Skip to main content

Författare: super

80 000 nya jobb i privat sektor

Tiotusentals elektriker, tekniker och anläggnings-, byggnads- och industriarbetare måste i arbete om klimatomställningen ska bli verklighet. Vänsterpartiets klimatinvesteringar skapar 80 000 nya jobb i privat sektor.

Pressa ned arbetslösheten
De nya jobben motsvarar att 80 000 personer har jobb i tio års tid. Ett sådant tillskott av jobb skulle pressa ned arbetslösheten markant. Idag nöjer sig regeringen med en långsiktig arbetslöshet på 7%. Bara med effekten från våra klimatinvesteringar skulle vi kunna nå 5,5% redan under nästa mandatperiod.

Till detta kommer att Vänsterpartiet vill se ambitiösa satsningar på utbildning som ger sysselsättning och massiva satsningar på fler anställda i välfärden, vilket skulle pressa ned arbetslösheten ytterligare.

Historiskt investeringsprogram för klimatet
De 80 000 jobben skapas av det historiskt omfattande klimatinvesteringspaket som Vänsterpartiet presenterade tidigare i våras, på i snitt 70 miljarder kronor per år i tio år. Det är satsningar inom elnät och elproduktion, bostäder, transport och infrastruktur innebär ett stort steg mot ett klimatneutralt Sverige. Det är sådana frågor som Stockholm50+ borde handla om.

För att finansiera klimatomställningsprogrammet har Vänsterpartiet föreslagit ett 10-årigt moratorium för dagens överskottsmål i den offentliga budgeten, med start år 2023. Istället ska detta ersättas med ett underskottsmål på -1 procent av BNP.

Viktigare, bättre och effektivare jobb
Under många år har svensk politik till stor del syftat till att skapa sysselsättning genom skattesänkningar och urholkade trygghetssystem. Det har misslyckats. Vänsterpartiets väg är en annan, där sysselsättning skapas genom investeringar och utbildning.

Det innebär att jobben som skapas är viktiga. De handlar om att lösa avgörande samhällsproblem, i det här fallet är uppgiften att genomföra den helt nödvändiga klimatomställningen.

Vår arbetslinje innebär också betydligt bättre jobb. Istället för osäkra låglönejobb ska människor få utbildning och trygga jobb man kan leva på.

Till detta kommer att linjen med investeringar och utbildning också är ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt att få ner arbetslösheten än att till exempel sänka arbetsgivaravgifter.

Stort behov av utbildning
Bland de 80 000 jobb i privat sektor som beräknas skapas finns framförallt byggnads- och anläggningsarbetare och elektriker. Detta är yrken där det redan idag finns problem med kompetensförsörjningen, och vi ser därför ett behov av att stärka hela kedjan av yrkesutbildningar. Från yrkesgymnasiet till yrkeshögskolan till arbetsmarknadsutbildningar. På så sätt kan arbetslösa få kvalificerade arbeten med stor och uppenbar samhällsnytta.

Samarbete med ABF – både lokalt och nationellt

Folkbildning ligger Vänsterpartiet varmt om hjärtat. Arbetarrörelsen har alltid byggt på folkbildning. Därför är ett nära samarbete med ABF, både lokalt och nationellt, av stor betydelse för Vänsterpartiet. Vi vill uppmana alla partiföreningar och distrikt att söka samarbete med ABF:s lokala avdelningar när utbildningar och kurser ska anordnas. Så stärker vi både våra utbildningar och folkbildningen generellt.

I maj 2022 undertecknades en nationell överenskommelse, ett så kallat ”handslag”, mellan Vänsterpartiet och ABF för ett långsiktigt gemensamt arbete som handlar om att stärka folkrörelsen med folkbildningen som medel och metod.

Genom den gemensamma överenskommelsen vill ABF ge stöd till Vänsterpartiet utifrån våra behov i arbetet med att förändra samhället. Vänsterpartiet å sin sida ska enligt överenskommelsen arbeta med att utveckla sina utbildningar i samarbete med ABF både lokalt och regionalt. Framöver ska även lanseringen av centrala studiesatsningar koordineras med ABF. Handslaget kan du läsa i sin helhet här: Handslag Vänsterpartiet ABF 2022.

Du som vill arrangera kurser och utbildningar i din partiförening eller i ditt distrikt och vill samarbeta med ABF lokalt eller regionalt kan hitta kontaktuppgifter till ABF:s avdelningar här: ABF:s lokala och regionala avdelningar.

Du hittar mer information om hur du/ni kan samarbeta med ABF i deras broschyr ”Med i ABF”, som du hittar här: Med i ABF.

Ny klimatpolitisk talesperson

Jens blev invald i riksdagen 2010, och var innan dess EU-parlamentariker för Vänsterpartiet. Som klimatpolitisk talesperson har han bland annat varit med och tagit fram klimatlagen.

I och med att Elin sedan tidigare är talesperson i miljöfrågor så blir hon nu miljö- och klimatpolitisk talesperson.

Elin Segerlind är redan välkänd, i synnerhet i miljö- och klimatdebatten. Det är främst hon, Jens Holm och Birger Lahti, som sitter i miljö- trafik- respektive näringsutskotten, som företrätt den samlade miljö-, energi- och klimatpolitiken.

De tre kommer att jobba tillsammans i utskottsarbetet mandatperioden ut. Birger Lahti och Elin Segerlind ställer upp till riksdagen för ytterligare en mandatperiod.

Elin ser fram emot att fortsätta samarbetet. ”Klimatfrågorna innebär ofta komplexa intressemotsättningar där man måste ha bra politisk kompass, kunna sitt ämne väl, vara grundad i både klass- och miljöfrågor, och kunna genomföra förändringar idag som är till nytta för generationer framöver” säger Elin.

Men det räcker inte att ha analysen och kompetensen. Elin menar att det saknas mod i politiken i dag. I alla fall när det handlar om klimat. ”Vi har ju sett att det finns handlingskraft, resurser och vilja att ändra uppfattning, om det gäller till exempel Corona eller Nato. Det största hotet mot vår överlevnad har hittills inte bemötts med i närheten av så stora åtgärder”, säger Elin Segerlind.

”I V behöver vi lyfta oss ytterligare. En utmaning i alla partier är att klimatpolitiken inte bara behöver bli mer kraftfull. De måste tillgodose både behovet av biologisk mångfald, och behovet av omställning. Inte sällan kommer de två i konflikt, och det gör den politiska styrningen svag. I Vänsterpartiet bottnar vi i båda perspektiven, och jag ser fram emot valrörelsen och möjligheten att skapa rörelse och se till att folket ställer krav på det som behöver göras.”

Klimatomställningen kommer även att vara ett viktigt område för budgetarbetet som vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati ansvarar för.

Hanna Gedin, partisekreterare för Vänsterpartiet, säger att klimatomställningen är hjärtat i den ekonomiska politiken. ”Om Sverige ska öka hastigheten i omställningen så krävs det att resurserna används där de gör mest nytta och att politiken tar ansvar för de nödvändiga investeringar som krävs för att göra Sverige fossilfritt. I en sådan här ödesfråga måste pengar till investeringarna gå före överskottsmålen”

Vänsterpartiet har under de senaste två åren arbetat med en omläggning av hur vi driver och pratar om klimatfrågorna. I fokus ligger de stora omställningsprojekten och massiva investeringar för att snabbare nå fossilfria industrier och transporter. I strategin ligger också en vilja att sätta frågor på väljarnas dagordning genom att mycket konsekvent lyfta huvudsakligen de prioriterade frågorna och kraven.

Jens Holm, som tidigare i år meddelade att han inte kandiderar för en ny mandatperiod, har varit en av Sveriges mest tongivande klimatpolitiker, och även varit aktiv i den interna debatt kring strategi för klimatomställning som förts bland annat i samband med Vänsterpartiets kongress.

Om orsaken till att han lämnar uppdraget som klimatpolitisk talesperson säger han:

”Partiledningens nya klimatpolitik är jag inte rätt person att företräda. Det har varit tolv fina år som talesperson. I övrigt fortsätter jag som vanligt”, säger Jens Holm. som alltså kommer att fortsätta som ordförande i trafikutskottet mandatperioden ut

Mer om Elin Segerlind, ny klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet

För dig som vill veta mer om Elin, och hänga med i vad som händer, så uppdaterar hon med aktuella kommentarer på www.elinsegerlind.com.

Följ även Elin på twitter, Instagram och Facebook.

Nooshi Dadgostar talade om välfärd och nya reformer på 1 maj

Nooshi Dadgostar talade bland annat om avsaknaden av en politik som förbättrar för vanliga människor. Som exempel tog hon regeringens försök att införa marknadshyror.

”[Regeringen har] vänt sig bort från folkviljan. Därför dom ser inte dig, du som redan använde en stor del av inkomsten till hyran. Dom ser inte ditt vardagsslit. Dom ser inte högen av räkningar på köksbordet, dom struntar i din låga sjukersättning – dom har själva fattat beslut om att den ska vara låg.”

För Vänsterpartiet är människors trygghet politikens ansvar. Därför har Vänsterpartiet de senaste åren drivit igenom förbättringar av sjukförsäkringen och pensionerna. I dag har partiet också presenterar en ny reform för att höja inkomstpensionerna.

Nooshi Dadgostar talade också om hur politikerna tappat kontrollen över skolan, klimatförändringarna, elmarknaden och välfärden:

”Vi har länge nu försökt lösa problemen med ålderdomliga borgerliga idéer och metoder. Det fungerar inte. Under flera decennier har olika regeringskonstellationer haft samma problem. De vill bli valda men saknar beslutsamheten att göra vad som krävs för att bygga Sverige starkt igen.
Handlingskraft har ersatts av passivitet. Posering och trixande har ersatt verklig förändring. Ingenting är på riktigt. Man lovar och lovar men inget händer. Man ser sig kanske mer som yrkespolitiker, inte förtroendevald. Vald av folket. Människors uppfattningar har kommit alldeles för långt ifrån dom som är satta att företräda. Där bakom tystas svenska folket. Dom flesta partiers väljare vill ha en stark välfärd, trots det händer alldeles för lite. Det ska vi ändra på.”

Nooshi Dadgostar fördömde också Rysslands angrepp på Ukraina och Vladimir Putin, ”en brutal, högernationalistisk diktator med drömmar om ett nytt Storryssland”, samtidigt som hon hyllade Hamnarbetarförbundet för blockaden mot ryska fartyg.

Vänsterpartiets nej till Nato, och krav på folkomröstning i frågan, togs också upp: ”Att ge upp rätten att bestämma om vi ska skicka svenska ungdomar till krig där vi kanske hamnar på förtryckarnas sida, ett sådant beslut leder inte till mer trygghet för Sverige.”

Läs talet i sin helhet här.

Dags att höja pension­er­na – för alla

I samband med höstens regeringsbildning drev Vänsterpartiet igenom det så kallade garantitillägget i förhandlingar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det kommer att ge de med lägst pensioner 1000 kronor och en miljon pensionärer i genomsnitt 750 kronor mer i månaden. Detta är ett nödvändigt första steg för att se till att de pensionärer som har det sämst ställt ska få en värdig tillvaro.

Men de allt för låga pensionerna är inte bara ett problem för de som har det allra sämst ställt. Det är ett systemfel. Istället för de 60% av slutlönen som utlovades när det nuvarande pensionssystemet infördes har utfallet blivit mindre än 50%. I praktiken har alltså alla Sveriges pensionärer blivit helt beroende av sidoinkomster utöver sin pension för att få en dräglig levnadsstandard. Det är inte värdigt en modern välfärdsstat, och det är en punkt där Sverige ligger långt efter våra nordiska grannländer.

För att komma till rätta med detta föreslår Vänsterpartiet idag en kraftig höjning av pensionerna. Vårt förslag kommer att höja pensionerna med i genomsnitt 13,4% till år 2024. För en genomsnittlig pensionär med 12 600 kronor i månaden skulle våra två förslag sammantaget innebära en höjning av den disponibla inkomsten med 1606kr per månad.

Det innebär till exempel att en lärare med en slutlön på 41 000 kronor i månaden får cirka 1980 kronor mer per månad i ökad disponibel inkomst. För ett vårdbiträde med slutlön på 24 900 innebär en ökad inkomstpension, kombinerad med det garantitillägg som nu ligger på riksdagens bord, en höjning av den disponibla inkomsten med 1 580 kronor.

Sammantaget skulle detta innebära att målet om 60% av slutlönen uppnås för majoriteten av landets pensionärer pensionärer.

Utöver detta vill vi införa en gaspedal i pensionssystemet, som motsvarighet till den broms som redan finns. Denna gaspedal skulle innebära att pensionerna höjs under de perioder då systemet har goda finanser. På sikt kommer detta att garantera en starkare utveckling av pensionerna än dagens ensidiga system, där det enda möjliga utfallet av skiftande konjunkturer är negativt.

Läs mer här.