Författare: admin

I samband med riksdagens partiledardebatt föreslog idag Jonas Sjöstedt att en ny regering efter valet ska genomföra en arbetsrättslig offensiv, en Lex Veolia.

– Orsaken till den pågående strejken är en rad förändringar som skett på den svenska arbetsmarknaden. Förändringarna har rejält förskjutit balansen mellan arbetsgivare och löntagare. Det är uppenbart att arbetsrätten nu måste anpassas till den nya verkligheten och att det behövs en arbetsrättslig offensiv. Vi kallar den Lex Veolia eftersom Veolias agerande på Öresundstågen så tydligt visar hur arbetsmarknaden har förändrats, säger Jonas Sjöstedt.

Vissa saker kan ändras omedelbart medan annat är sådant där en ny regering snabbt ska sätta igång ett arbete. Den nya situationen på arbetsmarknaden skapar ett behov av många olika arbetsrättsliga förändringar.

– Anställda ska inte kunna sparkas godtyckligt vid entreprenörsövergångar och visstider ska inte kunna staplas i all oändlighet. Vi vill att kommuner och landsting systematiskt arbetar mot dumpning av löner och villkor vid upphandling. Genom att skriva in sådant i avtalen skulle stora försämringar räknas som avtalsbrott. Det är mycket som behöver göras för att komma till rätta med den ökade otryggheten.

Vänsterpartiet vill att en ny regering omedelbart:
1. Tar bort anställningsformen ”Allmän visstid” som ger arbetsgivaren helt fria händer att anställa under osäkra former, utan att motivera det.

2. Begränsar arbetsgivarens rätt att stapla olika osäkra anställningsformer på varandra under lång tid. En sammanlagd maxgräns på två år (under en femårsperiod) för den som är anställd, alldeles oavsett under vilken icke-fast anställningsform, ska gälla. Därefter övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

3. Tar bort möjligheten att använda bemanningsföretag för att gå runt företrädesrätten till återanställning, det vill säga att företag säger upp personal och ersätter med bemanningsföretag.

4. Inför bestämmelser som innebär att det inte ska vara tillåtet för arbetsgivare att ersätta permanent arbetskraftsbehov med bemanningsföretag.

Vänsterpartiet vill att en ny regering snabbt sätter igång ett arbete för att:
5. Stärka det fackliga vetot i Medbestämmandelagen (38-40§§). Facket måste bland annat få möjlighet att stoppa anlitande av uthyrningsföretag som bedriver social dumping.

6. Stärka LAS och MBL vid upphandlingar, för att skydda mot godtyckliga uppsägningar vid övergång mellan entreprenörer.

7. Skärpa lagen om offentlig upphandling, så att det tydliggörs att krav på kollektivavtal kan ställas.

Vänsterpartiet vill i kommuner, landsting och regioner se till att:
8. Den offentliga sektorn vid sina upphandlingar systematiskt ska arbeta för att motverka dumpning av löner och villkor. Det innebär utöver krav på kollektivavtalsenliga villkor också tydliggörande att betydande förändringar av anställningsvillkor inte ska kunna göras hur som helst utan att detta kan ses som avtalsbrott. Det gäller till exempel ändring av tjänstgörings¬grader från heltid till deltid och omvandling av fasta tjänster till visstider.

En rödgrön regering måste gå från ord till handling vad det gäller jämställdhetsfrågorna. Det behövs en ny feministisk-ekonomisk politik i Sverige och ett finansdepartement med feministisk kompetens. Dessutom behövs ett jämställdhetsekonomiskt råd med uppgift att se till att varenda förslag som läggs fram bidrar till jämställdhet.

– Vi måste på allvar ändra på kvinnors ekonomiska villkor och ett jämställdhetsekonomiskt råd behövs för att driva på finansdepartementet med blåslampa genom att alltid synliggöra hur olika beslut om den ekonomiska politiken ökar eller minskar jämställdheten och hur besluten påverkar mäns och kvinnors liv på olika sätt.

Rådet ska vara knutet till Finansdepartmentet och bestås av kunniga forskare och representanter från de fackliga organisationerna. Rådet ska årligen analysera den förda politiken utifrån ett genusperspektiv och även kunna lägga förslag som gynnar jämställdheten. Tänkbara namn är Agneta Stark och Katrine Kielos. Stark är docent i företagsekonomi och har som gästprofessor lett avdelningen Tema Genus vid Linköpings universitet och Kielos är kribent och författare kring svensk och internationell ekonomisk politik ingår.

– Det är hög tid att ta tag i könsorättvisorna, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskt-politiska talesperson. En rödgrön regering måste se till att varje enskilt förslag analyseras utifrån ett könsperspektiv och att de sedan följs upp för att kunna se effekterna av dem.
När statsbudgeten läggs fram får det olika konsekvenser beroende på vilket kön du tillhör. De senaste åtta åren har till exempel inkomstskillnaderna mellan könen ökat med 50 procent och det har framförallt skett genom politiska beslut.

Vänsterpartiet vill dessutom snarast efter valet med uppdrag att titta på hur den orättvisa fördelningen av tid, makt och fördelning påverkar samhällsekonomin i stort.

Kvinnor och mäns livsvillkor ser idag väldigt olika ut. Kvinnors arbete värderas inte lika högt som männens vare sig i form av ekonomisk betalning för lönearbete eller för samhällsekonomin i stort när kvinnor tar huvudansvar för det obetalda hemarbetet eller arbetar som underbetalda anställda i de centrala välfärdsyrkena.

Kvinnor får lägre livsinkomst, faktiskt hela 3,6 miljoner lägre under ett genomsnittligt liv. Kvinnor utför en timme/dag obetalt hemarbete mer än männen. Det motsvarar nio arbetsveckor obetalt arbete. Kvinnors sjukskrivningar ökar kraftigt. Framförallt är det de långtidssjukskrivna, längre än ett år, som ökar mest. För kvinnor har det skett en fördubbling mellan december 2010 och december 2013. Under ett liv uppbär kvinnor sjukpenning fem månader mer än en man. Då är inte sjukersättning inräknat.

– För att skapa ett samhälle där kvinnor får vår andel av de ekonomiska resurserna och ska få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som män måste vi synliggöra dessa orättvisor och även kunna beräkna kostnaderna för samhällsekonomin i stort, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet föreslår därför att en rödgrön regering ser till att en studie startar som tar fram ekonomiska kalkyler, beräkningar, statistik och fakta om hur den orättvisa fördelningen av tid, makt och fördelning påverkar samhällsekonomin i stort, vilket pris det har och vilken påverkan det har för våra möjligheter och för samhällsutvecklingen och vilka åtgärder som behöver vidtas.

– Det behövs en ekonomisk politik med insikten om att kvinnors livsvillkor behöver stärkas. Att kvinnors och mäns rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet behöver likställas och att den ekonomiska politiken är ett avgörande redskap för det, säger Ulla Andersson.

För att visa sitt stöd för Sekos strejk besökte Jonas Sjöstedt på onsdagkvällen strejkvakterna på Malmö centralstation.

– Det är en väldigt viktig strejk. Idag sprider det sig en otrygghet på svensk arbetsmarknad, allt fler tvingas till timanställningar och visstider istället för fasta jobb. Veolia varslade 250 anställda för att erbjuda en del av dem jobbet tillbaka men då i form av otrygga anställningar med lägre lön. Jag stödjer verkligen strejkens krav om att arbetsgivare inte ska kunna göra sånt hur som helst, säger Jonas Sjöstedt.

Han bjöd strejkvakterna på kaffe och fikabröd och lyssnade på vad de berättade om sin situation. Flera berättade om konsekvenserna av att leva med timanställningar. Om svårigheterna att få lägenhetskontrakt och osäkerhet inför framtiden. Samtidigt var stämningen mycket god bland de strejkande.

– Jag blir glad av att se den starka vilja som finns här, att man inte accepterar vad som helst. Att tågpersonalen tar striden är viktigt för så många, för dem själva förstås men i förlängningen också för alla löntagare, säger Jonas Sjöstedt.

– Vi i Vänsterpartiet är tydliga mot Veolia och andra arbetsgivare att vi inte accepterar att företag dumpar arbetsvillkor för att vinna offentliga upphandlingar.

För att få en likvärdig skola är Vänsterpartiet sedan tidigare för ett förstatligande av skolan och presenterar nu vad detta ska innebära mer konkret. Bland annat föreslås att staten tar ansvar för skolans ekonomi och att lärare som idag är anställda av kommunerna istället blir statligt anställda. Ansvaret att skolan når målen ska ligga hos lärare och rektorer.

– Idag ser vi hur resultaten rasar och allt mer beror på vilken skola man går i. Bakom problemen ligger framför allt vinstintresset, kommunaliseringen och skolvalet. Dessutom har den politiska detaljstyrningen ökat för att försöka hantera olikheterna, men även det drabbar skolan. Genom att låta staten ge alla skolor lika förutsättningar kan vi istället låta skolan styras av dem som ju kan den bäst – lärarna och rektorerna. De ska vara ansvariga inför staten att skolans mål nås, säger Jonas Sjöstedt.

För att få en skola som är lika bra över hela landet vill Vänsterpartiet få bort vinstintresset, införa en närhetsprincip och satsa mer resurser. En annan viktig faktor är lärarnas villkor. Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca:

-Vi behöver se till att löne- och anställningsvillkor blir lika bra över landet. Det gör vi genom att de lärare som idag är anställda av kommunerna istället blir statligt anställda. Vilka pedagoger barnen möter ska inte avgöras av i vilken kommun de bor, säger Rossana Dinamarca.

-Skolan har ett behov av välförankrade och väl utredda reformer. Inga fler hafsverk. Med våra förslag vill vi bidra till en bred diskussion om skolväsendets framtid och jag hoppas att många lärare, föräldrar och andra är med i den diskussionen, säger Jonas Sjöstedt.

De tio punkterna presenteras av Jonas Sjöstedt och Rossana Dinamarca i en debattartikel idag. En mer utförlig beskrivning finns i rapporten Ska lärarna eller vinstintresset styra skolan – tio utgångspunkter för en nationellt likvärdig skola.

I riksdagen idag kl 14.30 anordnar Vänsterpartiet ett seminarium om rapporten öppet för media och allmänhet. För mer information om detta, se inbjudan. Seminariet sänds också live via Youtube.

Under tisdags eftermiddagen talade Vänsterpartiets antirasistiska talesperson Christina Höj Larsen på den antirasistiska manifestationen #inteimittnamn på Sergels torg i Stockholm. Nu kan du läsa hennes tal på Sverige mot rasism här.

Vänsterpartiet fick sin första framgång på 15 år och 6,3 procent av rösterna i EU-valet. Många vänsterpartier går också fram i Europa så trots den mörka bilden där mörkblå och rasistiska partier ökar så finns det möjlighet att forma ett starkt motstånd.
– Nu ska vi visa den bruna högern att det finns en vänster i Europa som kämpar emot deras rasism, sexism och homofobi. En vänster som står upp för solidaritet och jämlikhet, säger Malin Björk, Vänsterpartiets nya EU-parlamentariker.

Den marknadsfundamentala politik som slitit isär Europa, skapat massarbetslöshet och stor fattigdom fick igår ett svar i EU-parlamentsvalet. Valdeltagandet är lågt i många länder, även i Sverige ligger det under 50 procent. De rasistiska och främlingsfientliga partierna går kraftigt framåt, men även vänsterpartier gör i många länder bra val, till exempel blir Syriza det största partiet i Grekland.
– Vi i Vänsterpartiet är naturligtvis djupt oroade över utvecklingen där rasistiska partier blir så stora, vi ser verkligen allvaret i det som sker, men samtidigt går även vänstern framåt och vi har anledning att glädjas över vår egen ökning. Nu handlar det om att visa motståndskraft och sätta emot högern och rasisterna i parlamentet, säger Malin Björk.
– Det är också viktigt att vi verkligen kommer ut med vår berättelse om vad det är som har orsakat krisen i Europa; att det är marknadsliberalismen, privatiseringar och nedskärningar som göder rasismen, homofobin och anti-feminismen. Där måste vi bli ännu tydligare.

Från och med den 3 juni och fram till 1 juli, när det nya parlamentet konstitueras, sitter Malin Björk i förhandlingar i Bryssel. De handlar om hur partigrupperna ska se ut, vilka partier som får ta plats i vilka utskott och vilka som får ordförandeposterna. Flera nya vänsterpartier har kommit in i parlamentet, till exempel har finska vänsterförbundet fått tillbaka sitt mandat, och flera av dem kommer troligen att ingå i samma grupp som Vänsterpartiet, GUE-NGL, som kan få upp till dygt 50 mandat. Den konservativa gruppen EPP kommer även under nästa mandatperiod att vara den största gruppen i parlamentet, därefter följer den socialdemokratiska. Sedan finns också de grupplösa, som nu har 96 mandat. Dit räknas bland andra franska Front National, svenska SD, italienska Beppe Grillos femstjärnerörelse, ungerska Jobbik och grekiska Gyllene Gryning. I nuläget är det ingen som vet om det kommer att bildas ytterligare en högerextrem grupp, men det kan inte uteslutas.
– Det är viktigare än någonsin att det finns en modig och aktiv vänster i EU, som säger ifrån och står upp för alla dem som har drabbats av högerpolitiken, och står upp för allas mänskliga rättigheter, säger Malin Björk.