Etikett: Pressmeddelanden

’- För oss i Vänsterpartiet är klimatet en ödesfråga. Det är därför vi har den mest ambitiösa miljöpolitiken i riksdagen. I budgetförhandlingarna med regeringen har vi bland annat drivit och fått igenom gratis kollektivtrafik under sommarlovet för unga, vi har räddat viktiga nattåg och vi har satsat på kollektivtrafik i landsbygd. Men när det kommit till vårt förslag om ett nytt klimatbistånd utöver biståndsmålet så har regeringen alltid sagt nej. Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen och den rika delen av världen måste ta sitt historiska ansvar, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

Det nya klimatbiståndet ska bestå av nya additionella medel, det vill säga vara ytterligare medel utöver det utlovade biståndet och trappas upp under tre år. Pengarna kan till exempel användas för omställning till ekologiskt hållbara jordbruk, teknikutveckling eller utbyggnaden av förnybar energi. Vänsterpartiets förslag innebär att det nya klimatbiståndet uppgår till 500 miljoner kronor år 2019, 750 miljoner år 2020 och 1 miljard år 2021.

’- Vi vet att i många hem där man har lite pengar betyder det här väldigt mycket för att barnen ska kunna delta i fritidsaktiviteter och träffa kompisar, säger Jonas Sjöstedt.

Förslaget omfattar årskurserna 6–9 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan samt år 1-3 i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och gäller kollektivtrafikresor och färdtjänst. Det är en utökning av den reform Vänsterpartiet redan har fått igenom som ger avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet.

I många kommuner får elever gratis busskort eller färdtjänstresor för resor till och från skolan eller skolskjuts beroende på hur lång resväg de har mellan skolan och hemmet. Att köpa busskort eller bekosta färdtjänstresor som gäller även utanför skoltid innebär en stor kostnad för många familjer. Vidare finns det barn och ungdomar som inte omfattas av kommunens regler för gratis skolresor men som ändå har behov av busskort.

– Nu har vi gjort det på sommaren och vi har sett att det fungerar. Det här betyder mycket för jämlikheten och klimatet. Det är sådana reformer som vänstern driver igenom och högern går emot, avslutar Sjöstedt.

Beräknad kostnad för förslaget: 1,32 miljarder kronor per år.

Mer än en halv miljon barn är inskrivna i någon av landets förskolor. En bra förskola är lika viktig för barns utveckling som en bra skola. Därför ska rätten till en bra förskola för alla barn vara en självklarhet. Bra barnomsorg är också en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta på lika villkor.

– Vi vill ha en pedagogisk verksamhet med så hög kvalitet som möjligt. Förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson.

Men många som är anställda inom förskolan mår inte bra och många vittnar om sin pressade situation. Stora barngrupper och för få kollegor leder till en stressad arbetsmiljö. Lärarförbundet har rapporterat, baserat på försäkringskassans uppgifter, att personal i förskolan löper 63 procent högre risk att bli sjukskrivna än genomsnittet på arbetsmarknaden.

Om man ser till diagnosen psykiska sjukdomar, där stressrelaterade diagnoser ingår, är risken för den som arbetar i förskolan 81 procent högre att drabbas av en sådan sjukdom än för övriga arbetsmarknaden.

– Det här riskerar påverka barnens utveckling. Med anledning av det här så föreslår vi en långsiktig satsning på att öka kvalitén i förskolan, säger Ulla Andersson.

I budgeten för 2019 föreslår Vänsterpartiet 2 miljarder, 3,5 miljarder 2020 och 5 miljarder 2021. Satsningen skulle 2019 räcka till att anställa 4 000 fler i förskolan för att på så sätt kunna minska barngrupperna och förbättra arbetsmiljön.

För mer information
Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64 (ej sms)

’- Sveriges kommuner och landsting sysselsätter över en miljon människor och är därmed Sveriges största arbetsgivare. Att ge dem ekonomiska förutsättningar att utjämna systematiska löneskillnader kommer att ge resultat inom en nära framtid. Det blir mer i lönekuvertet och i slutändan högre pension. Att utjämna löneskillnader är en grundbult för att ge kvinnor och män jämlika och jämställda levnadsvillkor, säger Jonas Sjöstedt.

Kommuner och landsting kommer själva att bestämma vilka åtgärder som behöver vidtas på respektive arbetsplats. Det finns ett krav om medfinansiering på 50 procent. När arbetsplatsen kan visa på uppnådda resultat, i exempelvis regelbundna lönekartläggningar, erhåller man det statliga ekonomiska stödet i efterhand. På sikt ska jämställdhetsmiljarderna bli en permanent del av statsbidraget för kommuner och landsting.

Jämställdhetsmiljarderna ska också kunna användas till att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljön inom offentlig sektor.

– Arbetsvillkor och arbetsmiljö följer ett tydligt könsmönster. Kvinnodominerade branscher tenderar att präglas av sämre arbetsvillkor och en sämre arbetsmiljö än motsvarande mansdominerade branscher. Ska man orka ända fram till pensionen måste arbetsmiljön och arbetsvillkoren bli bättre. Där kommer jämställdhetsmiljarderna att göra skillnad. Pengarna ger arbetsplatsen möjlighet att ta bort delade turer, att öka bemanningen, se över schemaläggningen och öka inflytandet över arbetet, säger Nooshi Dadgostar, vice partiledare för Vänsterpartiet.

Rekryteringsbehovet är stort inom offentlig sektor.

– Vår mångmiljardsatsning är viktig med tanke på framtidens personalförsörjning. För att möjliggöra för kvinnor att både stanna kvar i och välja arbete inom offentlig sektor, behöver arbetsvillkor och arbetsmiljö rustas genom ordentliga satsningar. 80 procent av de anställda i kommuner och landsting är kvinnor. Deras arbete är undervärderat, vilket kanske syns allra tydligast på lönerna. Det är därför viktigt att höja värdet på arbetet som utförs i hela sektorn. Det ser vi till att göra med det här förslaget, avslutar Sjöstedt.

Underlag: Plan för att skapa den jämställda generationen

För mer information
Vänsterpartiets presstjänst: 070-620 00 64 (ej sms)

Hälften av Sveriges invånare har en livmoder. Under cirka 30 år av sina liv kommer de att få mens ungefär en gång i månaden. Men det finns fortfarande ett tabu kring mens.

– Om ungdomsmottagningar och skolorna ger tillgång till mensskydd, det skulle till exempel kunna finnas på skoltoaletter, så skulle det förhoppningsvis öppna upp samtalet och bryta tabut ännu mer, säger Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets vice ordförande.

Många unga har föräldrar som kan köpa mensskydd, men ibland kan det kännas pinsamt att fråga föräldrarna och det kan bli en ganska stor utgift för den som lever på studiebidraget. För dem blir det en merkostnad för mensskydd, som till exempel bindor, tamponger, och menskopp som ofta överstiger 500 kronor om året. Dessutom är det viktigt att tjejerna känner sig trygga om de till exempel råkar få mensen på skoltid.

– Det här är en satsning på alla unga tjejer. Ingen ska behöva ta pengar från sitt studiebidrag för att lägga på mensskydd och ingen ska känna att de måste gå hem från skolan om de får mens, säger Nooshi Dadgostar.

I New York har man redan beslutat att införa fri tillgång på mensskydd för alla elever. Vänsterpartiet vill möjliggöra för kommuner och landsting i Sverige att följa i deras fotspår. Vi föreslår därför ett stimulansbidrag som ska gå till gratis mensskydd till ungdomar upp till och med 20 års ålder.

I Sverige har vi väl fungerande ungdomsmottagningar som kan hjälpa till att distribuera mensskydden till unga. Personalen på ungdomsmottagningarna har dessutom kompetens att diskutera reproduktiv hälsa, smärtlindring och väga för och nackdelar med olika mensskydd i vad som annars kan upplevas som en djungel av produkter. Även elevhälsovården bör få möjlighet att dela ut mensskydd.

Beräknad kostnad: 300 miljoner.

Mer information

Vänsterpartiets pressjour: 070-620 00 64 (ej sms)

’-Vänsterpartiet är ett parti för både hyresgäster och husägare. Vår modell kommer att ge ett rejält tillskott i plånboken för de svenska bolånetagarna, säger Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet.

Förra året gjorde de fyra storbankerna i Sverige en sammanlagd vinst på hela 106 miljarder kronor. En stor del av bankernas vinster kommer från bolånen, och bankernas vinster på bolånen har ökat dramatiskt under de senaste åren.

Samtidigt har utvecklingen i vårt grannland Finland gått i motsatt riktning. Sedan december 2013 har bolånemarginalen för de finska bankerna minskat med 42 procent.

-Bankernas rovdrift på vanligt folk måste få ett slut. För att stärka konsumenternas ställning gentemot bankerna föreslår vi att en finsk modell införs i Sverige.

I Finland sätts bostadsräntorna ofta som ett påslag på internbankräntan i euroområdet, Euribor. Det blir då tydligt för kunden hur stort påslag banken gör, vilket gör det lättare för kunden att jämföra och värdera bankens erbjudande. Vi föreslår att ett liknande system införs i Sverige.

Internbankräntan i Sverige kallas för STIBOR. Denna ränta ska bankerna vara skyldiga att presentera för kunden och den ska sedan utgöra basen för den fortsatta förhandlingen mellan kunden och banken. Fördelen med det här är att låntagaren vet exakt vad banken tar betalt.

Räntan på ett lån på 2 miljoner kronor beräknas minska med 14 800 kronor på ett år, eller cirka 1 200 kronor per månad, om förslaget införs och vi når en finsk räntemarginal. Motsvarande siffror för ett lån på 4 miljoner kronor är 29 600 kronor per år och cirka 2 460 kronor per månad.

-En minskning av bankernas bolånemarginaler till finsk nivå skulle ge betydligt mer i plånboken för bolånetagarna, säger Jonas Sjöstedt.

Utöver det här förslaget vill Vänsterpartiet bland annat införa en bankskatt, en  bankdelningslag och höjda och progressiva kapitaltäckningskrav.

Läs mer i bifogat underlag.

För mer information:
Jessica Nordh, 073-076 22 90