Skip to main content

Etikett: Pressmeddelanden

Ingen ung människa ska få sitt liv beskuret

En ny rapport visar att nästan var sjätte elev i nian i storstäderna lever under något slags hedersförtryck. 6000 elever i Stockholm, Göteborg och Malmö ingår i kartläggningen.

– Det här ser vi mycket allvarligt på. Som ett feministiskt parti kan vi aldrig acceptera att unga tjejer och kvinnors fri- och rättigheter begränsas så här. Vi vet också att det är många killar som drabbas. De måste känna att samhället står på deras sida, säger Maj Karlsson, socialpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Elevernas svar visar att det rör sig om allt ifrån vardagliga begränsningar till trakasserier och våld – både fysiskt och psykiskt.

– Det är viktigt att samhället agerar på alla arenor, ingen ung människa ska behöva få sitt liv beskuret. En väg kan vara genom ökat stöd till skolhälsovård, kompetenshöjning om hedersrelaterade normer inom socialtjänsten. För att bryta hedersnormer behövs också ökad kunskap och verktyg för att arbeta med familjer som omgärdas av dessa. Vid allvarliga fall där barn är i fara måste socialtjänst och rättsväsende agera snabbt för att skydda de utsatta, avslutar Maj Karlsson.

Kartläggningen har gjorts av forskare på Örebro universitet i samarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

 

Vänsterpartiet tilldelas ordförandeplatser i utskotten

Vänsterpartiets valframgång börjar synas i riksdagen. Nu står det klart att Jens Holm blir ny ordförande för trafikutskottet och Vasiliki Tsouplaki blir vice ordförande för kulturutskottet.

Transportsektorn måste kraftigt minska sina utsläpp av växthusgaser i linje med klimatmålet för 2030. Det tror Jens Holm blir hans viktigaste uppgift att driva som ny ordförande för trafikutskottet.

– Transportsektorn är det område där det anses svårast att minska utsläppen. Samtidigt står vi inför en revolution med elbilar och intresset för att cykla och resa kollektivt ökar. Det innebär att vi behöver bygga ut kollektivtrafiken, cykelinfrastrukturen och se till så att fordonsflottan blir fossilfri, säger Jens Holm som även är Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson.

Vasiliki Tsouplaki är Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson och blir nu vice ordförande i kulturutskottet. Hon ser framemot uppdraget.

– Det finns många stora utmaningar inom kulturområdet framöver. Vi måste se till att kulturarbetarnas arbetsvillkor blir bättre. De ska ha samma trygghet som anställda inom andra branscher. Sen blir det också viktigt att fortsätta stärka föreningslivet i hela landet, säger hon.

Christina Höij Larsen har varit valberedningens ordförande och är en av dem som tagit fram förslagen till de olika utskottsplatserna.

– Vänsterpartiet fina valresultat har gjort arbetet som valberedning extra roligt. Med nya mandat har vi haft möjlighet att forma ett ännu starkare lag och vi ser fram emot att kunna fortsätta driva på för rättvisa och jämlikhet med ännu större kraft, säger hon.

Vänsterpartiets riksdagsgrupp

För mer information:
Vänsterpartiets presstjänst: 070-620 00 64 (ej sms)

Medlemmarna fortsätter strömma till – största ökningen på 50 år

’-  Vi har inte bara ett starkt valresultat med 8 procent, utan en medlemstillströmning som berättar något mycket viktigt om läget i det svenska samhället. Unga progressiva människor kommer till oss, liksom många som farit illa av den politik som skapat ökade klyftor. Vänsterpartiet är också det största partiet bland studenter.
– En ny vänstergeneration växer fram. De som nu kommer till oss accepterar inte ojämlikheten och de ser att det bara finns ett parti som på allvar tänker göra något åt den, så att vi får ett samhälle för alla, inte bara några få, säger Aron Etzler, Vänsterpartiets partisekreterare.

Vänsterpartiet växer – nu 25 000 medlemmar

– Vi är glada men inte speciellt förvånade. Vi har länge sett att människor är trötta på ojämlikheten och vill göra något åt det. Ett sätt är att gå med i Vänsterpartiet, säger Aron Etzler, partisekreterare för Vänsterpartiet.

För tillfället är det fler än någonsin som väljer att gå med i Vänsterpartiet. Bara under augusti i år ansökte 2448 personer om medlemskap.

– Det handlar om att många fler ser oss som den kraft som kan förändra samhället. Men det handlar också om hur vi ser på våra medlemmar. Jag upplever en stor kontrast mellan oss och andra partier som mer betraktar medlemmar som en nödvändigt ont. I vårt parti ser vi alla som en tillgång och det finns massor av saker att göra. Vi bygger en rörelse där alla får plats.

– Vi har haft en ökande tendens ända sedan 2009. Det är bara vi och Sverigedemokraterna som har en stadig ökning, säger Aron Etzler.

Sedan Jonas Sjöstedt valdes till partiordförande har Vänsterpartiet mer än fördubblat sitt medlemstal och redan i våras kunde partiet visa upp de högsta medlemssiffrorna på 50 år. Totalt i år har 7819 personer ansökt om att bli medlemmar i Vänsterpartiet.

För mer information:
Vänsterpartiets presstjänst: 070-620 00 64 (ej sms)

V-pris till HBTQ-aktivist

Vänsterpartiets Jörn Svensson-pris 2018 tilldelas Jan Hammarlund för sina mångåriga insatser för HBTQ-rörelsen och som förgrundsgestalt för den svenska vänstern. Med såväl egna visor som tolkningar av andras, har Jan Hammarlund sedan början av 70-talet stått på barrikaderna för HBTQ-frigörelse och internationell solidaritet, skriver Vänsterpartiets partistyrelse bland annat i sin motivering.

Jörn Svensson-priset är på 10 000 kronor och instiftades 2012 av Vänsterpartiets partistyrelse. Det delas årligen ut till enskilda personer eller organisationer som arbetat för HBTQ-personers rättigheter i Jörn Svenssons anda. Årets pris delades ut under onsdagskvällen i Solna av partiordförande Jonas Sjöstedt.

Motivering:
Med såväl egna visor som tolkningar av andras har Jan Hammarlund sedan början av 70-talet stått på barrikaderna för HBTQ-frigörelse och internationell solidaritet.

Som Sveriges första öppet homosexuella artist på tidigt 70-tal blev Jan en viktig förebild för andra HBTQ-personer. Många har vittnat om hur viktig han var för deras egen kom-ut-process under en tid då det fanns få öppet homosexuella i offentligheten.

Jan blev en frontfigur, när han och andra unga aktivister förnyade den då tillbakadragna gayrörelsen till att bli mer utåtriktad, med slagord som ”gay liberation” och ”homosexuell frigörelse”.

Jans engagemang visas i hans musik i låtar som till exempel ”Jag hatar patriarkatet”. I ”Socialpolitiskt snack” gjorde han upp med homofoba strömningar inom de dogmatiska delarna av 70-talsvänstern. Även kärleksvisor som ”Ville” fick en tydlig politisk udd då det handlade om samkönad kärlek.

Jan lever dock inte bara på gamla meriter utan har fortsatt att vara en ödmjuk aktivist genom hela sitt liv. Träffar man Jan på gatan är han ofta på väg till en demonstration eller affischerar inför ett evenemang med politiska visor. Jan har genom åren sjungit sina sånger på hundratals politiska möten.

Jan Hammarlund är en levande legend både inom svensk HBTQ-rörelse och inom Vänsterpartiet. Det är därför dags att han får den uppskattning och uppmärksamhet som han förtjänar.

Vänsterpartiets partistyrelse har därför beslutat att utse Jan Hammarlund till mottagare av Jörn Svensson-priset 2018.

Vänsterpartiet: Rika kommuner ska också bygga hyresrätter

’- Det råder bostadsbrist i en majoritet av landets kommuner. Värst är bostadsbristen i storstadsregionerna. De som drabbas hårdast är låginkomsttagare, unga vuxna och nyanlända. I det sammanhanget är det inte rimligt att rika, välmående kommuner endast bygger dyra bostadsrätter och lämnar bekymret om hyresrätterna till fattigare kommuner inom samma region, säger Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson och vice partiledare för Vänsterpartiet.

En viktig åtgärd för att komma åt problemet är att göra det möjligt för staten att ålägga kommuner att bygga fler hyresrätter.

– Det är nödvändigt att sätta press på kommunerna att bygga fler hyresrätter. Vi vill inte medverka till segregerade städer. Det är hög tid att det byggs hyresrätter bland alla villa- och bostadsrättskvarter i våra storstadsregioner, säger Dadgostar.

De nya bostadspolitiska förslagen ska få fler välmående kommuner att ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Det ska ske genom att:

  • Införa en bindande regional bostadsplanering som anger hur många hyresrätter som behöver byggas i en region. Därefter fördelas detta på kommunerna i regionen. Därmed får alla kommuner i en region möjlighet att ta ansvar för bostadsbristen.
  • Ge kommunerna ekonomiskt stöd för att uppnå den regionala bostadsplaneringen och bygga de hyresrätter som fördelas till dem. Investeringsstödet behöver höjas och förbättras och det ska finnas en byggbonus till de kommuner som bygger.
  • Ge staten rätt att ålägga kommuner att bygga hyresrätter enligt den regionala bostadsplaneringen.
  • Införa sanktioner mot de kommuner som inte bygger de hyresrätter som ålagts dem.

– Kommuner som Danderyd och Vellinge behöver dra sitt strå till stacken för att bygga bort bostadsbristen. I deras kommuner byggs det i stort sett bara dyra bostadsrätter, som sett till majoritetsbefolkningen, endast några få har råd att bo i. Våra förslag är till för att alla, inte bara några få, ska kunna bo bra till rimlig hyra, avslutar Dadgostar.

Exempel antal byggda hyresrätter i Stockholmsregionen:

  • Vaxholm: Byggde totalt 27 st. hyresrätter perioden 2000-2017
  • Danderyd: Byggde totalt 95 st. hyresrätter perioden 2000-2017
  • Vallentuna: Byggde totalt 112 st. hyresrätter perioden 2000-2017

Detta kan jämföras med andra kommuner i samma region:

  • Upplands Väsby: Byggde totalt 1178 st. hyresrätter perioden 2000-2017
  • Järfälla: Byggde totalt 1419 st. hyresrätter perioden 2000-2017

Exempel antal byggda hyresrätter i Malmöregionen:

  •  Lomma: Byggde totalt 122 st. hyresrätter perioden 2000-2017
  • Vellinge: Byggde totalt 245 st. hyresrätter perioden 2000-2017

Detta kan jämföras med andra kommuner i samma region:

  • Malmö: Byggde totalt 8 997 st. hyresrätter perioden 2000-2017
  • Lund: Byggde totalt 4 952 st. hyresrätter perioden 2000-2017

Exempel procent andel bostadsrätter rik kommun:

  • Vallentuna 93 procent bostadsrätter
  • Lomma 86 procent bostadsrätter
  • Danderyd 83 procent bostadsrätter

 

Vänsterpartiet vill förbättra skolmaten

’- På många håll berättar elever att de hoppar över lunchen flera dagar i veckan. Det ger inte speciellt bra förutsättningar för att orka med en hel skoldag. Samtidigt vet vi att det finns gott om skolor i Sverige där eleverna äter upp och dessutom menar att de gillar den. Där verkar framgångsfaktorn vara att tillagningen sker på plats, säger Jonas Sjöstedt.

– Vi har därför tagit fram förslag som vi tror kommer att förbättra förutsättningarna för att kunna tillaga riktigt bra mat i skolköken runt om i landet. Vårt skolmatslyft skulle faktiskt både göra maten godare och mer näringsriktig samtidigt som vi minskar dess påverkan på klimat och miljö, säger Jonas Sjöstedt.

Förslagen är fyra till antalet och innehåller också krav på medfinansiering som ska ställas av kommunerna på skolköken.

  1. Bygg riktiga tillagningskök
    Bra skolmat kräver riktiga tillagningskök. De skolor som vill organisera om matlagningsprocessen och bygga tillagningskök ska få ekonomiskt stöd för att genomföra det. Kommuner som bygger nya skolor ska kunna söka ersättning för att installera tillagningskök istället för att köpa in maten från matleverantörer, och detsamma gäller om- och tillbyggnation av gamla kök.
  2. Fortbilda personalen i god och hållbar matlagning
    Personalen ska ges goda förutsättningar och inflytande över hela processen från råvara till färdig maträtt. För att kunna ta ett helhetsgrepp både vad gäller hälso- och miljöaspekter ska kökspersonal på skolor få tillgång till utbildning i god och hållbar matlagning.
  3. Minska matsvinnet
    Kommuner vars skolor genomför åtgärder för att minska matsvinnet ska kunna söka stöd för det. Pengarna kan gå till att införskaffa matvågar att placera i matsalen. De kan även användas till att genomföra utbildningssatsningar med material från exempelvis Livsmedelsverket, eller till att skicka kökspersonal på fortbildning om klimat- och miljöfrågor och hur man praktiskt kan arbeta för att minska matsvinnet.
  4. Servera frukost och frukt i skolan
    Frukost för barn och unga är viktigt. Skolor som vill satsa på att börja ha frukthörnor, frukost eller dylikt ska kunna få ekonomiskt stöd för det.

– Det finns många skolelever i vårt land vars familjer lever med små ekonomiska marginaler och det kan vara svårt att fylla på kylskåpet i slutet av månaden. Inte minst för dem, är vårt skolmatslyft viktigt. Det är självklart för oss att alla elever ska kunna ta del av undervisningen på jämlika villkor, avslutar Sjöstedt.

Kostnad för skolmatslyftet:
300 mnkr 2019, 500 mnkr 2020 och 2021

För mer information:

Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64 (ej sms)

Vänsterpartiet/Novus: Svenskarna positiva till arbetstidsförkortning

Bland de som svarat på undersökningen skulle de flesta använda den extra tiden till att umgås med familj och vänner, ta hand om sin hälsa eller ägna sig åt en hobby.

– Den här undersökningen visar så tydligt är att det människor drömmer om är att tillbringa mer tid med personer de tycker om, träna någon gång i veckan, eller kanske prova på ett nytt intresse, säger han.

Att stödet för kortare arbetstid är extra stort hos kvinnor och de som jobbar inom arbetaryrken tycker inte Jonas Sjöstedt är så konstigt.

– Det är grupper som ofta har det extra tufft på arbetsmarknaden till följd av ett pressat arbetsliv. Kortare arbetstid är ett sätt att ge människor bättre livskvalitet och bättre hälsa, säger Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.

I undersökningen framkommer att knappt 8 av 10 instämmer i att kortare arbetstid skulle förbättra människors hälsa och välmående, samt minska sjukskrivning till följd av utbrändhet.

– De höga sjuktalen inte minst för psykisk ohälsa visar på att vi står inför ett val. Antingen så fortsätter vi som förut, eller så väljer vi en arbetsmarknad där vi delar på vinsterna och kortar arbetstiden, menar Jonas Sjöstedt.

Läs hela undersökningen här: Vänsterpartiet/Novus: Svenskarna positiva till arbetstidsförkortning

För mer information:
Vänsterpartiets presstjänst: 070-620 00 64 (ej sms)

Servicebussar ska lyfta det svikna Sverige

På samma sätt som bokbussen funnits på många orter sedan 1940-talet ska fler viktiga samhällsfunktioner, via servicebussen, komma till orten regelbundet.

– Vi ska kunna lita på att välfärdssamhället fungerar oavsett var vi bor. Avståndet till storstädernas centrum ska inte avgöra hur stark välfärden är. Offentlig service ska inte heller styras av marknadslogik och enbart utgå från efterfrågan, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Den lokala förankringen är viktig och det ska finnas inflytande från de som bor i bygden och ska använda servicen. Men behoven ser olika ut i olika delar av Sverige. I glesbygden handlar det om lågt befolkningsunderlag och i många fall stora avstånd. Bussen ska utgå från större orter och komma till varje ort som ansluts en gång i veckan. Till boende i till exempel skärgården ska självfallet inte bussar men däremot båtar leverera det som behövs.

– Det kan till exempel handla om att få varor beställda från apoteket, systembolaget eller lanthandeln. Det ska även ges möjlighet att få låna en dator för att beställa varor och uträtta offentliga ärenden, säger Ulla Andersson.

I storstädernas förorter krävs liknande lösningar, men befolkningsunderlaget ser annorlunda ut. Skillnaden innebär att det istället ska inrättas en fast lokal i förorter där offentlig service lämnat. Om det till exempel finns privata handlare som tillhandahåller delar av servicen ska dessa inte konkurreras ut.

Ett första steg är att genomföra pilotsatsningar. Genom att testa verksamhet på ett par orter från varje kategori, dvs. glesbygd, förort och skärgård, ges större underlag kring vilken typ av service som det finns samma behov av och hur de kan skilja sig åt. Men stödet på 120 miljoner kronor beräknas räcka till att täcka kostnaderna för uppsökande service på heltid i en tredjedel av Sveriges kommuner. Medlen utbetalas till Tillväxtverket/Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna och näringsidkarna.

Kostnad: 120 miljoner kronor (per år): 2019, 2020, 2021

För mer information:

Vänsterpartiets presstjänst: 070-620 00 64 (ej sms)

Vänsterpartiet tryggar ekonomin för landets studenter även under sommarmånaderna

Vänsterpartiet vill införa ett semestertillägg i vårterminens studiemedel. Sommarmånaderna är ofta särskilt svåra för studenter att få ekonomin att gå ihop. Med det här förslaget ser vi till att ekonomin tryggas årets samtliga månader. Det sa Jonas Sjöstedt under Vänsterpartiets pressträff i samband med årets sommartal i Umeå.

– Vi vill göra utbildning och kunskap tillgänglig för fler människor. Det ska inte spela någon roll hur mycket pengar du eller dina föräldrar har på banken, alla som vill ska kunna läsa vidare. För att lyckas med det, behövs ett studiestödssystem som gör det möjligt att gå runt ekonomiskt, säger Jonas Sjöstedt.

Förslaget innebär att för varje 10 veckor studiemedel som söks och beviljas på vårterminen betalas det ut en veckas studiebidrag i juni. Den som för vårterminen söker och beviljas en termins studiemedel får i juni en utbetalning motsvarande 2 veckors studiebidrag.

– Räkningarna ska ju betalas hela året och därför behöver också sommarmånaderna täckas in. Man ska inte behöva oroa sig för hur det ska gå ihop. Ett semestertillägg skulle täppa igen glappet mellan vårens sista CSN-utbetalning och sommarjobbets första lön. Det är en viktig jämlikhetsreform, säger Jonas Sjöstedt.

Det nya förslaget är en fortsättning på Vänsterpartiets studentvänliga reformer som förbättrar ekonomin för landets många studerande. Tidigare har Vänsterpartiet fått igenom en höjning av bidragsdelen av studiemedlet. Från och med i höst höjs det med 300 kronor i månaden.

Utöver förslaget om semestertillägg för studenter vill Vänsterpartiet också:

  • Höja anslagen till studentkårernas verksamhet
  • Avsätta pengar för utbyggd studenthälsa
  • Införa förebyggande åtgärder som motverkar skuldsättning efter studierna, varav sänka förseningsavgifterna till CSN från 450 kr till 200, är en av dem.

– Att förebygga att människor hamnar hos kronofogdemyndigheten ligger i hela samhällets intresse. Alla som studerar med studiemedel vet att studielånen är något som sen ska betalas tillbaka, men ibland händer det något efter studierna som gör att en person kan få svårt att betala tillbaka. Då är det bättre att hjälpa istället för att stjälpa, avslutar Sjöstedt.

Beräknad kostnad:
Semestertillägg 630 miljoner
Ökat anslag studentkårerna 70 miljoner
Utbyggd studenthälsa 50 miljoner
Sänkta påminnelseavgifter 300 miljoner kronor
Uppsökande informationskampanj 50 miljoner kronor
Totalt: 1,1 miljarder kronor

För mer information
Vänsterpartiets pressjour: 070-620 00 64 (ej sms)