Stärk konkurrensen – pressa matpriserna
Matpriserna har skenat och hushållen går på knäna. För att stärka konkurrensen på matmarknaden föreslår Vänsterpartiet åtgärder för att bryta upp matjättarnas dominans. Att bryta upp grossistleden, stärka Konkurrenseverket och inrätta en tillsynsmyndighet skullegöra det lättare för nya aktörer att etablera sig.
En matmarknad som slutat fungera
Matpriserna har ökat dramatiskt de senaste åren. Det är en anledning till att vanliga familjer haft svårt att få ihop ekonomin. Samtidigt som matjättarna Ica och Axfood gjorde vinster på 38 miljarder kronor 2024 gick en vanlig barnfamilj där båda vuxna arbetar back med i genomsnitt 950 kronor i måndagen, enligt den typfamilj som LO lyfter fram i LO-ekonomernas rapport Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet.
En orsak till att matpriserna har kunnat fortsätta skena och blivit inflationsdrivande beror på den bristande konkurrensen. Även när efterfrågan viker finns det inga incitament för matjättarna att tävla om hushållen eftersom det i praktiken råder en oligopolsituation på matmarknaden. Samma problem med markandskoncentration finns inom flera andra områden, vilket den svenska konkurrenslagstiftningen idag inte klarar av att åtgärda.
Produktivitetsutvecklingen i Sverige har minskat sedan finanskrisen och började till och med avta innan dess. Ett av de möjliga skälen som nämns för denna utveckling är ett mindre dynamiskt företagsklimat, det vill säga färre in- och utträden av företag, och minskad konkurrens i form av ökad marknadskoncentration och högre vinster (mark-ups).
Matjättarnas makt hindrar nya aktörer
Idag är det i praktiken omöjligt att öppna en fullsortimentsbutik utan att knyta upp sig mot en av matjättarna och deras grossister. Det gör att det finns ingen anledning att tro att dagens bristande konkurrens och höga matpriser kommer att lösa sig av sig självt genom att nya affärer etableras. Det är nödvändigt att politiken ändrar spelreglerna på marknaden.
Ett vanligt mått på marknadskoncentration är de fyra största företagen marknadsandel (CR4). En marknadsandel över 50 procent för CR4 anses vara oligopolmarknader. I en rapport av EU-kommissionens var CR4 i Sverige lika med eller högre än 60 procent i 69 procent av de inkluderade 325 delmarknaderna. I 31 procent av dessa marknader fanns dessutom ett potentiellt dominerande företag, definierat som CR1 lika med eller högre än 40 procent. Det innebär att Sverige var det land med den högsta andelen koncentrerade marknader i denna del av kommissionens analys. I analysen ingick åtta EU-länder, Storbritannien, Sydkorea, USA, Japan och Kanada. Matmarknaden i Sverige har ett CR4 på nära 100 procent och CR1 på 50 procent. Det vill säga det är inte bara en oligopolmarknad, utan en oligopolmarknad med ett dominerande företag.
Konkurrenslagstiftningen räcker inte till
Som utredningen Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet (SOU 2025:22) konstaterar saknar Konkurrensverket i dag möjlighet att rikta ett konkurrensfrämjande åläggande till samtliga företag på en viss marknad. Av nuvarande regler följer att förbuden i konkurrenslagen enbart kan tillämpas efter det att ett konkurrensbegränsande förfarande har inletts eller aviserats. Det innebär att de konkurrensrättsliga förbuden inte kan användas för att reglera framtida förfaranden. Konkurrensverket möjligheter att rikta beteendemässiga eller strukturella framåtsyftande ålägganden mot företag är begränsade. Åläggandena kan enbart syfta till att undanröja en specifik överträdelse.
Det saknas också en möjlighet för Konkurrensverket att närmare ange vilka åtgärder ett företag ska vidta för att upphöra med ett förfarande som konstaterats strida mot något av förbuden i konkurrenslagen eller Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Dessutom gäller att utredningar om överträdelser av konkurrensreglerna enbart omfattar de företag som misstänks ha gjort sig skyldiga till en överträdelse. Det saknas alltså en möjlighet att ta ett helhetsgrepp avseende en viss marknad. I fråga om företagskoncentrationer möjliggör koncentrationskontrollen i dag inte åtgärder som rör konkurrensen i stort på den aktuella marknaden.
För Konkurrensverkets undersökning av en anmäld koncentration gäller särskilda tidsfrister som kan förlängas i olika steg enligt olika skeenden i processen. Det finns en yttersta tidsfrist om två år. Ett förbud eller ett åläggande får alltså inte meddelas senare än två år efter det att koncentrationen uppkom.
Flera länder i Sveriges omedelbara närområde, som Danmark, Norge, Island och Tyskland har alla infört konkurrensverktyg för bättre fungerande marknader.
Vänsterpartiets lösningar för en rättvisare marknad
- Stoppa kunddiskriminering – tvinga grossisterna att behandla alla lika
Idag finns en tät koppling mellan grossistleden och detaljhandeln som i praktiken innebär att det diskrimeras mellan kunder (mataffärer), vilket förhindrar etablerandet av nya konkurrerande grossister. De stora matjättarna har sina egna grossister i en vertikal integrering vilket gör det svårt för nya affärer att etablera sig, då det är omöjligt att etablera en affär utan att knyta sig till en av de dominerande grossisterna. Det förekommer också betydande prisdiskriminering mellan 1111stora och små mataffärer, där mindre lanthandlarna på landsbygden får sämre priserbjudanden från grossisterna än stormarknader nära större städer. Något som försvårar etablering och konkurrens i gles- och landsbygd. Detta vill Vänsterpartiet förändra genom att införa ett diskrimineringsförbud för grossister mot olika handlare/mataffärer. Alla grossister ska vara tvungna att sälja till alla handlare till likvärdiga priser. - Stärk Konkurrensverkets verktyg och befogenheter
Koncentrationsnivåerna är höga på flera konsumentmarknader i Sverige, vid en internationell jämförelse. Det beror delvis på brister i dagens konkurrenslagstiftning. Vänsterpartiet vill därför att Konkurrensverket ges möjligheter att agera mot befintliga brister på en viss marknad. Vänsterpartiet vill även besluta om framåtsyftande och konkurrensfrämjande åtgärder och att Konkurrensverket ska ta ett helhetsgrepp om marknader som inte fungerar. - Inrätta en inspektionsmyndighet som övervakar livsmedelsmarknaden: Matprisinspektionen
Inspektionsmyndigheten ska i nära samverkan med Konkurrensverket övervaka livsmedelsmarknaden och se till att förbudet mot diskriminering mellan grossister och detaljhandel efterlevs. Myndigheten bör även ha möjlighet att underlätta etablering av nya aktörer genom att förhindra kommunernas användning av planmonopolet för att stoppa nyetablering.
