Skip to main content

Författare: admin

Välkommen Anna Lidström!

Under sommaren har Vänsterpartiet fått 977 nya medlemmar. En heter Anna Lidström, lågstadielärare i Kiruna.

Anna Lidström, 31 år, kommer egentligen från Luleå men har flyttat till Kiruna ganska nyligen.
– Så jag räknas kanske inte som Kirunabo riktigt ännu, säger hon och skrattar lite.
Anledningen till att Anna flyttade till Kiruna var arbetet som lågstadielärare. Det var lättare att få jobb i Kiruna än i Luleå. I Luleå finns lärarutbildningen och därför blir det också en större konkurrens om platserna. Men det är inte så att hon längtar tillbaka till Luleå.

– Jag har ju ändå släkt här och jag tycker att Kiruna är en ganska bra stad att bo i. Dessutom bodde jag här ett par år när jag var barn.

 

Du har nyligen gått med i Vänsterpartiet. Hur kom det sig att du gick med just nu?

– Jag har väl alltid identifierat mig som vänsterpartist, men nu i år hade jag bestämt mig för att även gå med i partiet. Det var ingen särskild anledning, men partiets grundläggande värderingar matchar mina väldigt bra överlag. Det är det här med jämlikhet, rättvisa och solidaritet, säger hon.

 

Varifrån kommer dina värderingar?
– Det kan delvis vara en påverkan från föräldrarna, som är åt vänster, men å andra sidan umgicks jag mycket med mormor när jag var barn och hon är aktiv folkpartist … så riktigt så enkelt är det inte, funderar hon.

Just nu tycker hon att hon mest jobbar på fritiden, men annars har hon varit aktiv i Röda Korset i flera år, och är bland annat utbildad i första hjälpen. Förut besökte hon långtidshäktade för att bryta deras isolering, men på senare tid har hon mer varit aktiv med Första Hjälpen på olika festivaler och arrangemang.

– Det är väldigt givande. Jag vill göra något positivt och ge tillbaka något till den värld jag lever i. Hur lite det än må vara, så vill jag göra något!

Annars tycker hon om att läsa, på somrarna blir det ofta Agatha Christie, men den senaste var A is for Arsenic – the poisons of Agatha Christie, en populärvetenskaplig bok om de olika gifter som Agata Christie använt i sin litteratur. Anna förnekar dock att hon använder dessa kunskaper själv, inga giftmord är påtänkta i Kiruna alltså.
– Jag är bara lite nyfiken, säger hon.
Anna läser gärna på engelska, eftersom man får en bättre känsla för vad författaren vill förmedla om man läser på originalspråk, enligt henne.

Hon gillar också film. Senaste film hon såg på bio handlade om den indiske matematikern Srinivasa Ramanujans liv och hette The Man Who Knew Infinity. Filmen var bra, tycker hon.

Idag lever Anna Lidström singelliv i Kiruna. Eftersom det är så oerhört svårt att hitta bostad i Kiruna så är hon för tillfället inneboende.
– Jag kände till att det var svårt att få lägenhet, så det kom inte som någon överraskning. Som tur är så har jag en hel del släkt här så jag visste att jag kunde börja med att vara inneboende hos någon av dem tills jag hittat något eget.

Tanken nu är att bli aktiv i Vänsterpartiet Kiruna.
– Jag vill engagera mig i politiken på något sätt, säger hon.

1,6 miljarder om året till jämlikhetsreformer

Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen fått igenom en rad jämlikhetsreformer. Det handlar om höjt flerbarnstillägg, bättre villkor för långtidssjuka, höjt underhållsstöd för äldre barn och mycket annat. Så tar vi steg mot en ekonomisk politik som är till för alla, inte bara de rikaste.

 

– Under många år har de rikaste i samhället dragit ifrån de andra. Ensamstående föräldrar, långtidssjuka och äldre har samtidigt haft det tufft ekonomiskt. Nu satsar vi 1,6 miljarder på jämlikhetsreformer för att lyfta de som har fått stå tillbaka, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

– Kvinnor är överrepresenterade bland låginkomsttagare och män bland höginkomsttagare. Ensamstående föräldrar är i högre grad kvinnor och samma sak gäller långvarigt sjuka. Därför är en politik för ekonomisk jämlikhet också en feministisk politik. Våra reformer lyfter kvinnors ekonomiska situation och ger dem mer makt över sina egna liv, säger Ulla Andersson.

 

Nu presenteras sju jämlikhetsreformer som Vänsterpartiet har fått igenom i den kommande budgetpropositionen. De flesta träder i kraft redan nästa år. När satsningen år 2018 är fullt utbyggd innebär den 1,6 miljarder kronor för ökad jämlikhet.

 

Höjt underhållsstöd för äldre barn 250 mnkr 2018 och 230 mnkr/år från 2019

Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet 300 mnkr/år från 2017

Höjda inkomstgränser i bostadsbidraget för barnfamiljer 150 mnkr/år från 2017

Höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen 154 mnkr 2017 och 314 mnkr/år från 2018

Höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning 182 mnkr 2017 och 192 mnkr/år från 2018

Höjt allmänt tandvårdsbidrag för personer 65-74 år 50 mnkr 2017 och 100 mnkr/år från 2018

Höjt lönebidragstak 160 mnkr 2017, 280 mnkr 2018, 380 mnkr 2019 och 390 mnkr 2020

 

Totalt

2017:   996 miljoner kronor

2018: 1586 miljoner kronor

2019: 1666 miljoner kronor

2020: 1676 miljoner kronor

 

Läs mer om satsningarna (pdf)

Pressträff om nya budgetsatsningar med Ulla Andersson

Idag kl 10.30 har Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson pressträff i riksdagen.
På pressträffen presenteras nya budgetsatsningar som Vänsterpartiet har fått igenom i den kommande budgetpropositionen.
Plats: Riksdagens presscenter
Tid: Idag 14 november, kl 10.30

För mer information:
Örjan Rodhe, politisk sekreterare, 073-781 09 57
Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64 (ej sms)

Fler inspektörer för bättre arbetsmiljö

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en förstärkning av Arbetsmiljöverket med 25 miljoner kronor om året från 2017.

För att Arbetsmiljöverket ska få bättre möjligheter att se till att arbetsgivare följer arbetsmiljölagstiftningen tillförs myndigheten nu ytterligare 25 miljoner kronor per år. Med tillskottet kan fler inspektörer anställas och närvaron på arbetsplatserna öka.

– Nu kan vi få fler inspektörer så att de blir mer närvarande på arbetsplatserna. Bland annat ser vi gärna fler oanmälda besök. Arbetsgivare som tänjer på reglerna ska inte kunna göra det ostörda, säger Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Idag är en god arbetsmiljö inte verklighet för alla på arbetsmarknaden. Arbetsmiljön försämrades snabbt under 1990-talet, sedan i ett långsammare tempo och med en viss återhämtning mot slutet av 00-talet. Men efter 2011 försämrades arbetsmiljön på en del sätt igen, främst för kvinnliga arbetare. Skillnaderna mellan högre tjänstemän och arbetare inklusive kvinnliga lägre tjänstemän fortsätter att öka. Mycket behöver göras för att förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. Fler inspektörer på Arbetsmiljöverket är en del av detta.

Idag finns cirka 270 inspektörer och den nya satsningen motsvarar cirka 25 inspektörer. Satsningen gör det både möjligt att nyanställda och att fast anställa inspektörer som arbetat i tidsbegränsade projekt som nu avslutas.

Satsningen bidrar till att myndigheten kan nå målet om 300 inspektörer vid utgången av 2020. Med 300 inspektörer närmar sig Sverige den målsättning som finns inom ILO om en inspektör per tiotusen arbetstagare.

Tillskottet gör det möjligt för Arbetsmiljöverket att i större utsträckning motverka osund konkurrens, till exempel genom fler oannonserade arbetsplatsbesök.

Förslaget finns med i den kommande budgetpropositionen.

 

Vänsterpartiet stöttar åtalade parlamentariker från HDP

I Turkiet går utvecklingen snabbt åt fel håll. President Erdogans styra blir allt mer auktoritärt och dagligen kränks och inskränks de mänskliga rättigheterna. 20 maj beslutade det turkiska parlamentet att häva immuniteten för ett stort antal av landet demokratiskt valda parlamentsledamöter. Beslutet var tydligt riktat mot vänsterpartiet HDP. Nu riskerar 55 av deras 59 parlamentariker att ställas inför rätta. I det flesta fall handlar det om tydliga politiska åtal om förolämpning av presidenten eller ”propaganda för terrororganisation”.

Vänsterpartiet vill att Sverige och EU talar klarspråk om utvecklingen i Turkiet och att man häver flyktingavtalet med landet. Det är inte rimligt att idag betala ut miljardbelopp till Turkiet och göra Erdogan till EU:s gränspolis.

För oss är det viktigt att i ord och i handling nu stötta alla de modiga kvinnor och män som står upp för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Ett flertal av Vänsterpartiet riksdagsledamöter och EU-parlamentariker Malin Björck har därför beslutat att gå in som faddrar till åtalade parlamentariker för HDP. Fadderskapet innebär att Vänsterpartiets riksdagsledamöter kommer följa parlamentarikerna i HDP och uppmärksamma deras fall i Sverige.

För mer information;
Hans Linde,
Riksdagsledamot och Utrikespolitisk talesperson (V)
0702-900740

På bilden: Jonas Sjöstedt är fadder åt HDPs partiledare Selahattin Demirtaş, som idag är på besök i Sverige.

Lista över faddrar och parlamentariker
Jonas Sjöstedt, Selhattin Demirtas
Ulla Andersson, Figen Yüksekdağ Şenoğlu
Hans Linde, Leyla Zana
Malin Björk, Çağlar Demirel
Rossana Dinamarca, Dilek Öcalan
Mia Sydow Mölleby, Feleknas Uca
Christana Höj Larsen, Selma Irmak
Nooshi Dadgostar, Meral Danış Beştaş
Ali Esbati, İdris Baluken
Jens Holm, Faysal Sarıyıldız
Stig Henriksson, Mehmet Ali Aslan
Linda Snecker, Erol Dora
Daniel Riazat, Pervin Buldan
Karin Rågsjö, Gülser Yıldırım
Emma Wallrup, Ferhat Encu
Maj Karlsson, Hüda Kaya
Daniel Sestrajcic, Adem Geveri
Håkan Svenneling, Ali Atalan
Amineh Kakabaveh, Saadet Becerikli
Lotta Johnsson Fornarve, Sibel Yiğitalp
Birger Lahti, Ziya Pir

Nu ordnar vi snabbare internet till fler

På många håll i Sverige saknas ordentlig internetuppkoppling. Därför har Vänsterpartiet drivit på för mer pengar till bredband och vi är nu överens med regeringen om en satsning på 850 miljoner kronor.

– Bredband behövs för både jobb och fritid. Man ska kunna kommunicera med vänner och se på tv. Småföretagaren ska kunna driva sina affärer över nätet. För de flesta i stan är det här en självklarhet idag, men för många på landet går det alldeles för segt. Därför vill vi satsa mer på bredband där inte marknaden klarar att ordna det på egen hand, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiet och regeringen är överens om att öka medlen för bredband i landsbygdsprogrammet med 850 miljoner kronor för åren 2017-2020. Satsningarna kommer att göras i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas. Det innebär att det befintliga bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet ökar från 3,25 miljarder kronor till 4,1 miljarder kronor.

– I dagsläget räcker inte pengarna till alla de ansökningar som kommit in. Vänsterpartiet anser att ingen del av Sverige ska lämnas efter i bredbandsutbyggnaden och vi har därför drivit på för den här satsningen, säger Jonas Sjöstedt.

Tillgång till snabbt bredband gör det lättare för människor på landsbygden att bo kvar och för nya att flytta dit. Det underlättar också för viktig nyetablering av företag och gör att de företag som finns kan fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet.

Förslaget finns med i budgetpropositionen för 2017

Ökning av befintlig bredbandssatsning inom landsbygdsprogrammet

År                              2017     2018     2019     2020
Ökning (miljoner kr)  +100     +150     +250    +350

Talkshow Sjöstedt med kända gäster

Nu blir Jonas Sjöstedt programledare. Med start nu på torsdag bjuder han in kända ansikten som han vill prata med inför publik. Premiären blir på krogen Landet vid Telefonplan och inbjudna gäster är bland andra författaren Kawa Zolfagary och Bianca Kronlöf, känd från Svt.
–   Det här är ett perfekt sätt för mig att hinna umgås med roliga människor och ha spännande samtal. Det ska bli roligt att pröva på en ny roll, säger Jonas Sjöstedt.

Gäster i premiären av ”Snack med Sjöstedt”  är Bianca Kronlöf och Elin Söderquist i  Gruppen som just nu spelar sin egen pjäs ” Gruppen köper sig fri!” om kapitalismen på Kulturhuset i Stockholm. Samt Kawa Zolfagary, författare och skribent, som bland annat skrivit boken ”Vita kränkta män” och grundat bloggen ”Genusfolket”.

Husband är Sanna Carlstedt&vänner.

”Snack med Sjöstedt” äger rum torsdag 8 september kl 19.30 på restaurang Landet vid Telefonplan, LM Ericssons väg 27 i Hägersten.

Programmet livesänds även på www.vansterpartiet.se

För mer information:

Åsa Mattsson, pressansvarig (V)
070-338 25 39

Jessica Nordh, pressekreterare till Jonas Sjöstedt
073-076 22 90

Fler höginkomsttagare ska betala statlig skatt

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom att fler höginkomsttagare ska betala statlig skatt. Statens intäkter ökar med 1,35 miljarder kronor att satsa på välfärd och andra viktiga samhällsbehov. Det är en vänsterreform som bidrar till ett jämlikare samhälle.

– Nu får mer vi mer pengar till välfärd och investeringar. Höginkomsttagare får bidra mer till vår gemensamma välfärd. Ett steg mot ett rättvisare Sverige och ännu en framgång för alla oss som vill ha jämlikhet, säger Jonas Sjöstedt.

Förändringen innebär att 2018 års uppräkning av inkomstgränsen för att betala statlig inkomstskatt begränsas, de så kallade skiktgränserna. Personer med inkomst under cirka 38 500 kronor i månaden berörs inte av förändringen.


Förslaget

Vänsterpartiet har kommit överens med regeringen att uppräkningen av de båda skiktgränserna för statlig inkomstskatt ska begränsas även för 2018. Förslaget innebär att den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för 2018 räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet i stället för med förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter. Sammantaget innebär förslaget att progressiviteten i skattesystemet ökar.

Vid nuvarande prognoser beräknas förslaget innebära att ca 40 000 fler personer betalar statlig inkomstskatt 2018 och att ca 13 000 fler personer betalar den s.k. värnskatten. Den maximala skattehöjningen för en person beräknas till ca 1 200 kronor per år. Den genomsnittliga skattehöjningen är 960 kronor per år för dem som berörs av förslaget och medianskattehöjningen är 880 kronor per år.

Förslaget att begränsa uppräkningen av den nedre och den övre skiktgränsen 2018 bedöms öka skatteintäkterna med 1,350 miljarder kronor 2018, varav 1,216 miljarder kronor avser den nedre skiktgränsen och 0,134 miljarder kronor avser den övre skiktgränsen.

Förslaget träder i kraft den 1 januari 2018.


Bakgrund

Sverige står inför stora utmaningar de närmaste åren. Konjunkturinstitutet har konstaterat att det kommer att krävas mycket stora skattehöjningar de närmaste åren för att kunna bibehålla det offentliga åtagandet. Samtidigt hör Sverige hör till de länder inom OECD där ojämlikheten ökat mest under de senaste 20 åren. En viktig förklaring till detta är de skattesänkningar som har ägt rum under de senaste 10-15 åren. Flera kapitalskatter har sänkts eller helt tagits bort och inkomstskatterna har sänkts kraftigt. Enbart de s.k. jobbskatteavdragen uppgår i dag till över 100 miljarder kronor per år.

För att få in resurser till välfärden och för att motverka ojämlikheten har Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna med regeringen drivit på för såväl höjda kapitalskatter som höjda inkomstskatter för höginkomsttagare. Sedan budgetsamarbetet med regeringen inleddes hösten 2014 har Vänsterpartiet fått igenom vissa begränsningar i jobbskatteavdraget för höginkomsttagare. Vänsterpartiet har också fått igenom att den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt inte räknandes upp 2016 samt att uppräkningen av de båda skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2017 har begränsats. Vi har också fått igenom att en s.k. aktivitetsskatt ska införas på finanssektorn. Dessvärre har vi dock inte fått igenom några större förslag på kapitalskatteområdet.

 

 

Större muskler mot skattesmitarna

Vänsterpartiet har kommit överens med regeringen om att Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket får 175 miljoner under tre år för att trappa upp arbetet mot skatteflykt, aggressiva skatteupplägg och skattebrottslighet.

– Panamahärvan och andra avslöjanden visar hur många av de rikaste i samhället smiter från att betala till det gemensamma. Så att rättmätig skatt ska betalas även av de rikaste och av företagen har varit en viktig fråga för Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna. De här pengarna behövs i välfärden, säger Jonas Sjöstedt, partiordförande.

Förslaget träder i kraft den första januari 2017 och innebär en sammanlagd satsning på 175 miljoner kronor från 2017 till och med 2020.

Vänsterpartiet har fler förslag om hur man kommer åt skatteflykten. I vårt 11-punktsprogram som kom i våras finns bland annat krav på en parlamentariskt ledd offentlig granskningskommission. Vänsterpartiet vill även ha bort straffrihet för självrättelser och återinföra förmögenhetsskatten, gåvo- och arvsskatten.

 

 

Överenskommelse om CSN-lån för körkort

Trots att körkort i många fall är nödvändigt för att få jobb är det många som inte har råd att ta det. Men Vänsterpartiet har nu fått med sig regeringen på att CSN-lån för körkortsutbildning ska införas under mandatperioden. Körkort ska inte vara en klassfråga.

– Eftersom det är så dyrt att ta körkort är det många idag som inte har råd. Det gör att man stängs ute från jobb efter jobb bara för att man inte har pengarna. Därför har vi föreslagit att man ska kunna ta CSN-lån för körkortsutbildningen. Jag är glad att vi nu har fått med oss regeringen på att det ska införas före nästa val, säger Jonas Sjöstedt.

Överenskommelsen är en del av budgetförhandlingarna inför budgetpropositionen för 2017 och innebär att CSN-lån för körkort ska utredas i syfte att införas under mandatperioden. Den exakta utformningen av reformen ska utredas.