Författare: admin

Det blir sänkt skatt för dem som lever på sjukersättning. Vänsterpartiet har drivit förslaget att rätta till den orättvisa beskattningen mellan dem som arbetar och dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Nu har en överenskommelse nåtts med regeringen i budgetförhandlingarna. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

– Många av dem som berörs av förslaget har tuffa ekonomiska förutsättningar. Många av dem är kvinnor som arbetat i välfärdssektorn och slitit så hårt att de helt eller delvis är borta från arbetsmarknaden under resten av sitt yrkesverksamma liv. Det här gör vi för deras skull. Förslaget ligger helt i linje med Vänsterpartiets vilja att skapa en ekonomi som är bra för alla, inte bara för några få, säger Ulla Andersson.

Den genomsnittliga skattesänkningen för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning med förslaget beräknas bli ca 1 500 kronor per år eller ca 120 kronor per månad. Skattereduktionen innehåller också en “knack” så att den procentuellt sett är större vid lägre inkomstnivåer. Uppskattningsvis kommer 340 000 personer att ha inkomst i form av sjuk­ersättning eller aktivitetsersättning 2018.

– Det är uppenbart orättvist att sjuka människor ska betala högre skatt än dem som har turen att vara friska och ha ett jobb. Nu tar vi ett principiellt viktigt steg för att utjämna dessa skillnader, säger Ulla Andersson.

För mer information:
Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64 (ej sms)

Som allra sista och allra tyngsta remissinstans svarar idag SKL, Sveriges kommuner och landsting, att de ställer sig bakom vinstbegränsningen i Ilmar Reepalus Välfärdsutredning.
– Det är mycket glädjande att SKL går på Vänsterpartiets linje och tydligt och klart markerar att vinstjakten måste bort ur välfärden om vi ska kunna garantera god och likvärdig vård, skola och omsorg för alla, säger Emil Broberg (V), tredje vice ordförande i SKL:s styrelse.

Som arbetsgivare för mer än en miljon människor i kommuner, landsting och regioner är SKL:s remissvar på Välfärdsutredningen av avgörande betydelse. SKL:s ansvarsområden sammanfaller med Välfärdsutredningens uppdrag: skolan, äldreomsorgen, hälso- och sjukvård. HVB-hem och all verksamhet inom socialtjänsten som bedrivs i privat regi. SKL har även funnits med i utredningens expertgrupp.
– Att SKL ställer sig bakom vinstbegränsningen visar tydligt hur SKL ser vikten av att alla våra gemensamma skattepengar går till det som de är avsedda för. Detta kommer skapa betydligt bättre förutsättningar för att kunna garantera en gemensam välfärd för alla i framtiden, säger Emil Broberg.

För mer information:
Emil Broberg, gruppledare för vänstern i SKL
070-6228707

Vänsterpartiets presstjänst:
0706-20 00 64

Som en del av vinstöverenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen presenteras nu två lagrådsremisser om vård efter behov, inte efter lönsamhet. Dels att patienter med privata vårdförsäkringar inte ska kunna köpa sig före patienter med större vårdbehov. Dels att universitetssjukhus inte ska privatiseras.

– Ingen som blir sjuk ska behöva vänta på sin vård för att någon med privat försäkring tränger sig före. Vården som vi betalar tillsammans ska alltid fördelas efter behov, inte efter vem som har skaffat sig vilken privat försäkring. Men idag finns en oklarhet kring vad som egentligen gäller och därför behöver vi en tydligare lagstiftning, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Enligt lagförslaget ska den offentligt finansierad sjukvården – oavsett utförare – bara får ge vård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring om man inte åsidosätter de principer som hälso- och sjukvårdslagen bygger på, det vill säga att den med störst behov av vård ska få företräde till vården.

Lagförslaget mot privatisering av universitetssjukhus innebär att landsting inte ska kunna lägga över uppgiften att driva sjukvård vid ett universitetssjukhus till någon annan. Därigenom hindras möjligheten att privatisera hela eller delar av universitetssjukvården.

– Universitetssjukhusen är viktiga för hela den svenska sjukvården. Att privatisera dem skulle innebära att vården splittras upp och få stora konsekvenser. Här sker forskning, utvecklingsarbete och utbildning som har betydelse för vården långt utanför sjukhusets väggar. Att de drivs offentligt borde vara en självklar princip, säger Ulla Andersson.

De två lagrådsremisserna är en del av den större överenskommelsen om vinster i välfärden, som bland annat även innefattar att lagförslag ska läggas om att överskott som huvudregel ska återinvesteras.

Idag beslutade Luleå tingsrätt att både företaget Nordkalk och den åtalade platschefen döms för arbetsmiljöbrott i samband med en av Sveriges värsta arbetsplatsolyckor – kalkugnsolyckan i Luleå – som dödade Johan Löfroth och skadade Gustaf Seppelin Solli för livet.

–  Att rättsprocessen har tagit så många år har inneburit en plågsam väntan för de drabbade. Dessutom har den långa tid som har gått varit skälet till att åklagaren yrkade på villkorlig dom istället för fängelse. Det visar vikten av att rättsväsendets kompetens kring och resurser till efterforskning av arbetsmiljöbrott generellt stärks, säger Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson i Vänsterpartiet.

Nordkalk och platschefen döms för arbetsmiljöbrott genom grovt vållande till kroppsskada och grovt vållande till annans död. Nordkalk tvingas också betala tre miljoner kronor i företagsbot och platschefen döms till villkorlig dom och böter på 26 000 kronor för olyckan som inträffade inne på SSAB:s område i november 2011. Johan Löfroths familj, Gustaf Seppelin Solli och Tarmo Niva, som också arbetade vid olyckan tilldöms skadestånd av Nordkalk på 230 000 kronor plus ränta.
Olyckan inträffade när frätande kalk blandad med ånga träffade Johan Löfroth och Gustaf Seppelin Solli, som fått i uppdrag att få bort en större beläggning inne i en kalkstensugn genom att spola vatten på den.
–   Det är rimligt och principiellt viktigt att ansvar utkrävs av både Nordkalk och av platschefen. Samtidigt har det blivit närmast övertydlig under denna långa process, att det finns stora problem med arbetsmiljöansvaret när arbete genomförs via långa eller diffusa underentreprenörskedjor, säger Ali Esbati.
–   För arbetares säkerhet och arbetslivskvalitet behöver vi tydligare ansvarsförhållanden för underentreprenörer, tryggare arbetsvillkor så att fler vågar säga ifrån, och fler arbetsmiljöinspektioner, såväl annonserade som oannonserade. Vänsterpartiet kommer att fortsätta att arbeta för dessa och andra förbättringar på arbetsmiljöområdet.

För mer information:

Ali Esbati
arbetsmarknadspolitisk talesperson (V)
073-370 64 26

Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64

Organisationen #vistårinteut har gått ut med en namninsamling för ett amnestikrav för alla ensamkommande barn som varit i Sverige i mer än ett år. Ensamkommande drabbades extra hårt av regeringens omsvängning av migrationspolitiken.
När självmorden och självskadebeteenden bland ensamkommande ökar, samtidigt som det inte finns någon vetenskaplig och rättssäker åldersbedömning på plats måste vi agera. Den tillfälliga lagen måste dras tillbaka så snart som möjligt, men i detta akuta läge ställer sig Vänsterpartiet bakom en amnesti för ensamkommande barn.

Migrationsverkets handläggningstider för ensamkommande barn är rekordlånga. 2015 var den genomsnittliga handläggningstiden 195 dagar, i dag är den 460 dagar. För barn från Afghanistan är den genomsnittliga väntetiden ännu längre, 490 dagar. Den långa väntan med ett mycket osäkert slut skapar en stor oro och ångest bland de ensamkommande.

När självmorden och självskadebeteenden bland ensamkommande ökar samtidigt som det inte finns en vetenskaplig och rättssäker åldersbedömning på plats är läget sådant att en amnesti är nödvändig.

Länk till namninsamlingen:
https://www.skrivunder.com/amnesti_for_vara_ensamkommande_barn_och_unga

För mer information, kontakta:

Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson
Vänsterpartiets presstjänst: 070-620 00 64