Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom avdragsrätt för fackföreningsavgiften och borttagande av en karensdag i a-kassan. Två reformer som ökar jämlikheten på arbetsmarknaden. Reformerna beräknas träda i kraft i juli 2018.

Vänsterpartiet och regeringen har i budgetförhandlingarna kommit överens om att återinföra avdragsrätt för fackföreningsavgiften från och med juli 2018. Det innebär en inkomstförstärkning för runt tre miljoner löntagare. Reformen kostar cirka 1,33 miljarder 2018, och därefter 2, 67 miljarder kronor per år från och med 2019.

– Vänsterpartiet har arbetat för att återinföra avdragsrätten för medlemsavgiften i fackföreningar sedan den avskaffades av alliansregeringen för tio år sedan. För många innebär avdragsrätten skillnaden mellan att stå utanför facket och att gå med. Vår förhoppning är att fler nu ska ha råd att betala sin medlemsavgift och på så vis stärka den fackliga organisationsgraden, säger Jonas Sjöstedt.

Idag har arbetsgivarna möjlighet att göra avdrag för delar av arbetsgivarorganisationernas medlemsavgift, men arbetstagarna saknar motsvarande möjlighet. Det skapar en skevhet och maktobalans på arbetsmarknaden, menar Sjöstedt.

– Fler medlemmar i facket ger både ökad trygghet för den enskilde medlemmen och bygger en starkare fackföreningsrörelse, vilket är bra för hela samhället. Det här är en vänsterframgång som ger tre miljoner vanliga löntagare mer i plånboken. Vi gör Sverige mer jämlikt, säger Jonas Sjöstedt.

För en undersköterska i Kommunal som tjänar runt 27 000 kronor i månaden betyder avdragsrätten att hen får tillbaka ca 1300 kr per år. För en butiksanställd medlem i Handels med en månadslön på 27 600 kronor, är summan ca 1500 kr per år. Avdraget sker i form av en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda medlemsavgiften som betalats in på ett år, förutsatt att avgiften uppgår till minst 400 kronor per år.

Samtidigt som avdragsrätt för fackföreningsavgift införs, avskaffas en karensdag i a-kassan. Antalet karensdagar minskar därmed från sju till sex. Borttagandet av en karensdag i a-kassan beräknas kosta 30 miljoner kronor från juli 2018 och därefter 60 miljoner kronor per år med start 2019.

– Att få ner antalet karensdagar i a-kassan är avgörande för varje arbetslös person som går och väntar på sina pengar. Vi vill att arbetslöshetsförsäkringen ska ge verklig inkomsttrygghet för den som har oturen att bli av med jobbet, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiet och regeringen kommer i höst att lägga fram ett förslag som stoppar vinstjakten i mycket stora delar av välfärden. Ett färdigt lagförslag kommer att läggas fram för riksdagen i mars 2018. Det är en mycket viktig milstolpe i partiets enträgna kamp för att skattepengar ska användas till det som de är avsedda för och inte gå ner i riskkapitalisternas fickor.

Tidplanen omfattar även att en utredning ska tillsättas för att se hur en vinstreglering ska se ut i sjukvården, som alltså inte kommer att finnas med i propositionen som läggs fram i mars, samt att den idéburna sektorn ska stärkas.

– Det här är en seger för alla människor som behöver den svenska välfärden. Föräldrar ska inte behöva oroa sig för att vinstjakten leder till att deras barn mellanmål endast består av vatten och knäckebröd och kvinnor som inte behöva känna att det finns den minsta risk att kirurgen väljer operation i onödan bara för att det är lönsamt för företaget, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Förslaget är inte helt klart i alla detaljer ännu men redan nu står det alltså klart att den idéburna sektorn inte kommer att omfattas av propositionen om vinsttak.

– De som är där för att tjäna stora pengar, det är de som regelverket ska omfatta, säger Ulla Andersson, ekonomisk talesperson. De som drivs av vinstjakt och därför minskar kostnader genom att välja bort elever som kräver särskilt stöd, ger undersköterskor lägre löner och anställer obehöriga lärare.
En viktig del av den utredning som tillsattes efter valet handlade just om att just om att stärka de idéburna organisationernas möjligheter.

Vänsterpartiet och regeringen är också överens om att regelverket för sjukvården måste utredas vidare och därför tillsätts nu en utredning för att titta närmare på om det finns andra sätt än det vinsttak som Reepalu-utredningen föreslår som når samma mål: att se till att pengar som ska gå till vård går till just vård och att vinstjakten i sjukvården stoppas. Det görs med bakgrund av en stor mängd synpunkter från professionen som uttryckt oro för hur den föreslagna modellen skulle kunna fungera i sjukvården.

– Olika områden funkar på olika sätt och vi har hela tiden sagt att det kan bli aktuellt med lite olika lösningar. Nu ska vi titta noggrant på det som facken på vårdområdet har lyft och se hur man på bästa sätt kan se till att pengar till sjukvården ska gå till just sjukvården. Pengar som går till välfärden ska gå till välfärden, säger Ulla Andersson

Utredning, som ska vara klar före sommaren 2018, kommer att tillsättas skyndsamt. Uppdraget blir att titta på olika lösningar för att säkerställa att skattemedel används till det som de är avsedda för i enlighet med den inriktning som finns i överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet.

– Utredningen kommer lägga sitt förslag i juni. Det innebär att det här kommer att bli en jättefråga i valet. Och vi vet vad väljarna vill, de ser hur viktigt det är att stoppa vinstjakten i sjukvården. Pengar vi betalar till vård åt cancersjuka, de ska gå till det och inget annat. Och inga äldre multisjuka ska trängas undan bara för att de anses mindre lönsamma att behandla, säger Ulla Andersson.

Bakgrund
Efter valet förhandlade Vänsterpartiet fram en överenskommelse med regeringen om säkerställa att skattepengar ska gå till det som de är avsedda för – inte till vinstjakt. En utredning tillsattes som i oktober 2016 lade fram ett förslag om ett vinsttak på 7 procent.

Läs mer om vinstfrågan här…