmaterialet här…

Foto: Agnes Stuber

Det ska inte spela någon roll om du bor i Dorotea, Huddinge eller Lidingö. Samma skatt ska ge samma välfärd. I dag ser det inte ut så. Vänsterpartiet vill halvera skatteorättvisan mellan Sveriges kommuner och ta ett första steg mot ett mer jämlikt land.

Människor betalar olika mycket för samma välfärd

Skillnaden i kommunalskatt kan i dag vara upp till sju kronor per hundralapp beroende på var du bor. Det innebär att en undersköterska, lärare eller pensionär i vissa kommuner betalar flera tusen kronor mer varje år än någon med samma inkomst på en annan plats.

Ta Dorotea och Lidingö som exempel. Trots att invånarna i Dorotea betalar betydligt högre skatt är det inte så att skolan är bättre, vården närmare eller äldreomsorgen mer generös. Tvärtom tvingas många kommuner med svårare förutsättningar välja mellan högre skatt och nedskärningar.

Om vi menar allvar med att hela Sverige ska leva måste också hela landet ha rättvisa ekonomiska förutsättningar. Var du bor ska inte avgöra hur mycket du betalar för samma välfärd, säger Nooshi Dadgostar, partiordförande för Vänsterpartiet.

Ett utjämningssystem som inte fungerar

Det system som ska jämna ut skillnader mellan kommuner fungerar inte. I dag bygger stora delar av utjämningen på teoretiska modeller som försöker räkna ut vad det borde kosta att driva välfärd i en kommun. Problemet är att modellerna inte fångar verkligheten.

Alla vet att det kostar mer att driva äldreomsorg, skola och räddningstjänst i en glesbygdskommun där avstånden är långa än i en tät villakommun nära en storstad. Men de faktiska kostnaderna syns inte tillräckligt i systemet.

Samtidigt finns ett så kallat tillväxtincitament som gör att redan välmående kommuner får behålla en större del av sina nya intäkter om deras skattebas ökar, att fler flyttar in till kommunen.

Systemet idag gynnar kommuner med dyra bostäder där människor inte jobbar, bara sover. Det är kommuner nära en storstad där personer pendlar in till staden för att jobba. Kommuner som har välmående och relativt rika invånare gynnas medan glesbygdskommuner missgynnas. Det är inte rättvist, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Vänsterpartiets lösning: låt verkligheten räknas

Vi vill göra systemet rättvist på riktigt. Därför föreslår Vänsterpartiet att kommunernas faktiska kostnader ska väga in till 50 procent i utjämningssystemet. I dag baseras det nästan helt på modeller. Vi vill att verkligheten ska väga lika tungt.

Det betyder att kommuner som har högre kostnader för välfärden får bättre förutsättningar och välfärden kan stärkas utan att skatten behöver höjas.

Dessutom vill vi avskaffa tillväxtincitamentet som i dag gynnar rika pendlingskommuner. Storleken på utjämningen ska inte styras av bostadspriser, utan av behov.

Åtta av nio kommuntyper vinner på förändringen

Med vårt förslag minskar skillnaderna kraftigt mellan kommuner. Åtta av nio kommuntyper vinner på förändringen. Landsbygdskommuner kan i många fall sänka skatten med upp till nästan två kronor, utan att försämra välfärden. Vissa välmående kommuner, ofta nära storstäder, kommer behöva bidra mer.

Det är dags att göra verklighet av principen: samma skatt ska ge samma välfärd. 

Se pressträffen

Foto: Agnes Stuber

Svensk äldreomsorg befinner sig i kris. Personal går på knäna, äldre får inte alltid den omsorg de behöver och samtidigt försvinner miljarder skattekronor till privata vinster. Därför presenterar Vänsterpartiet nu en plan för att ta tillbaka kontrollen över välfärden och sätta de äldres behov före företagens vinster.

Under de senaste åren har larmen från äldreomsorgen blivit allt fler. Personal vittnar om stress, minutstyrning och situationer där de tvingas göra omöjliga prioriteringar. Samtidigt har äldre i flera kommuner drabbats av försämrad omsorg och bristande kontinuitet.
Trots detta fortsätter stora privata välfärdsföretag att göra betydande vinster på skattefinansierad verksamhet. De sammanlagda vinsterna i välfärden uppskattas till mellan 10 och 20 miljarder kronor varje år.

Varje skattekrona som försvinner till privata vinster är en skattekrona som inte går till äldreomsorg, vård eller skola. De pengarna behövs hos brukarna och personalen, inte hos aktieägare, säger Nooshi Dadgostar.

Stockholm visar vad som händer när marknaden tar över

Marknadsstyrningen har gått längst i storstadsregionerna, och allra längst i Stockholm. Där köper kommuner och regioner betydligt mer välfärd från privata aktörer än i övriga landet.
Samtidigt har flera stora vårdbolag kritiserats för brister i verksamheten. Attendo har bland annat fått skarp kritik för omsorgen och har samtidigt delat ut hundratals miljoner kronor till ägarna genom utdelningar och aktieåterköp.

Det är inte rimligt att företag kan plocka ut hundratals miljoner ur äldreomsorgen samtidigt som personalen saknar tid och de äldre inte får den omsorg de förtjänar, säger Ida Gabrielsson.

Vänsterpartiet vill ta tillbaka välfärden

Vänsterpartiet vill påbörja en avprivatisering av välfärden och presenterar nu första delen av en större reformagenda.

Vänsterpartiet vill:

• tillsätta en avprivatiseringskommission direkt efter valet
• införa en ny upphandlingslag för skattefinansierade välfärdstjänster
• avskaffa lagen om valfrihetssystem, LOV
• ge kommuner möjlighet att återta verksamheter i offentlig regi

Syftet är att ge kommuner och regioner större kontroll över välfärden och säkerställa att skattemedel används till omsorg istället för vinstuttag.

Pengarna behövs i äldreomsorgen

Behovet av fler anställda inom äldreomsorgen är stort. Enligt Vänsterpartiets beräkningar skulle de miljardbelopp som årligen försvinner i vinster kunna användas till tiotusentals fler undersköterskor och bättre villkor för personalen.
Målet är en äldreomsorg där personalen har tid att se människan bakom vårdbehovet och där äldre kan känna trygghet, värdighet och gemenskap.

– Att bli gammal ska inte innebära att man lämnas åt ett marknadsexperiment. Äldreomsorgen ska vara mänsklig. Den ska styras av människors behov, inte av vinstintressen, säger Nooshi Dadgostar.

Svenska folket vill se en förändring

En tydlig majoritet av svenskarna säger nej till vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg. Många är också negativa till att privata företag ska ansvara för äldreomsorgen.
För Vänsterpartiet är slutsatsen självklar: välfärdens pengar ska stanna i välfärden.

Det är dags att stoppa vinstslöseriet och ta tillbaka kontrollen över äldreomsorgen. Våra äldre förtjänar bättre än det marknadskaos vi ser i dag, avslutar Nooshi Dadgostar.

☞ Ladda ned presentationsmaterial här…

Se pressträffen

Sverige behöver ta tillbaka välfärden för att bygga en starkare och mer jämlik sjukvård. Nooshi Dadgostar presenterade i veckan Vänsterpartiets fem prioriterade frågor för sjukvården, framför Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Sjukvården ska fungera för alla, oavsett var man bor eller vem man är. Men i dag möter många patienter långa väntetider samtidigt som vårdpersonalen arbetar under hård press. I exempelvis Region Skåne har stora sparkrav lett till nedskärningar i vården, vilket riskerar att försämra både tillgängligheten och arbetsmiljön.

Det här är en satsning som kommer märkas i vardagen för hundratusentals människor. Vården måste funka i hela landet, säger Nooshi Dadgostar.

Vårdens största problem är brist på resurser. Vänsterpartiet vill öka både de generella statsbidragen och de riktade bidragen till hälso- och sjukvården. Förslaget är att tillföra fem miljarder kronor nationellt från 2027, så att regionerna kan anställa mer personal, korta köerna och ge patienter den vård de behöver.

Men även personalens situation behöver bli bättre. Många yrken inom vården har en löneutveckling som släpar efter, trots stort ansvar och höga krav. Därför vill Vänsterpartiet genomföra ett så kallat Kvinnolönelyft. Satsningen omfattar 30 miljarder kronor över tio år och syftar till att höja lönerna i yrken som exempelvis undersköterska och barnmorska. Målet är att göra vårdyrken mer attraktiva och minska bristen på personal.

För att förbättra arbetsmiljön och göra vårdyrken mer attraktiva vill Vänsterpartiet också förkorta arbetstiden med bibehållen lön. Erfarenheter från olika försök visar att kortare arbetstid kan minska sjukskrivningar, förbättra möjligheterna att rekrytera och behålla personal samt bidra till en bättre och säkrare vård för patienterna.

Det här handlar om att äntligen ge vårdpersonalen det erkännande de förtjänar, i lönekuvertet, och arbetsmiljön. Gör vi rätt här får vi fler som både vill utbilda sig till och som stannar kvar i vårdyrken, säger Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiet motsätter sig planer på att driva mer sjukvård i bolagsform. Vård ska styras utifrån patienternas behov, inte affärsmässiga mål. Bolagisering riskerar att försämra insynen, försvaga den demokratiska kontrollen och göra vården mer marknadsstyrd.

Staten ta ett större ansvar för en jämlik finansiering av vården. Däremot säger Vänsterpartiet nej till ett totalt statligt övertagande av sjukvården. Risken är för stor att ett sådant system öppnar för ännu mer privat drift och större inflytande för välfärdskoncerner. Fokus bör i stället ligga på att stärka den offentliga vården och säkerställa en jämlik vård i hela landet.

5 punkter för vården

• Mer pengar till vården
• Högre löner i kvinnodominerade yrken
• Nej till bolagisering av vården
• Stoppa ökad privatisering
• Kortare arbetstid för vårdpersonal

Regeringen har gång på gång svikit norra Sverige. Nattågslinjer har lagts ner, trafiken till Norrbotten har halverats och löftet om Nya Ostkustbanan har brutits. Vänsterpartiet vill vända utvecklingen, med fungerande nattåg och dubbelspår hela vägen längst Norrlandskusten.

De nattåg som lagts ner var populära tåg som människor använde och behövde. Över 70 000 skrev under protestlistorna, men regeringen lyssnade inte. Vi vill återupprätta nattågstrafiken igen. Man ska kunna transportera sig på ett modernt och klimatsmart sätt i hela landet, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

Likaså vill Vänsterpartiet bygga Nya Ostkustbanan med dubbelspår hela vägen. Det handlar om sträckan Gävle–Härnösand, som är landets längsta och mest belastade enkelspår. Trafikverket har själva konstaterat att ”lappa och laga” inte är en långsiktig lösning.

Kristersson lovade att Nya Ostkustbanan skulle stå klar till 2035, sedan plockade regeringen bort den ur planen. Vi säger: dubbelspår hela vägen. Det är en avgörande investering för jobben, klimatet och hela norra Sveriges utveckling. Den här flaskhalsen påverkar tågtrafiken i hela landet, säger Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

Vänsterpartiets förslag:

• Återupprätta nattågstrafiken
• Långsiktig statlig finansiering av nattågen – så att nattågens framtid inte hänger i luften varje år.
• Dubbelspår längs hela Nya Ostkustbanan (Gävle–Sundsvall–Härnösand) – lägg fast inriktningen för hela sträckan
• Påskynda planeringsarbetet, så att samtliga etapper får tid för byggstart.