Skip to main content

Författare: admin

Nooshi Dadgostar höll tal på Järvaveckan

Skrivet av admin den . Postad i Nooshi, Nyheter, Nyheter Hem. Inga kommentarer till Nooshi Dadgostar höll tal på Järvaveckan

På torsdagen höll Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar tal under Järvaveckan på ett soligt Spånga IP. Talet präglades av hushållens pressade ekonomi och det fruktansvärda folkmordet i Gaza.

Hon pratade också om vad som behöver göras för att Sveriges förorter ska nå sin fulla potential:

Jag är uppvuxen i förorten. Jag älskade det. Strosa runt på kolonilottsområdet i skymningen. Cykla runt mellan husen och leka kurragömma på gården. Förorten är alla med drömmar som jobbar hårt för att förverkliga dem.

Men också en plats där många som jobbar hårt inte får samma svar tillbaka av samhället. Förortens arbetare får samhället att fungera, men samhället fungerar inte för dom. Staten är någon annanstans. Centrum har fått förfalla och affärslokaler gapar tomma. En plats där det känns otryggt att gå hem på kvällen.

/…/

Tillsammans kan vi vända utvecklingen. Tillsammans kan vi skapa en politik som ser till att alla människor får möjlighet att nå sin potential.

Där skolan flyttar fram sina positioner och fångar upp även den som är skoltrött. Där klasserna blir mindre och där fler får möjlighet att gå i förskolan.

Där områden rustas upp och blir trygga.

Vi vill att Järva ska fortsätta vara Järva, bara lite bättre, lite tryggare!

☞ Läs talet i sin helhet här…

Stärk konkurenssen – pressa matpriserna

Skrivet av admin den . Postad i Nyheter, Nyheter Hem. Inga kommentarer till Stärk konkurenssen – pressa matpriserna

Matpriserna har skenat och hushållen går på knäna. För att stärka konkurrensen på matmarknaden föreslår Vänsterpartiet åtgärder för att bryta upp matjättarnas dominans. Att bryta upp grossistleden, stärka Konkurrenseverket och inrätta en tillsynsmyndighet skullegöra det lättare för nya aktörer att etablera sig.

En matmarknad som slutat fungera

Matpriserna har ökat dramatiskt de senaste åren. Det är en anledning till att vanliga familjer haft svårt att få ihop ekonomin. Samtidigt som matjättarna Ica och Axfood gjorde vinster på 38 miljarder kronor 2024 gick en vanlig barnfamilj där båda vuxna arbetar back med i genomsnitt 950 kronor i måndagen, enligt den typfamilj som LO lyfter fram i LO-ekonomernas rapport Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet.

En orsak till att matpriserna har kunnat fortsätta skena och blivit inflationsdrivande beror på den bristande konkurrensen. Även när efterfrågan viker finns det inga incitament för matjättarna att tävla om hushållen eftersom det i praktiken råder en oligopolsituation på matmarknaden. Samma problem med markandskoncentration finns inom flera andra områden, vilket den svenska konkurrenslagstiftningen idag inte klarar av att åtgärda.

Produktivitetsutvecklingen i Sverige har minskat sedan finanskrisen och började till och med avta innan dess. Ett av de möjliga skälen som nämns för denna utveckling är ett mindre dynamiskt företagsklimat, det vill säga färre in- och utträden av företag, och minskad konkurrens i form av ökad marknadskoncentration och högre vinster (mark-ups).

Matjättarnas makt hindrar nya aktörer

Idag är det i praktiken omöjligt att öppna en fullsortimentsbutik utan att knyta upp sig mot en av matjättarna och deras grossister. Det gör att det finns ingen anledning att tro att dagens bristande konkurrens och höga matpriser kommer att lösa sig av sig självt genom att nya affärer etableras. Det är nödvändigt att politiken ändrar spelreglerna på marknaden.

Ett vanligt mått på marknadskoncentration är de fyra största företagen marknadsandel (CR4). En marknadsandel över 50 procent för CR4 anses vara oligopolmarknader. I en rapport av EU-kommissionens var CR4 i Sverige lika med eller högre än 60 procent i 69 procent av de inkluderade 325 delmarknaderna. I 31 procent av dessa marknader fanns dessutom ett potentiellt dominerande företag, definierat som CR1 lika med eller högre än 40 procent. Det innebär att Sverige var det land med den högsta andelen koncentrerade marknader i denna del av kommissionens analys. I analysen ingick åtta EU-länder, Storbritannien, Sydkorea, USA, Japan och Kanada. Matmarknaden i Sverige har ett CR4 på nära 100 procent och CR1 på 50 procent. Det vill säga det är inte bara en oligopolmarknad, utan en oligopolmarknad med ett dominerande företag.

Konkurrenslagstiftningen räcker inte till

Som utredningen Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet (SOU 2025:22) konstaterar saknar Konkurrensverket i dag möjlighet att rikta ett konkurrensfrämjande åläggande till samtliga företag på en viss marknad. Av nuvarande regler följer att förbuden i konkurrenslagen enbart kan tillämpas efter det att ett konkurrensbegränsande förfarande har inletts eller aviserats. Det innebär att de konkurrensrättsliga förbuden inte kan användas för att reglera framtida förfaranden. Konkurrensverket möjligheter att rikta beteendemässiga eller strukturella framåtsyftande ålägganden mot företag är begränsade. Åläggandena kan enbart syfta till att undanröja en specifik överträdelse.

Det saknas också en möjlighet för Konkurrensverket att närmare ange vilka åtgärder ett företag ska vidta för att upphöra med ett förfarande som konstaterats strida mot något av förbuden i konkurrenslagen eller Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Dessutom gäller att utredningar om överträdelser av konkurrensreglerna enbart omfattar de företag som misstänks ha gjort sig skyldiga till en överträdelse. Det saknas alltså en möjlighet att ta ett helhetsgrepp avseende en viss marknad. I fråga om företagskoncentrationer möjliggör koncentrationskontrollen i dag inte åtgärder som rör konkurrensen i stort på den aktuella marknaden.

För Konkurrensverkets undersökning av en anmäld koncentration gäller särskilda tidsfrister som kan förlängas i olika steg enligt olika skeenden i processen. Det finns en yttersta tidsfrist om två år. Ett förbud eller ett åläggande får alltså inte meddelas senare än två år efter det att koncentrationen uppkom.

Flera länder i Sveriges omedelbara närområde, som Danmark, Norge, Island och Tyskland har alla infört konkurrensverktyg för bättre fungerande marknader.

Vänsterpartiets lösningar för en rättvisare marknad

  • Stoppa kunddiskriminering – tvinga grossisterna att behandla alla lika
    Idag finns en tät koppling mellan grossistleden och detaljhandeln som i praktiken innebär att det diskrimeras mellan kunder (mataffärer), vilket förhindrar etablerandet av nya konkurrerande grossister. De stora matjättarna har sina egna grossister i en vertikal integrering vilket gör det svårt för nya affärer att etablera sig, då det är omöjligt att etablera en affär utan att knyta sig till en av de dominerande grossisterna. Det förekommer också betydande prisdiskriminering mellan 1111stora och små mataffärer, där mindre lanthandlarna på landsbygden får sämre priserbjudanden från grossisterna än stormarknader nära större städer. Något som försvårar etablering och konkurrens i gles- och landsbygd. Detta vill Vänsterpartiet förändra genom att införa ett diskrimineringsförbud för grossister mot olika handlare/mataffärer. Alla grossister ska vara tvungna att sälja till alla handlare till likvärdiga priser.
  • Stärk Konkurrensverkets verktyg och befogenheter
    Koncentrationsnivåerna är höga på flera konsumentmarknader i Sverige, vid en internationell jämförelse. Det beror delvis på brister i dagens konkurrenslagstiftning. Vänsterpartiet vill därför att Konkurrensverket ges möjligheter att agera mot befintliga brister på en viss marknad. Vänsterpartiet vill även besluta om framåtsyftande och konkurrensfrämjande åtgärder och att Konkurrensverket ska ta ett helhetsgrepp om marknader som inte fungerar.
  • Inrätta en inspektionsmyndighet som övervakar livsmedelsmarknaden: Matprisinspektionen
    Inspektionsmyndigheten ska i nära samverkan med Konkurrensverket övervaka livsmedelsmarknaden och se till att förbudet mot diskriminering mellan grossister och detaljhandel efterlevs. Myndigheten bör även ha möjlighet att underlätta etablering av nya aktörer genom att förhindra kommunernas användning av planmonopolet för att stoppa nyetablering.

☞ Se pressträffen här…

Vänsterpartiet föreslår lovpeng till barnfamiljer

Skrivet av admin den . Postad i Nyheter, Nyheter Hem. Inga kommentarer till Vänsterpartiet föreslår lovpeng till barnfamiljer

Allt fler barnfamiljer har svårt att få ekonomin att gå ihop – inte bara vid enstaka tillfällen, utan varje månad. För att stärka hushållen och ge barn en bättre barndom föreslår Vänsterpartiet nu en permanent lovpeng som ska gå till alla barn över sex år.

När skolorna stänger och barnen är hemma hela dagarna ökar utgifterna rejält. För många föräldrar innebär det ännu mer stress över matkostnader och att pengarna inte räcker. Samtidigt ska sommarlov och skollov vara en tid för vila, glädje och gemenskap – inte oro och skuld, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.

Sedan inflationskrisens start 2022 har hushållens marginaler krympt snabbt. Enligt LO:s rapport Arbetarhushållen – har inte råd att förlora jobbet har många familjer gått från små ekonomiska marginaler till minus i slutet av månaden. För ensamstående föräldrar är läget särskilt allvarligt – nästan en tredjedel uppger att de inte alltid haft råd att äta sig mätta, enligt en färsk undersökning från Majblomman.

Lovpeng till alla barn

Vänsterpartiets förslag innebär att alla barn mellan 6 och 16 år får 5 000 kronor per år i så kallad lovpeng, fördelat över årets lov efter hur långa de är. Under sommarlovet får varje barn 2 500 kronor, medan mindre belopp betalas ut inför sportlov, påsklov, höstlov och jullov.

Lov Belopp per barn Total kostnad (miljoner kronor)
Sportlov 400 kr 569 mkr
Påsklov 400 kr 569 mkr
Sommarlov 2 500 kr 3 413 mkr
Höstlov 400 kr 569 mkr
Jullov 1 250 kr 1 707 mkr
Totalt 5 000 kr 6 827 mkr

Pengarna ska kunna användas till allt från mat till utflykter och enklare semesteraktiviteter – som att spela minigolf, åka till Liseberg eller hyra en stuga. Syftet är att både täcka det ekonomiska hål som uppstår när skolan är stängd och att göra loven till något barn ser fram emot – oavsett föräldrarnas ekonomi.

Rusta hushållen i krisen

Lovpengen är en del av en bredare politik för att stötta barnfamiljer. Vänsterpartiet har redan i vårbudgeten föreslagit två extra barnbidrag och två extra utbetalningar av bostadsbidraget under sommaren 2025. Dessutom vill Vänsterpartiet höja det ordinarie barnbidraget, slopa karensavdraget, sänka avgifterna för barnomsorg och kollektivtrafik, och införa övervinstskatt på banker, matjättar och elbolag.

Vi vill bygga ett tryggare Sverige där barnens behov av en trygg och minnesvärd barndom sätts först och där ingen familj ska behöva gå minus varje månad, säger Nooshi Dadgostar.

Läs mer om förslaget här…

80 000 nya jobb i privat sektor

Skrivet av admin den . Postad i Nyheter.

Tiotusentals elektriker, tekniker och anläggnings-, byggnads- och industriarbetare måste i arbete om klimatomställningen ska bli verklighet. Vänsterpartiets klimatinvesteringar skapar 80 000 nya jobb i privat sektor.

Pressa ned arbetslösheten
De nya jobben motsvarar att 80 000 personer har jobb i tio års tid. Ett sådant tillskott av jobb skulle pressa ned arbetslösheten markant. Idag nöjer sig regeringen med en långsiktig arbetslöshet på 7%. Bara med effekten från våra klimatinvesteringar skulle vi kunna nå 5,5% redan under nästa mandatperiod.

Till detta kommer att Vänsterpartiet vill se ambitiösa satsningar på utbildning som ger sysselsättning och massiva satsningar på fler anställda i välfärden, vilket skulle pressa ned arbetslösheten ytterligare.

Historiskt investeringsprogram för klimatet
De 80 000 jobben skapas av det historiskt omfattande klimatinvesteringspaket som Vänsterpartiet presenterade tidigare i våras, på i snitt 70 miljarder kronor per år i tio år. Det är satsningar inom elnät och elproduktion, bostäder, transport och infrastruktur innebär ett stort steg mot ett klimatneutralt Sverige. Det är sådana frågor som Stockholm50+ borde handla om.

För att finansiera klimatomställningsprogrammet har Vänsterpartiet föreslagit ett 10-årigt moratorium för dagens överskottsmål i den offentliga budgeten, med start år 2023. Istället ska detta ersättas med ett underskottsmål på -1 procent av BNP.

Viktigare, bättre och effektivare jobb
Under många år har svensk politik till stor del syftat till att skapa sysselsättning genom skattesänkningar och urholkade trygghetssystem. Det har misslyckats. Vänsterpartiets väg är en annan, där sysselsättning skapas genom investeringar och utbildning.

Det innebär att jobben som skapas är viktiga. De handlar om att lösa avgörande samhällsproblem, i det här fallet är uppgiften att genomföra den helt nödvändiga klimatomställningen.

Vår arbetslinje innebär också betydligt bättre jobb. Istället för osäkra låglönejobb ska människor få utbildning och trygga jobb man kan leva på.

Till detta kommer att linjen med investeringar och utbildning också är ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt att få ner arbetslösheten än att till exempel sänka arbetsgivaravgifter.

Stort behov av utbildning
Bland de 80 000 jobb i privat sektor som beräknas skapas finns framförallt byggnads- och anläggningsarbetare och elektriker. Detta är yrken där det redan idag finns problem med kompetensförsörjningen, och vi ser därför ett behov av att stärka hela kedjan av yrkesutbildningar. Från yrkesgymnasiet till yrkeshögskolan till arbetsmarknadsutbildningar. På så sätt kan arbetslösa få kvalificerade arbeten med stor och uppenbar samhällsnytta.

Samarbete med ABF – både lokalt och nationellt

Skrivet av admin den . Postad i Nyheter.

Folkbildning ligger Vänsterpartiet varmt om hjärtat. Arbetarrörelsen har alltid byggt på folkbildning. Därför är ett nära samarbete med ABF, både lokalt och nationellt, av stor betydelse för Vänsterpartiet. Vi vill uppmana alla partiföreningar och distrikt att söka samarbete med ABF:s lokala avdelningar när utbildningar och kurser ska anordnas. Så stärker vi både våra utbildningar och folkbildningen generellt.

I maj 2022 undertecknades en nationell överenskommelse, ett så kallat ”handslag”, mellan Vänsterpartiet och ABF för ett långsiktigt gemensamt arbete som handlar om att stärka folkrörelsen med folkbildningen som medel och metod.

Genom den gemensamma överenskommelsen vill ABF ge stöd till Vänsterpartiet utifrån våra behov i arbetet med att förändra samhället. Vänsterpartiet å sin sida ska enligt överenskommelsen arbeta med att utveckla sina utbildningar i samarbete med ABF både lokalt och regionalt. Framöver ska även lanseringen av centrala studiesatsningar koordineras med ABF. Handslaget kan du läsa i sin helhet här: Handslag Vänsterpartiet ABF 2022.

Du som vill arrangera kurser och utbildningar i din partiförening eller i ditt distrikt och vill samarbeta med ABF lokalt eller regionalt kan hitta kontaktuppgifter till ABF:s avdelningar här: ABF:s lokala och regionala avdelningar.

Du hittar mer information om hur du/ni kan samarbeta med ABF i deras broschyr ”Med i ABF”, som du hittar här: Med i ABF.

Ny klimatpolitisk talesperson

Skrivet av admin den . Postad i Nyheter.

Jens blev invald i riksdagen 2010, och var innan dess EU-parlamentariker för Vänsterpartiet. Som klimatpolitisk talesperson har han bland annat varit med och tagit fram klimatlagen.

I och med att Elin sedan tidigare är talesperson i miljöfrågor så blir hon nu miljö- och klimatpolitisk talesperson.

Elin Segerlind är redan välkänd, i synnerhet i miljö- och klimatdebatten. Det är främst hon, Jens Holm och Birger Lahti, som sitter i miljö- trafik- respektive näringsutskotten, som företrätt den samlade miljö-, energi- och klimatpolitiken.

De tre kommer att jobba tillsammans i utskottsarbetet mandatperioden ut. Birger Lahti och Elin Segerlind ställer upp till riksdagen för ytterligare en mandatperiod.

Elin ser fram emot att fortsätta samarbetet. ”Klimatfrågorna innebär ofta komplexa intressemotsättningar där man måste ha bra politisk kompass, kunna sitt ämne väl, vara grundad i både klass- och miljöfrågor, och kunna genomföra förändringar idag som är till nytta för generationer framöver” säger Elin.

Men det räcker inte att ha analysen och kompetensen. Elin menar att det saknas mod i politiken i dag. I alla fall när det handlar om klimat. ”Vi har ju sett att det finns handlingskraft, resurser och vilja att ändra uppfattning, om det gäller till exempel Corona eller Nato. Det största hotet mot vår överlevnad har hittills inte bemötts med i närheten av så stora åtgärder”, säger Elin Segerlind.

”I V behöver vi lyfta oss ytterligare. En utmaning i alla partier är att klimatpolitiken inte bara behöver bli mer kraftfull. De måste tillgodose både behovet av biologisk mångfald, och behovet av omställning. Inte sällan kommer de två i konflikt, och det gör den politiska styrningen svag. I Vänsterpartiet bottnar vi i båda perspektiven, och jag ser fram emot valrörelsen och möjligheten att skapa rörelse och se till att folket ställer krav på det som behöver göras.”

Klimatomställningen kommer även att vara ett viktigt område för budgetarbetet som vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati ansvarar för.

Hanna Gedin, partisekreterare för Vänsterpartiet, säger att klimatomställningen är hjärtat i den ekonomiska politiken. ”Om Sverige ska öka hastigheten i omställningen så krävs det att resurserna används där de gör mest nytta och att politiken tar ansvar för de nödvändiga investeringar som krävs för att göra Sverige fossilfritt. I en sådan här ödesfråga måste pengar till investeringarna gå före överskottsmålen”

Vänsterpartiet har under de senaste två åren arbetat med en omläggning av hur vi driver och pratar om klimatfrågorna. I fokus ligger de stora omställningsprojekten och massiva investeringar för att snabbare nå fossilfria industrier och transporter. I strategin ligger också en vilja att sätta frågor på väljarnas dagordning genom att mycket konsekvent lyfta huvudsakligen de prioriterade frågorna och kraven.

Jens Holm, som tidigare i år meddelade att han inte kandiderar för en ny mandatperiod, har varit en av Sveriges mest tongivande klimatpolitiker, och även varit aktiv i den interna debatt kring strategi för klimatomställning som förts bland annat i samband med Vänsterpartiets kongress.

Om orsaken till att han lämnar uppdraget som klimatpolitisk talesperson säger han:

”Partiledningens nya klimatpolitik är jag inte rätt person att företräda. Det har varit tolv fina år som talesperson. I övrigt fortsätter jag som vanligt”, säger Jens Holm. som alltså kommer att fortsätta som ordförande i trafikutskottet mandatperioden ut

Mer om Elin Segerlind, ny klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet

För dig som vill veta mer om Elin, och hänga med i vad som händer, så uppdaterar hon med aktuella kommentarer på www.elinsegerlind.com.

Följ även Elin på twitter, Instagram och Facebook.