Etikett: Pressmeddelanden

Tisdagen den 18 april är det tredje gången som Jonas Sjöstedt är värd för egna talkshowen ”Snack med Sjöstedt” . En av gästerna är komikern Henrik Schyffert, just nu aktuell med hyllade föreställningen  ”Var inte rädda” som han är på turné med i Sverige.
–  När jag hörde Schyffert skämta på ”Skavlan” om att det är krångligt att vara vänster så kände jag att det här måste vi ju reda ut. Vi skickade snabbt en inbjudan till talkshowen och det är väldigt roligt att vi fick ett lika snabbt ja tillbaka, säger Jonas Sjöstedt.

De andra gästerna i ”Snack med Sjöstedt” är Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms Universitet, som bland annat skrivit om Husbykravallerna och har mycket att säga om utvecklingen i utsatta förorter och vad som händer i Sverige efter terrordådet. Och Ida Östensson, en av initiativtagarna till Fatta och grundare till Make Equal, som bland annat kommer att prata feminism, machokultur och näthat med Jonas Sjöstedt.
–   I den tid vi lever i nu, när många känner oro och rädsla, så känns det extra viktigt att kunna samlas och bjuda in till mångsidiga och visionära samtal om samhället och politiken, säger Jonas Sjöstedt.

”Snack med Sjöstedt” håller som vanligt till på restaurang Landet, LM Ericssons väg 27 i Hägersten.

Tiden är 19.30-20.30.

Vi sänder också programmet direkt via hemsidan www.vansterpartiet.se

För mer information:

Åsa Mattsson
Pressansvarig (V)
070-338 25 39

Jessica Nordh
Pressekreterare till Jonas Sjöstedt
073-076 22 90

Vänsterpartiets pressjour
070-620 00 64

– Vi välkomnar S-kongressens beslut i vinstfrågan och ser fram emot att slutföra arbetet tillsammans med regeringen i enlighet med vår överenskommelse, säger Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet, med anledning av att den socialdemokratiska kongressen idag har beslutat att skärpa politiken när det gäller vinster i välfärden. 

Enligt det antagna förslaget heter det att ”det behövs ett regelverk som sätter stopp för vinstjakt i skola, vård och omsorg”. Inför S-kongressen hade den socialdemokratiska partistyrelsen nästan bara talat om att begränsa vinsterna i skolan, men majoriteten ville annorlunda.
– Vi vet att de flesta socialdemokrater, liksom majoriteten av svenska folket, tycker som Vänsterpartiet och vill ha bort vinstjakten helt ur välfärden. Det var till slut dags för den egna partiledningen att inse det. Det är en seger för välfärden och demokratin att vi nu närmar oss den punkt då vinstjakten blir ett minne blott i svensk välfärd, säger Jonas Sjöstedt.

För mer information

Jessica Nordh
Pressekreterare till Jonas Sjöstedt
073-076 22 90

Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64

Vänsterpartiet fick igenom sommarjobben i budgetförhandlingarna med regeringen. Redan i sommar kan ca 10 000 unga få sommarjobb i kommunerna med hjälp av de 105 miljoner som avsatts. Satsningen gäller dem som gått ut 9:an, första och andra årskursen i gymnasiet och är tänkt särskilt för dem som annars kan ha svårt att få ett jobb på egen hand.
–   Ett sommarjobb är ofta första kontakten med arbetslivet och för Vänsterpartiet är det viktigt att alla får en rättvis möjlighet redan från början att vara med och bidra och tjäna sina första egna pengar, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson i Vänsterpartiet.  

Det blir Arbetsförmedlingen som beslutar om fördelningen av medel och vilka som ska anordna sommarjobben; kommuner och landsting eller entreprenörer som de anlitar. Arbetsförmedlingen kan också samråda med SKL för att förenkla genomförandet, så att man hinner med till sommaren.
–  Vi vet att flera kommuner redan jobbar hårt för att få fram sommarjobb, men många kommuner har också en pressad ekonomi och många unga har inte fått chansen till den viktiga erfarenhet som ett sommarjobb är. Därför är det väldigt roligt att vi nu kan öppna möjligheten för fler ungdomar att få ett sommarjobb, säger Ulla Andersson.

För mer information:  

Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64

Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen fått igenom en överenskommelse om att avskaffa skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård t.ex. i form av privat sjukvårdsförsäkring. Det beräknas ge upp emot 1 miljard kronor i ökade skatteintäkter årligen. I överenskommelsen med regeringen ingår att de ökade intäkterna ska gå till hälso- och sjukvården.

Det behövs mer resurser i den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården. Ofta är det långa väntetider på akuten, platsbrist och det saknas tillräckligt med personal. Samtidigt gynnas idag de privata sjukvårdsförsäkringarna genom att vara skattebefriade som förmån från arbetsgivare.

– Idag gynnar skattesystemet de privata sjukvårdsförsäkringarna samtidigt som det saknas resurser i den vanliga hälso- och sjukvården. Det är inte rimligt. Med det här förslaget prioriterar vi den vård som fördelas efter vilka behov av vård man har, framför den ojämlika vård som fördelas efter vilken försäkring man har, säger Jonas Sjöstedt.

Privata sjukvårdsförsäkringar ger tillgång till privat sjukvård vid sidan av den vård som finansieras gemensamt. Dessa försäkringar har blivit sex gånger så vanligt mellan 2000 och 2015. Överenskommelsen om avskaffad skattefrihet innebär att den anställde ska förmånsbeskattas för vård eller försäkringspremie samt att arbetsgivaren betalar socialavgifter på och får dra av förmånen. Det innebär totalt sett att skatteintäkterna ökar. Förändringen innebär även att skattesystemet blir enklare. Denna förmån ska behandlas på samma sätt som alla andra förmåner som ska tas upp till beskattning.

Spridningen av privata sjukvårdsförsäkringar innebär en ojämlik vård och riskerar leda till framväxten av ett parallellt sjukvårdssystem i Sverige. Att slopa skattefriheten för dessa och istället lägga pengarna på den vanliga hälso- och sjukvården är en rimligare prioritering och värnar den generella välfärdsmodellen.

– Vården ska ges till den som är sjukast och behöver vården mest, oavsett vilka försäkringar man har turen att ha. Därför har Vänsterpartiet drivit på för det här förslaget och nu har vi fått med oss regeringen. Skattesystemet ska gynna den jämlika vården, inte den ojämlika, säger Jonas Sjöstedt.

Förslaget kommer att aviseras i budgetpropositionen och därefter läggas som en särproposition. Avsikten är att förslaget ska träda i kraft 1 juli 2018.

Vänsterpartiets valårskongress förläggs till Karlstad. Kongressen går av stapeln 9-11 februari 2018 och kommer att hållas på Karlstad Congress Culture Centre (CCC).

Partistyrelsen har fattat sitt beslut, det blir Karlstad som står värd för Vänsterpartiets valårskongress i februari 2018. Och det blir tredje gången gillt för Vänsterpartiet i Värmland, som ansökt om att bli kongresstad två gånger tidigare. Förra gången grusades planerna av en barbershop-kör, som hade bokat kongresshallen samma datum som kongressen skulle äga rum.

– Det känns väldigt roligt att det äntligen blir av. Vi längtar efter att ta emot och visa upp vår stad och vårt distrikt för kongressdeltagarna, säger Madeleine Nyvall, distriktsordförande i Vänsterpartiet Värmland.

Att det är en valårskongress tycker hon känns extra roligt.

– Det blir en bra start på vårt eget valarbete. Och det brukar ju sägas att så som folk röstar i Karlstad, så blir valresultatet även på riksplanet. Så vi är en intressant ort även på så sätt.

Håkan Svenneling är riksdagsledamot för Vänsterpartiet Värmland. Även han fram emot att ha kongressen i Karlstad.

– Karlstad är en bra kongresstad. Det är nära till alla hotell, det är fina lokaler och bra miljöer runt kongressanläggningen. Och om Karlstadsolen tittar fram blir det såklart ytterligare guldkant.

Han påpekar även att kongressombuden kan förvänta sig en viss rallykänsla i och med att Svenska rallyt går av stapeln samma helg. Men han tror inte att de kommer att lockas av snabba bilar.

– Det klart att det finns en liten risk, men jag tror att kongressen erbjuder nog spänning för ombuden.

För mer information:

Madeleine Nyvall, ordförande Vänsterpartiet Värmland, 076-128 68 69

Håkan Svenneling, Riksdagsledamot Vänsterpartiet, 070-00 185 00

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom två satsningar för att förbättra villkoren för barn och unga. Dels 100 miljoner kronor till barn- och ungdomspsykiatrin. Dels 150 miljoner till att förbättra den sociala barn- och ungdomsvården.

– Barn och unga som lider av ångest, nedstämdhet eller annan psykisk ohälsa måste få den hjälp de behöver och inte fastna i långa köer. De barn och unga som lever i utsatta sociala situationer måste få samhällets stöd. Satsningarna som vi fått igenom innebär en kvarts miljard kronor till bättre vård och socialt stöd till barn och unga. Det är en del av Vänsterpartiets arbete för en ekonomisk politik som är till för alla, inte bara de rikaste, säger Jonas Sjöstedt.

2017 utökas den befintliga satsningen på psykisk hälsa genom att 100 miljoner kronor tillförs landstingen för att användas i landstingens barn- och ungdomspsykiatri, inklusive första linjens psykiatri i primärvården. Tillförda medel fördelas till landstingen enligt fördelningsnyckel efter befolkningsmängd. Tillskottet får användas både under 2017 och 2018.

Socialstyrelsen får i uppdrag att fördela 110 miljoner kronor årligen i syfte att stärka bemanningen i den sociala barn- och ungdomsvården. De återstående 40 miljoner kronor är avsedda för att främja kompetens samt insatser för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring inom området.

Stimulansmedlen för den sociala barn- och ungdomsvårdens ska avse myndighetsutövande verksamheter och får endast användas för att öka antalet socialsekreterare, arbetsledare och antalet administratörer för att frigöra tid för socialsekreterare eller arbetsledare i deras arbete med myndighetsutövning.

Vid fördelning av stimulansmedlen ska Socialstyrelsen utgå från en fördelningsnyckel där andelar per kommun beräknas enligt följande tre faktorer:
– Uppskattat antal ärenden i barn- och ungdomsvården.
– Andelen uppskattade ärenden i barn- och ungdomsvården avbefolkningen 0–20 år.
– Andel av befolkningen som saknade treårig gymnasieutbildning

Satsningarna finns med i den kommande vårändringsbudgeten.

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit igenom en satsning på gymnasieskolans introduktionsprogram för att många fler ska ha möjlighet att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Reformen är värd 150 miljoner.

– Alltför många unga lämnar idag grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Vi ser också att det oroliga världsläget har lett till ett växande antal nyanlända elever i den svenska skolan. För att förbättra förutsättningarna för de eleverna riktas vi nu extra resurser till gymnasieskolans introduktionsprogram för möjliggöra ett bättre resultat, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.

Gymnasieskolans introduktionsprogram ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Störst är språkintroduktion, som har 60 procent av eleverna, men bara 31 procent av eleverna har gått vidare till ett nationellt program efter tre år och avhopp är vanligt. Avsikten med budgetsatsningen är att kommuner och skolor själva bedömer vad de behöver göra för att stötta eleverna. Det kan t.ex. handla om anställning av studiestödjare, kuratorer, fritidsledare, satsningar på elevhälsa, insatser för att öka andelen behöriga lärare eller ökad föräldrakontakt.
– Vänsterpartiet vill ha en skola där alla elever får det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Vi ser idag att kommuner och skolor haft det tufft att ta hand om så många nya elever med olika förutsättningar och vi tycker att det är angeläget att tillföra resurser för att hjälpa skolan att hjälpa de här eleverna bättre.
– Det här är ett första steg, men Vänsterpartiets ambition är att utöka vår budgetsatsning så att den blir flerårig, säger Ulla Andersson.

För mer information:
Vänsterpartiet presstjänst
070-620 00 64

Det blir sänkt skatt för dem som lever på sjukersättning. Vänsterpartiet har drivit förslaget att rätta till den orättvisa beskattningen mellan dem som arbetar och dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Nu har en överenskommelse nåtts med regeringen i budgetförhandlingarna. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

– Många av dem som berörs av förslaget har tuffa ekonomiska förutsättningar. Många av dem är kvinnor som arbetat i välfärdssektorn och slitit så hårt att de helt eller delvis är borta från arbetsmarknaden under resten av sitt yrkesverksamma liv. Det här gör vi för deras skull. Förslaget ligger helt i linje med Vänsterpartiets vilja att skapa en ekonomi som är bra för alla, inte bara för några få, säger Ulla Andersson.

Den genomsnittliga skattesänkningen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning med förslaget beräknas bli ca 1 500 kronor per år eller ca 120 kronor per månad. Skattereduktionen innehåller också en “knack” så att den procentuellt sett är större vid lägre inkomstnivåer. Uppskattningsvis kommer 340 000 personer att ha inkomst i form av sjuk­ersättning eller aktivitetsersättning 2018.

– Det är uppenbart orättvist att sjuka människor ska betala högre skatt än dem som har turen att vara friska och ha ett jobb. Nu tar vi ett principiellt viktigt steg för att utjämna dessa skillnader, säger Ulla Andersson.

För mer information:
Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64 (ej sms)

Som allra sista och allra tyngsta remissinstans svarar idag SKL, Sveriges kommuner och landsting, att de ställer sig bakom vinstbegränsningen i Ilmar Reepalus Välfärdsutredning.
– Det är mycket glädjande att SKL går på Vänsterpartiets linje och tydligt och klart markerar att vinstjakten måste bort ur välfärden om vi ska kunna garantera god och likvärdig vård, skola och omsorg för alla, säger Emil Broberg (V), tredje vice ordförande i SKL:s styrelse.

Som arbetsgivare för mer än en miljon människor i kommuner, landsting och regioner är SKL:s remissvar på Välfärdsutredningen av avgörande betydelse. SKL:s ansvarsområden sammanfaller med Välfärdsutredningens uppdrag: skolan, äldreomsorgen, hälso- och sjukvård. HVB-hem och all verksamhet inom socialtjänsten som bedrivs i privat regi. SKL har även funnits med i utredningens expertgrupp.
– Att SKL ställer sig bakom vinstbegränsningen visar tydligt hur SKL ser vikten av att alla våra gemensamma skattepengar går till det som de är avsedda för. Detta kommer skapa betydligt bättre förutsättningar för att kunna garantera en gemensam välfärd för alla i framtiden, säger Emil Broberg.

För mer information:
Emil Broberg, gruppledare för vänstern i SKL
070-6228707

Vänsterpartiets presstjänst:
0706-20 00 64

Som en del av vinstöverenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen presenteras nu två lagrådsremisser om vård efter behov, inte efter lönsamhet. Dels att patienter med privata vårdförsäkringar inte ska kunna köpa sig före patienter med större vårdbehov. Dels att universitetssjukhus inte ska privatiseras.

– Ingen som blir sjuk ska behöva vänta på sin vård för att någon med privat försäkring tränger sig före. Vården som vi betalar tillsammans ska alltid fördelas efter behov, inte efter vem som har skaffat sig vilken privat försäkring. Men idag finns en oklarhet kring vad som egentligen gäller och därför behöver vi en tydligare lagstiftning, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Enligt lagförslaget ska den offentligt finansierad sjukvården – oavsett utförare – bara får ge vård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring om man inte åsidosätter de principer som hälso- och sjukvårdslagen bygger på, det vill säga att den med störst behov av vård ska få företräde till vården.

Lagförslaget mot privatisering av universitetssjukhus innebär att landsting inte ska kunna lägga över uppgiften att driva sjukvård vid ett universitetssjukhus till någon annan. Därigenom hindras möjligheten att privatisera hela eller delar av universitetssjukvården.

– Universitetssjukhusen är viktiga för hela den svenska sjukvården. Att privatisera dem skulle innebära att vården splittras upp och få stora konsekvenser. Här sker forskning, utvecklingsarbete och utbildning som har betydelse för vården långt utanför sjukhusets väggar. Att de drivs offentligt borde vara en självklar princip, säger Ulla Andersson.

De två lagrådsremisserna är en del av den större överenskommelsen om vinster i välfärden, som bland annat även innefattar att lagförslag ska läggas om att överskott som huvudregel ska återinvesteras.