Författare: admin

Jenny Lindahl blir Vänsterpartiets nya kommunikationschef. Hon kommer senast från Arena Opinion och börjar tjänsten på Vänsterpartiet 6 april.

Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler kommenterar:

– Det är väldigt roligt att Jenny börjar hos oss. Vänsterpartiet idag är redo för större uppgifter. Den här rekryteringen är en del av att vi ser fram emot att axla en större roll i svensk politik, säger Aron Etzler.

Jenny Lindahl är chef på kommunikationsbyrån Arena Opinion och har mångårig erfarenhet av politik och kommunikation både från Vänsterpartiet och från arbete som konsult inom public affairs, PR och kriskommunikation.

– Jag har haft några helt otroliga år på Arena Opinion. Dels på grund av mina fantastiska kollegor där, dels på grund av kunderna vi arbetar med. Jag vet att de jag jobbat med kommer fortsätta göra stordåd när det gäller kommunikation och fackligt engagemang. Men nu är det rätt tid för mig att gå vidare. Som land befinner vi oss i en avgörande förändring. Det kan sluta i mörka år där avståndet mellan elit och vanligt folk blir större – eller så kan politiken börja ta tag i de problem som behöver lösas, och återerövra tron på att vi kan bygga ett samhälle som fungerar för människor. Nu behövs solidaritet och samarbete, både under coronakrisen, och efter, säger Jenny Lindahl.

Inför varje statsbudget går alla ekonomisk-politiska talespersoner ut och berättar vad de vill satsa på för denna mandatperiod eller detta budgetår. Vänsterpartiet lägger förslag på gratis glasögon, Liberalerna vill ta bort värnskatten och Miljöpartiet vill införa ett friår.

Problemet är att alla dessa förslag, bra eller dåliga, bygger på idén om att det helt plötsligt kommer massa extrapengar som går att satsa på olika röstvinnande projekt. Dessa extrapengar kallas för “reformutrymmet” .

Varifrån kommer då denna extra kosing? Kort och gott: från fattiga och lågavlönade. Den lite längre förklaringen är att i statsbudgeten behövs inga beslut tas för att staten varje
år ska få in mer pengar genom löneökning, produktivitetsökning och inflation. På samma gång behövs det aktiva beslut för att barnbidrag, arbetslöshetsersättning, löner i offentlig sektor och andra transfereringssystem ska hänga med. När inte den nivån höjs, så blir det på grund av inflation m.m. i praktiken en sänkning av ersättningar, bidrag och personaltäthet i offentlig sektor.

Eftersom det sällan tas beslut i varje budget att höja dessa system så är det en automatisk nedskärning som hela tiden sker i vår välfärd. Det värsta är att det sker varje år, med begränsad debatt från ett fåtal ekonomer, men inga
politiker. Budgetsystemet är riggat för att föra högerpolitik och ett sätt att föra vänsterpolitik är att indexera utgifter för att matcha intäkterna i statskassan. Detta skulle helt ta bort
reformutrymmet och flytta fokus från tanken på gratis satsningar till att istället prata om kopplingen mellan skattekvot och välfärdsnivå.

Därför föreslår jag att vänsterpartister som debatterar slutar spela med och låtsas som att vi kan satsa massa pengar som nyss har dragits ner från det offentliga. Vi borde istället ställa våra politiska motståndare mot väggen genom att synliggöra den automatiska nedskärning som varje år sker. Låt dem inte komma undan med falska satsningar. Först då kan vi förtydliga att de enda som faktiskt vill göra några äkta satsningar är det partiet som vill dra in mer pengar till statskassan: nämligen Vänsterpartiet.

Fler som skrivit om ämnet i länkarna nedan:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/urholkade-bidrag-betalar-satsning

https://www.fokus.se/2013/08/den-dolda-sparmaskinen/

PODD | Så blir du lurad om budgeten

Christoffer Mannsdorff Djurberg, (V) Norrköping

Vänsterpartiet gör vad vi kan för att minska smittspridningen och för att samhället ska fungera så bra som möjligt under den här tiden. Vi har kontinuerlig kontakt med regeringen för att åtgärder snabbt ska komma på plats.

Sjukvården måste få de resurser den behöver. Vården är hårt belastad sedan tidigare, nu måste vi se till att personalen där kan göra sitt jobb. Det är också därför vi har drivit på för att kravet på sjukintyg avskaffas, så att smittspridning kan förhindras och för att vården ska kunna fokusera på dem som är riktigt sjuka.

Vi vet också att många riskerar att drabbas ekonomiskt nu. Därför föreslog vi att karensavdraget skulle avskaffas, så att ingen som egentligen borde stanna hemma går till jobbet. Vi tycker att det är en självklarhet att studenter ska få CSN även om högskolor och universitet tvingas stänga. Vi ser att det behövs ett omfattande stimulanspaket för att rädda människors jobb.

Decennier av skattesänkningar och privatiseringar har gjort den svenska vården och krisberedskapen skörare. Nu krävs gemensamma lösningar för att klara krisen. Vänsterpartiet följer utvecklingen löpande och kommer med de förslag som krävs för att vi ska klara krisen på ett så bra sätt som möjligt. Det här kommer att vara en prövande tid för det svenska samhället. Det kommer att vara en tid vi klarar så mycket bättre när vi alla hjälps åt.

Inom äldreomsorgen råder ofta tuffa arbetsvillkor och många anställda jobbar delade turer, med ett långt obetalt hål mitt på dagen. Det systemet måste bort. Nu vill Vänsterpartiet införa en modell där det ska vara frivilligt att arbeta delade turer och den som väljer det ska få betalt under uppehållstiden.

En miljon kvinnor arbetar inom välfärden i Sverige idag. Under lång tid har de fått en allt tuffare arbetsbelastning till följd av effektiviseringar och nedskärningar. Detta är också något som syns i sjuktalen. Kvinnor som jobbar inom välfärden drabbas oftare av psykisk ohälsa än andra grupper.

– För oss är arbetsvillkoren i välfärden en feministisk fråga. Vi ser hur kommuner och regioner skär ner på verksamheten. Det klart att det får konsekvenser för alla de kvinnor som jobbar i offentlig sektor, säger Vänsterpartiets feministiska talesperson Nooshi Dadgostar.

– Vi har lärare som ska ta hand om lika många barn som tidigare, men med färre kollegor. Vi har vårdpersonal som hoppar över rasten för att hinna med. Det är personal inom äldreomsorgen som inte hinner sitta ned med de gamla en stund, fortsätter hon.

Äldreomsorgen, där 87 procent av de anställda är kvinnor, är ett utsatt område med många sjukskrivningar. Det är en tuff arbetsmiljö, både när det kommer till belastning och stress. Dessutom tvingas många inom äldreomsorgen jobba delade turer, med ett långt obetalt hål mitt på dagen. Nu föreslår Vänsterpartiet ett system för att göra de ofrivilliga delade turerna frivilliga och där personalen får betalt även under uppehållstiden.

– Den som jobbar delade turer har ofta svårt att få ihop livet. Du börjar tidigt på morgonen och kommer hem sent på kvällen och hinner kanske inte ens träffa barnen innan de går och lägger sig. Med den här modellen får du själv välja om du vill arbeta delade turer. Gör du det ska du få betalt hela dagen och dessutom kunna ta ut ersättningen i ledighet. Det här systemet skulle kunna underlätta livet för många som jobbar inom äldreomsorgen.

– Ska vi kunna rekrytera fler personer till välfärden behöver arbetet bli mer attraktivt. Många andra arbetsplatser klarar att lägga upp arbetet utan delade turer, vi tycker inte den kommunala sektorn ska vara sämre. Vi vill ge ett stöd för att personalen ska få större makt att välja en mer sammanhängande arbetsdag. Ställer man upp på delade turer ska man få betalt för det. Det ska kosta för arbetsgivaren, säger Nooshi Dadgostar.

Partiet kommer att avsätta pengar till det i budgeten, man planerar även att driva frågan runt om i landets kommuner.

Vänsterpartiet har länge krävt mer resurser till välfärden. Under våren pressade partiet fram fem miljarder kronor till välfärden från regeringen och förhandlade sedan fram ytterligare 2,5 miljarder kronor tillsammans med M och KD. Det är en bit på vägen, men välfärden behöver mer, anser Nooshi Dadgostar.

– Så länge som regeringen prioriterar skattesänkningar framför en fungerande välfärd för oss alla kommer vi fortsätta kämpa för att välfärden får de resurser som så innerligt behövs.

Läs mer om förslaget här.

Se inslaget i Rapport 7 mars om förslaget här (7:58 in i sändningen).

Nico Semsrott heter en EU parlamentariker för Die Partei. Han vill helt enkelt vill döpa om sammanträdessalen i Bryssel till Strasbourg. Enligt Semsrott ”står det inget i fördraget om det är i Strasbourg i Frankrike eller i Strasbourg i provinsen Saskatchewan i Kanada” (DN 20/2-20).

Varje månad går EU-flytten med över 700 parlamentariker och hela administrationen mellan Strasbourg och Bryssel. Det handlar om 20 ton papper, totalt 5000 människor och 2000 lådor med arbetsmaterial på lastbil. Utöver detta ett antal parlamentarikerbilar med chaufförer motsvarande 4 900 returresor med flyg Berlin – New York. En miljöbelastning på vad 11 300 personbilar släpper ut i snitt per år. Totalt en miljöbelastning på 19 000 ton koldioxid per år för lastbilstransporterna.

Hur kan det se ut så här, varför kan det fortgå? Flyttandet fram och tillbaka kostar 1,2 miljarder kronor per år. Det har gjorts ett antal försök att göra något åt det men det är de enskilda medlemsländerna som bestämmer. Alla måste vara eniga om det ska bli någon ändring.

I Europaparlamentets resolution den 20 november 2013 står bland annat:

• Europaparlamentet stöder principen att det skulle vara mer ändamålsenligt, kostnadseffektivt och miljövänligt om det hade ett enda säte […] det har blivit en negativ symbol som väcker ont blod bland merparten av EU-medborgarna och skadar EU:s anseende.
• Ge parlamentet beslutanderätt över sitt säte och sin interna organisation.
• Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten, presidiet senast den 1 januari 2014 låta utföra en Europabarometerundersökning eller liknande professionell enkätundersökning i fråga om EU – medborgarnas syn på att behålla parlamentets tre arbetsorter (Strasbourg,  Bryssel, Luxemburg) med särskild hänsyn till de finansiella, miljömässiga och effektivitetsrelaterade kostnader som detta system medför.
• 78 procent av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda, 3 172 varje månad, uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser leder till merkostnader på mellan 156 och 204 miljoner euro per år. Parlamentets byggnader i Strasbourg används för närvarande bara 42 gånger per år (oanvända 89 procent av tiden) men måste värmas upp och vara bemannade.
• Över en miljon EU-medborgare som har ställt sig bakom en framställning om ett enda säte och har vid flera tillfällen uttalat sitt missnöje med den nuvarande situationen.
• Europaparlamentet anser att det är helt legitimt att inleda en diskussion om och över sin egen verksamhet, bland annat rätt att bestämma var och när man ska ha sina sammanträden. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, europeiska rådet samt till medlemsstaternas stats- och regeringsparlament.

Det verkar som om EU-parlamentet är fånge i sina egna hus. Vilka medlemsländer vill ha denna flyttkarusell, som alltså pågått sen 1992? Med alla dessa negativa konsekvenser? Kan någon ge en rimlig förklaring?

EU-ledamöterna vill ha ett parlament, ett enda säte, men får det inte. Den 30/9 -19 skrev jag om detta på v debatt, men fick inget svar.  Men kanske kan denne EU-politikern Nico Semsrott från Die Partei, som vill döpa om sammanträdesrummet i Bryssel till Strasbourg, göra något åt saken? Det verkar finnas kreativa EU-parlamentariker.

Bengt Sundell, V Liljeholmen – Hägersten

’- Vi har länge sett ett cyniskt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare på den svenska arbetsmarknaden. Det är städare som tvingas jobba långa dagar, sex eller sju dagar i veckan, till svältlöner. Det är restaurangpersonal som tvingas sova på en madrass på lagret och ibland till och med utnyttjas sexuellt. Det är byggarbetare som i flera fall skadats svårt på jobbet, utan att det fått några konsekvenser.

– Våra förslag innebär steg i rätt riktning för att komma till rätta med den här oacceptabla situationen och ändra maktbalansen något till de utsattas fördel, säger partiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen.

Partierna har bland annat kommit överens om krav på att arbetsgivaren ska bifoga anställningskontrakt vid ansökan om arbetstillstånd. Idag kan arbetsgivaren ange att lönen är en i ansökan, men väl på plats är lön och villkor betydligt sämre. Genom att bifoga ett bindande anställningskontrakt kan det förhindras. Dessutom kräver partierna skärpta straff för den som utnyttjar arbetskraftsinvandrare. Och den som utnyttjas ska få rätt till skadestånd och möjlighet att stanna för att söka ett annat jobb.

– Som det ser ut idag har vi en kraftig obalans, där arbetsgivaren har alla rättigheter och den som kommer hit för att arbeta är totalt utlämnad åt arbetsgivarens godtycke. Det är anmärkningsvärt att en socialdemokratiskt ledd regering är så handfallen när det kommer till kritan. Den här överenskommelsen skulle inte lösa alla problem med dagens regelverk, men det skulle markant förbättra situationen för den som kommer till Sverige för att jobba, säger Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ali Esbati.

Under hösten vände sig Vänsterpartiet till Socialdemokraterna för att få dem att agera tillsammans och stoppa utnyttjandet på arbetsmarknaden. När det inte gav resultat vände man sig till Moderaterna och Kristdemokraterna för att göra upp. De förhandlingarna ledde till det förslag som presenteras idag.

Förslagen i överenskommelsen:

• Krav på bifogat anställningskontrakt vid ansökan om arbetstillstånd – arbetsgivare ska inte kunna säga en sak till Migrationsverket och ge arbetstagaren helt andra villkor
• Skärpta straff på arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare
• Rätt till skadestånd för den som utnyttjas
• Rätt för arbetstagaren att ha kvar arbetstillståndet och söka nytt arbete, i de fall arbetsgivaren har avslöjats för utnyttjande
• Stopp för kompetensutvisningar baserade på obetydliga fel och byråkratiska misstag
• Migrationsverket ska få direkttillgång till andra myndigheters databaser för att lättare kunna upptäcka fusk och utnyttjande

Vänsterpartiet har i förhandlingarna även drivit på för en arbetsmarknadsprövning och för ett krav på heltid. Det har vi inte fått igenom, men det är viktiga förändringar för att förbättra människors villkor på svensk arbetsmarknad och vårt arbete för detta fortsätter.

– Läs överenskommelsen här (pdf)…

Obligatorisk bygdepeng, en ny elkabel till Gotland och direktiv om att Vattenfall ska bygga mer vindkraft. Det är de krav Vänsterpartiet ställer för att gå med i energiöverenskommelsen.

Idag saknar partierna bakom energiöverenskommelsen majoritet och de behöver därför Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har tidigare ställt sig utanför överenskommelsen, men nu öppnar alltså partiet för att gå med.

– Sverige måste skynda på sitt arbete för att nå klimatmålen. Där spelar energifrågan en avgörande roll. Vi är redo att gå in och se till att energiöverenskommelsen får majoritet i riksdagen, men då krävs att vi får gehör för våra klimatkrav, säger Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.

Bland annat kommer partiet att kräva en obligatorisk bygdepeng.

– För att klimatomställningen ska lyckas behöver den vara rättvis. Folk i hela landet måste känna att de tjänar på att ställa om. Där är bygdepengen viktig. Vi kräver att den blir obligatorisk, så att de kommuner och närområden där vindkraften byggs får ta del av avkastningen. Det tror vi skulle skapa en större acceptans lokalt för utbyggd vindkraft, säger partiets närings- och energipolitiska talesperson Birger Lahti.

En ny elkabel till Gotland är ett annat av partiets krav.

– Hela Sveriges klimatomställning försvåras av att elkapaciteten till och från Gotland är undermålig. En tredje elkabel till Gotland skulle säkra eltillgången så att Sveriges näst största utsläppare, Cementa på Gotland, kan ställa om till eldrift. Det skulle också göra det möjligt att bygga ut vindkraften på Gotland och föra över den till fastlandet, säger Birger Lahti.

Dessutom kräver partiet att ägardirektiven till Vattenfall ändras.

– Vi vill att Vattenfall får ett tydligt uppdrag att bygga mer vindkraft, både på land och till havs. I klimatkrisens tid är det självklart med en starkare stat i energiproduktionen. Det är uppenbart att marknaden inte löser problemen på egen hand, säger Jonas Sjöstedt.

Läs mer om våra krav här…

Ett jämlikt samhälle med få människor som lever i utsatthet är bra för alla. Välfärdsstaten behöver återupprättas och det förebyggande arbetet stå i centrum. Det är utifrån den insikten som Vänsterpartiet har tagit fram ett nytt Socialpolitiskt program.

– Vi i Vänsterpartiet är de som ska stå längst fram i kampen för människor i utsatthet. Nu har vi tagit fram ett nytt socialpolitiskt program som utgår ifrån klass och som fokuserar på det förebyggande arbetet. Med vår politik bygger vi ett yttersta skyddsnät som bygger på människovärde och rättvisa. Det är vi väldigt stolta över, säger Maj Karlsson, Vänsterpartiets socialpolitiska talesperson.

Vänsterpartiet anser att det är samhällets uppgift att garantera bostad och grundläggande ekonomisk trygghet. Det är samhällets uppgift att erbjuda vård, hjälp, stöd och skydd utifrån varje individs behov. För det behövs en socialpolitik med hög kunskapsnivå och med stor respekt för professionen men med människors rättigheter och integritet i fokus. Framförallt ska barnens bästa stå i centrum för beslut och bedömning. Det behöver avspeglas i både socialtjänstlagen och i försörjningsstödet.

Hemlösheten brer ut sig i Sverige. Har du inte ingångar till bostadsmarknaden faller du hårt. Det är i första hand en bostadspolitisk fråga. Fler billiga hyresrätter behöver byggas. Det är endast så fler kan få tak över huvudet och ett tryggt hem. Du ska inte behöva stanna i en våldsam och destruktiv relation på grund av att det inte finns någonstans att flytta.

Många människor i hemlöshet har också en beroendeproblematik. De behöver hjälp att komma ur sitt drogmissbruk. Jämfört med hur det ser ut i andra EU-länder är Sverige idag ett land där många dör på grund av narkotika. Personer med missbruk stigmatiseras och behandlas som brottslingar istället för att få den vård de behöver. Den svenska narkotikapolitiken måste därför ändras.

Det är narkotikan som ska vara olaglig, inte de beroende. Vänsterpartiet vill ändra lagen så att det inte längre är kriminellt att vara påverkad av narkotika. Vi anser att varje form av innehav av narkotika ska fortsätta att vara olagligt, samma sak med tillverkning och försäljning av narkotika. Så kan vi underlätta för människor att få den vård de behöver och polisen kan prioritera bättre för att minska narkotikan i samhället.

– Vi ska vara stolta över vänsterns narkotikapolitik. Det är vi som har gått i fronten för sprutbyte, skademinimerande insatser, jämlik hälsa för beroende och bättre vård och behandling. Beroende är en sjukdom. Vi har nu fått andra partier med oss. Samtliga partier i riksdagen vill utreda den nuvarande narkotikalagstiftningen, säger Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson.

Läs det nya socialpolitiska programmet här…

Kunskap är makt. Det är utgångspunkten för Vänsterpartiets nya utbildningspolitiska program. Ett program som gör upp med marknadstänkandet och det segregerade skolvalet. Förskolan och skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, inte återskapa och förstärka klasskillnader.

Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hen förstår, desto större förmåga får hen att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Idén om ett jämlikt och sammanhållet utbildningssystem var en del av kampen för demokratin. En kamp som gjorde kunskap och bildning till en rättighet, för alla. Sedan flera decennier tillbaka har dock utvecklingen gått åt fel håll.

Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Förskolan och skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, inte återskapa och förstärka klasskillnader. Förskolan och skolan är helt avgörande för vilka möjligheter en människa har i livet. Därför är bristen på likvärdighet i utbildningen en fråga om demokrati och makt. Den svenska skolans grundproblem är just bristen på likvärdighet. För att skapa en likvärdig skola behöver skolan befrias från affärsverksamhet och särskiljande skolval. Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd förskola och skola där behoven styr resursfördelningen. Ett utbildningssystem som är jämlikt ger varje barn och elev goda möjligheter att utvecklas och få sina behov tillgodosedda.

Att alla får del av en god utbildning bidrar till att samhället blir bättre för alla. Kunskap är makt.

Här kan du läsa Vänsterpartiets nya utbildningspolitiska program…