Författare: admin

Regeringen och oppositionen har enats om en överenskommelse om försvaret som gör upp med de dumsnåla budgetreglerna och som tillfälligt värnar välfärden från nedskärningar. Vänsterpartiet har deltagit i förhandlingarna och fått gehör för viktiga krav: bland annat att även den civila delen av totalförsvaret omfattas – och att upprustningen finansieras genom statliga lån, inte genom nedskärningar i välfärden.

Överenskommelsen innebär att 300 miljarder kronor ska lånas under de kommande åtta åren för att möta det förändrade säkerhetsläge, bygga upp ett robustare totalförsvar och nå upp till de åtaganden som Nato-medlemskapet innebär för Sverige. 50 miljarder av dessa 300 miljarder reserveras för investeringar i den civila delen av totalförsvaret – som tåginfrastruktur och bättre beredskapslager för vård och mat. Bra för beredskapen och bra för klimatet.

Vi har hela tiden varit tydliga: ett snabbt utbyggt försvar får inte tränga undan vård, skola och omsorg. Välfärden ska inte betala notan för upprustningen, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet har länge drivit att staten behöver öka sina investeringar i både civil och militär beredskap – utan att det leder till nedskärningar i andra samhällsområden. Redan i höstens ramverksförhandlingar krävde partiet att staten måste kunna låna till viktiga samhällsinvesteringar.

Det är glädjande att alla partier nu inser att staten behöver låna till försvarsupprustningen. Men det återstår en viktig fråga: hur löpande utgifter som löner och driftkostnader ska finansieras i framtiden, när statsbudgeten ska tillbaka till balans, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson.

Vänsterpartiet föreslog under förhandlingarna en beredskapsskatt på höga inkomster och kapital – ett sätt att långsiktigt trygga både säkerhet och välfärd. Det kunde regeringen inte acceptera. Det innebär att framtida regeringar ställs inför ett tydligt val: höjda skatter eller nedskärningar.

Matpriserna har skenat och hushållen går på knäna. För att stärka konkurrensen på matmarknaden föreslår Vänsterpartiet åtgärder för att bryta upp matjättarnas dominans. Att bryta upp grossistleden, stärka Konkurrenseverket och inrätta en tillsynsmyndighet skullegöra det lättare för nya aktörer att etablera sig.

En matmarknad som slutat fungera

Matpriserna har ökat dramatiskt de senaste åren. Det är en anledning till att vanliga familjer haft svårt att få ihop ekonomin. Samtidigt som matjättarna Ica och Axfood gjorde vinster på 38 miljarder kronor 2024 gick en vanlig barnfamilj där båda vuxna arbetar back med i genomsnitt 950 kronor i måndagen, enligt den typfamilj som LO lyfter fram i LO-ekonomernas rapport Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet.

En orsak till att matpriserna har kunnat fortsätta skena och blivit inflationsdrivande beror på den bristande konkurrensen. Även när efterfrågan viker finns det inga incitament för matjättarna att tävla om hushållen eftersom det i praktiken råder en oligopolsituation på matmarknaden. Samma problem med markandskoncentration finns inom flera andra områden, vilket den svenska konkurrenslagstiftningen idag inte klarar av att åtgärda.

Produktivitetsutvecklingen i Sverige har minskat sedan finanskrisen och började till och med avta innan dess. Ett av de möjliga skälen som nämns för denna utveckling är ett mindre dynamiskt företagsklimat, det vill säga färre in- och utträden av företag, och minskad konkurrens i form av ökad marknadskoncentration och högre vinster (mark-ups).

Matjättarnas makt hindrar nya aktörer

Idag är det i praktiken omöjligt att öppna en fullsortimentsbutik utan att knyta upp sig mot en av matjättarna och deras grossister. Det gör att det finns ingen anledning att tro att dagens bristande konkurrens och höga matpriser kommer att lösa sig av sig självt genom att nya affärer etableras. Det är nödvändigt att politiken ändrar spelreglerna på marknaden.

Ett vanligt mått på marknadskoncentration är de fyra största företagen marknadsandel (CR4). En marknadsandel över 50 procent för CR4 anses vara oligopolmarknader. I en rapport av EU-kommissionens var CR4 i Sverige lika med eller högre än 60 procent i 69 procent av de inkluderade 325 delmarknaderna. I 31 procent av dessa marknader fanns dessutom ett potentiellt dominerande företag, definierat som CR1 lika med eller högre än 40 procent. Det innebär att Sverige var det land med den högsta andelen koncentrerade marknader i denna del av kommissionens analys. I analysen ingick åtta EU-länder, Storbritannien, Sydkorea, USA, Japan och Kanada. Matmarknaden i Sverige har ett CR4 på nära 100 procent och CR1 på 50 procent. Det vill säga det är inte bara en oligopolmarknad, utan en oligopolmarknad med ett dominerande företag.

Konkurrenslagstiftningen räcker inte till

Som utredningen Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet (SOU 2025:22) konstaterar saknar Konkurrensverket i dag möjlighet att rikta ett konkurrensfrämjande åläggande till samtliga företag på en viss marknad. Av nuvarande regler följer att förbuden i konkurrenslagen enbart kan tillämpas efter det att ett konkurrensbegränsande förfarande har inletts eller aviserats. Det innebär att de konkurrensrättsliga förbuden inte kan användas för att reglera framtida förfaranden. Konkurrensverket möjligheter att rikta beteendemässiga eller strukturella framåtsyftande ålägganden mot företag är begränsade. Åläggandena kan enbart syfta till att undanröja en specifik överträdelse.

Det saknas också en möjlighet för Konkurrensverket att närmare ange vilka åtgärder ett företag ska vidta för att upphöra med ett förfarande som konstaterats strida mot något av förbuden i konkurrenslagen eller Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Dessutom gäller att utredningar om överträdelser av konkurrensreglerna enbart omfattar de företag som misstänks ha gjort sig skyldiga till en överträdelse. Det saknas alltså en möjlighet att ta ett helhetsgrepp avseende en viss marknad. I fråga om företagskoncentrationer möjliggör koncentrationskontrollen i dag inte åtgärder som rör konkurrensen i stort på den aktuella marknaden.

För Konkurrensverkets undersökning av en anmäld koncentration gäller särskilda tidsfrister som kan förlängas i olika steg enligt olika skeenden i processen. Det finns en yttersta tidsfrist om två år. Ett förbud eller ett åläggande får alltså inte meddelas senare än två år efter det att koncentrationen uppkom.

Flera länder i Sveriges omedelbara närområde, som Danmark, Norge, Island och Tyskland har alla infört konkurrensverktyg för bättre fungerande marknader.

Vänsterpartiets lösningar för en rättvisare marknad

• Stoppa kunddiskriminering – tvinga grossisterna att behandla alla lika
  Idag finns en tät koppling mellan grossistleden och detaljhandeln som i praktiken innebär att det diskrimeras mellan kunder (mataffärer), vilket förhindrar etablerandet av nya konkurrerande grossister. De stora matjättarna har sina egna grossister i en vertikal integrering vilket gör det svårt för nya affärer att etablera sig, då det är omöjligt att etablera en affär utan att knyta sig till en av de dominerande grossisterna. Det förekommer också betydande prisdiskriminering mellan 1111stora och små mataffärer, där mindre lanthandlarna på landsbygden får sämre priserbjudanden från grossisterna än stormarknader nära större städer. Något som försvårar etablering och konkurrens i gles- och landsbygd. Detta vill Vänsterpartiet förändra genom att införa ett diskrimineringsförbud för grossister mot olika handlare/mataffärer. Alla grossister ska vara tvungna att sälja till alla handlare till likvärdiga priser.
• Stärk Konkurrensverkets verktyg och befogenheter
  Koncentrationsnivåerna är höga på flera konsumentmarknader i Sverige, vid en internationell jämförelse. Det beror delvis på brister i dagens konkurrenslagstiftning. Vänsterpartiet vill därför att Konkurrensverket ges möjligheter att agera mot befintliga brister på en viss marknad. Vänsterpartiet vill även besluta om framåtsyftande och konkurrensfrämjande åtgärder och att Konkurrensverket ska ta ett helhetsgrepp om marknader som inte fungerar.
• Inrätta en inspektionsmyndighet som övervakar livsmedelsmarknaden: Matprisinspektionen
  Inspektionsmyndigheten ska i nära samverkan med Konkurrensverket övervaka livsmedelsmarknaden och se till att förbudet mot diskriminering mellan grossister och detaljhandel efterlevs. Myndigheten bör även ha möjlighet att underlätta etablering av nya aktörer genom att förhindra kommunernas användning av planmonopolet för att stoppa nyetablering.

☞ Se pressträffen här…

Allt fler barnfamiljer har svårt att få ekonomin att gå ihop – inte bara vid enstaka tillfällen, utan varje månad. För att stärka hushållen och ge barn en bättre barndom föreslår Vänsterpartiet nu en permanent lovpeng som ska gå till alla barn över sex år.

När skolorna stänger och barnen är hemma hela dagarna ökar utgifterna rejält. För många föräldrar innebär det ännu mer stress över matkostnader och att pengarna inte räcker. Samtidigt ska sommarlov och skollov vara en tid för vila, glädje och gemenskap – inte oro och skuld, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.

Sedan inflationskrisens start 2022 har hushållens marginaler krympt snabbt. Enligt LO:s rapport Arbetarhushållen – har inte råd att förlora jobbet har många familjer gått från små ekonomiska marginaler till minus i slutet av månaden. För ensamstående föräldrar är läget särskilt allvarligt – nästan en tredjedel uppger att de inte alltid haft råd att äta sig mätta, enligt en färsk undersökning från Majblomman.

Lovpeng till alla barn

Vänsterpartiets förslag innebär att alla barn mellan 6 och 16 år får 5 000 kronor per år i så kallad lovpeng, fördelat över årets lov efter hur långa de är. Under sommarlovet får varje barn 2 500 kronor, medan mindre belopp betalas ut inför sportlov, påsklov, höstlov och jullov.

Pengarna ska kunna användas till allt från mat till utflykter och enklare semesteraktiviteter – som att spela minigolf, åka till Liseberg eller hyra en stuga. Syftet är att både täcka det ekonomiska hål som uppstår när skolan är stängd och att göra loven till något barn ser fram emot – oavsett föräldrarnas ekonomi.

Rusta hushållen i krisen

Lovpengen är en del av en bredare politik för att stötta barnfamiljer. Vänsterpartiet har redan i vårbudgeten föreslagit två extra barnbidrag och två extra utbetalningar av bostadsbidraget under sommaren 2025. Dessutom vill Vänsterpartiet höja det ordinarie barnbidraget, slopa karensavdraget, sänka avgifterna för barnomsorg och kollektivtrafik, och införa övervinstskatt på banker, matjättar och elbolag.

Vi vill bygga ett tryggare Sverige där barnens behov av en trygg och minnesvärd barndom sätts först och där ingen familj ska behöva gå minus varje månad, säger Nooshi Dadgostar.

Läs mer om förslaget här…