Skip to main content

Författare: admin

V om myndighetsflytt: Ett viktigt steg men regeringen borde ha större ambitioner

Idag meddelar regeringen att de vill flytta ut sju myndigheter, eller delar av myndigheter, från Stockholm till andra orter i landet. Det handlar om ca 500 arbetstillfällen som flyttas från huvudstaden.
– Vi välkomnar regeringens besked som ett första viktigt steg i en nödvändig omlokalisering, men man ska ha klart för sig att 500 jobb är väldigt långt ifrån det som skulle behövas – 10.000 jobb enligt landsbygdskommittens förslag, säger Håkan Svenneling, Vänsterpartiets landsbygdspolitiska talesperson.

Tre myndigheter; E-hälsomyndigheten, Fastighetsinspektionen och myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd; har redan tidigare flyttats till Kalmar, Karlstad och Skellefteå.
Enligt det nya förslaget ska delar av Strålsäkerhetsmyndigheten till Katrineholm, Polarforskningssekretariatet till Luleå, Myndigheten för Kulturanalys till Göteborg, Myndigheten för ungdoms-och civilsamhällesfrågor till Växjö, delar av svenska ESF-rådet, som förvaltar europeiska socialfonden till Gävle, delar av Universitets-och Högskoleämbetet till Visby och delar av Tillväxtverket till Östersund.
– 
Beslutet är en seger för Vänsterpartiet som länge har kämpat för att statliga jobb ska finnas i hela landet. Regeringen väljer dock fortfarande för stora orter för sina lokaliseringar för att de ska ge stor effekt för landsbygden, och man borde följa Landsbygdskommitténs rekommendation och större ambitioner.
– Om Stefan Löfven menar allvar med att vi ska bort från centraliseringen utgår vi också från att de arbetstillfällen det handlar om gäller hela myndigheterna, på alla nivåer. Man ska kunna bli generaldirektör även om man inte bor i Stockholm, säger Håkan Svenneling.

 

För mer information:

Håkan Svenneling, landsbygdspolitisk talesperson (V)
070-001 85 00

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64

 

V-krav ger högre studiemedel

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om höstbudgeten fått igenom en höjning av studiemedlet. Från och med höstterminen 2018 kommer bidragsdelen av studiemedlet att höjas med 300 kronor i månaden. Nyheten presenterades av Jonas Sjöstedt i hans sommartal i Umeå.

Höjningen innebär flera tusenlappar mer om året för de som studerar heltid, vilket berör mer än 500 000 studerande.

– Vi är väldigt glada över att ha fått igenom det här kravet. Att studera och ta lån är ett stort beslut och det spelar roll hur studiemedlet ser ut. När studiemedlet har hög andel lån, ger det hög skuldsättning. Det riskerar göra att personer från studieovana familjer drar sig för att plugga vidare. Med Vänsterpartiets förslag, som vi nu fått gehör för, ökas bidragsdelen av studiemedlet med flera tusen kronor per år. Det gör skillnad, säger Sjöstedt.

Många studenter har en utsatt ekonomisk situation, vilket CSN följer upp i rapporten ”Studenters sociala och ekonomiska situation” där man bland annat kan läsa att endast 39 procent av studenterna upplever att studiemedlet täcker deras kostnader. 300 kronor motsvarar vad studenter går back varje månad enligt Sveriges Förenade studentkårer.

– Höjd bidragsdel i studielånet gör vardagen bättre för studenter och det bidrar också till att vi får studenter från olika bakgrunder. Det tjänar hela samhället på, avslutar Sjöstedt.

Studerande i Sverige har sedan 1965 rätt att söka studiemedel som består av lånedel och en bidragsdel. Rättigheten omfattar lån och bidrag för studier i 80 veckor för studier på gymnasial nivå och 240 veckor för studier på eftergymnasial nivå. Studiemedlet följer prisbasbeloppet och ligger innevarande år på 2504 kr per vecka, där 712 kr är bidrag och 1792 lån. Med höjningen, samt korrigering för prisbasbelopp, kommer en heltidsstuderande från och med höstterminen 2018 att få ut sammanlagt 11 314 kronor per studiemånad.

Höjningen av bidragsdelen i studielånet kostar ca 550 miljoner kronor under 2018, därefter ca 1,1 miljard kronor per år från och med 2019.

Här kan du läsa Jonas Sjöstedts sommartal (pdf).

Höjd ersättning för bättre kvalitet i personlig assistans

Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen medverkat till en uppräkning av schablonbeloppet för assistansersättningen med 1,5 procent (4,4 kronor) per år de kommande tre åren, att jämföra med dagens 1,05 procent (3 kronor).
–  Med den här reformen ger vi förutsättningar för en förbättrad kvalitet både för dem som behöver personlig assistans och för dem som arbetar som personliga assistenter, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.

Branschen personlig assistans är speciell, då nivån på intäkterna sätts av staten men lönen för personliga assistenter regleras i avtal på arbetsmarknaden.
En alltför låg uppräkning av assistansersättningen kan leda till problem för en del av dem som driver assistansverksamhet och även för kommunerna, som betalar ut statlig assistansersättning. Det riskerar att påverka de personliga assistenterna negativt och i längden de assistansberättigade, eftersom kvalitén uppstår i mötet dem emellan. Många gånger tar företag tar in nya, unga och oerfarna och därmed ”billigare” assistenter, på bekostnad av assistenter med högre utbildning och större erfarenhet.

Lönerna sätts av parterna på arbetsmarknaden. Vänsterpartiets förhoppning är att förhandlingarna kan leda till förbättrade löner och arbetsvillkor, då behovet av detta är stort. Exempelvis är det viktigt att assistansberättigade med stora behov av särskild kompetens i sin assistans kan få lättare att behålla den, att ingångslönerna kan bli högre, att det blir lättare att rekrytera assistenter, att personalomsättningen minskar och att resurserna till utbildningar kan öka.

För mer information:

Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64

Högre a-kassa behövs i ett samhälle för alla

Vänsterpartiet kräver höjt tak och golvet i a-kassan nästa år.
Det skulle som mest ge 3 000 kronor mer i plånboken varje månad för en arbetslös.
– Den som har oturen att förlora jobbet ska inte behöva fundera på att också sälja bilen eller huset, säger Jonas Sjöstedt.

V vill att taket höjs från 25 025 till 28 875 kronor i månaden. Maxbeloppet som skulle betalas ut under de första 100 dagarna skulle då öka från 910 till 1 050 kronor per dag, eller från 20 020 till 23 100 kronor i månaden.

– Hur man behandlar dem som har oturen att förlora jobbet eller bli sjuka är ett tecken på hur solidariskt ett samhälle är. Det är alldeles för få som kommer upp i 80 procent av sin tidigare lön om de förlorar jobbet. Skulle vi höja till 1050 kronor om dagen är det 80 procent som får det, då börjar det likna någonting, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiet kräver också att grundbeloppet i a-kassan höjs, från 365 till 425 kronor om dagen. Jonas Sjöstedt menar att arbetet med att höja a-kassan, som sänktes under Alliansregeringens tid, bara börjat.

– Alliansen slog sönder a-kassan och skapade en enorm otrygghet för människor. Vi vill återskapa den tryggheten. Det ser bra ut för Sverige, men vi ser företag som Ericsson och andra som säger upp. Då ska det finnas en riktig försäkring som fungerar, säger han.

Vänsterpartiet kräver 44 rättvisemiljarder till det svikna Sverige

Vänsterpartiet vill över en tioårsperiod satsa totalt 44 rättvisemiljarder på det svikna Sverige. Pengarna ska gå till att bland annat bekämpa arbetslöshet, rusta bostäder och säkerställa offentlig service i områden som på många sätt har lämnats efter när andra har dragit ifrån.

– Vi vill satsa på de förorter, bruksorter, glesbygdsområden och andra delar av Sverige som har svikits av den tidigare Alliansregeringen. I sommar har vi haft RUT-avdrag i Sverige i 10 år. Det har kostat skattebetalarna runt 21 miljarder kronor och främst gynnat de som redan har det gott ställt. Nu är det dags att satsa på en annan del av den svenska befolkningen. De som har fått stå tillbaka, de som bor i de svikna delarna av Sverige, säger Jonas Sjöstedt.

Pengarna ska kunna sökas av kommuner som har områden med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Användningen av medlen kommer att se olika ut i olika områden, men insatser för jobb, utbildning, service och mot sociala problem är i centrum.

– Vi vill ge människor möjligheter och framtidstro. Oavsett var man bor i Sverige ska man känna att samhället satsar på en. Alla har rätt till jobb, utbildning, rik fritid, säger Sjöstedt.

Vänsterpartiet vill i förhandlingar med regeringen om höstbudgeten driva kravet och fördela anslagen enligt följande: 1 miljard för 2018, 3 miljarder för 2019 och 5 miljarder för år 2020 och därefter 5 miljarder per år. Sammanlagt 44 miljarder kronor över tio år.

Läs mer om förslaget här (pdf)

Pressträff med Jonas Sjöstedt

Välkommen på pressträff med Jonas Sjöstedt som presenterar ny politik från Vänsterpartiet.

Tid: 17 augusti, 11:00
Plats: Riksdagen, sal Mittpoolen, entré Riksgatan 2

Observera att pressträffen äger rum i Mittpoolen, entré från Riksgatan 2.

Ta med presslegitimation

För mer information:
Örjan Rodhe, pressekreterare till Jonas Sjöstedt, 073-781 09 57
Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64 (ej sms)

 

Hanna Gedin blir biträdande partisekreterare i Vänsterpartiet

Vänsterpartiet stärker partiledningen inför arbetet med det kommande valet genom att göra Hanna Gedin till biträdande partisekreterare vid Aron Etzlers sida. Hanna Gedin har varit politisk sekreterare i Malmö, vikarierande kommunalråd, är ledamot i Malmös kommunfullmäktige och Vänsterpartiets partistyrelse.
–  Det känns väldigt roligt att få vara med och leda partiet. Jag hoppas kunna bidra med erfarenheter från Malmövänstern som gjorde en mycket framgångsrik valrörelse 2014, säger Hanna Gedin.

Hanna Gedin har varit politiskt aktiv i Vänsterpartiet sedan slutet av 90-talet och är jurist. Hon är 39 år, bosatt i Malmö och för närvarande tjänstledig från arbete på Hyresgästföreningen. Hon har bred erfarenhet från lokalpolitik och arbete i EU-parlamentet.
–  Jag vet att det sjuder av lust att förändra i både Malmö och resten av Sverige. Det är så många som vill se ett rättvisare, jämlikare Sverige med bra bostäder och trygga jobb och det är Vänsterpartiet som står för den politiken.
–  Nu får jag vara med och planera och driva igång valrörelsen från start. Det är en utmaning jag mer än gärna tar mig an, säger Hanna Gedin.

För mer information:

Hanna Gedin:
073-700 91 78

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64

Vänsterpartiet kräver Jämlikhetsinstitut

Vänsterpartiet kräver i budgetförhandlingarna med regeringen att det inrättas en jämlikhetsmyndighet. Myndigheten bör ha 20-30 anställda och en budget på omkring 25-35 miljoner kronor. Jämlikhetsmyndigheten bör förläggas utanför Stockholm.

– Ekonomisk jämlikhet är avgörande i den svenska modellen, för med jämlikhet får vi en bättre samhällsutveckling och den ekonomiska utvecklingen stärks. Då måste ekonomisk jämlikhet kontinuerligt vara prioriterat och ett jämlikhetsinstitut kan ge oss bättre underlag för ekonomiska beslut som gynnar hela samhället, säger Ulla Andersson.

De senaste 30 åren har den ekonomiska ojämlikheten ökat i de flesta västländer. Sverige är det land inom OECD där ojämlikheten ökat mest under de senaste 20 åren som OECD mätt. Detta trots att ekonomisk jämlikhet är en bärande grund i den svenska modellen. Stora inkomstskillnader får negativa följder på hälsa och skolresultat men även på valdeltagande, demokrati och kriminalitet.

– Med den ekonomiska politik som förts har inkomstskillnaderna vuxit kontinuerligt under lång tid.  Framförallt har de som haft tillgång till kapital gynnats, medan den gemensamma välfärdens resurser inte alls varit tillräckliga och många barnfamiljer och pensionärer får leva med mycket små marginaler, säger Ulla Andersson.

-Vänsterpartiet kommer aldrig att acceptera ojämlikheten. Den är inte bara skadlig för dem det direkt berör, utan för hela samhället. För att få bukt med klyftorna är det inte tillräckligt att enbart komma med reformer som mildrar effekterna för dem som missgynnats, utan vi måste också driva politik som verkligen omfördelar, säger Ulla Andersson.

 

Jämlikhetsinstitutet blir också opinionsbildande och ska – 

  • Bidra till en strategisk och sammanhållen styrning av jämlikhetspolitiken.
  • Ta fram, sammanställa och sprida forskning på området
  • Granska regeringens politik
  • Fördela bidrag till jämlikhetsprojekt och forskning.

 

 

För mer information:

Åsa Mattsson, pressansvarig(V)

070-338 25 39

Vänsterpartiets presstjänst

070-620 00 64

 

 

 

 

 

 

 

 

Turkiets begäran av utlämning av Hamza Yalcin måste avslås

Den svensk-turkiske journalisten Hamza Yalcin greps i förra veckan i Spanien efter att Turkiet fått till stånd en internationell efterlysning mot honom för organisering av terrorism. Hamza Yalcin har länge varit en röst mot det repressiva Turkiet under Erdogan, bland annat som chefredaktör för den socialistiska tidningen Odak Dergisi.

Yasmine Posio Nilsson, ledamot i utrikesutskottet (V), uttrycker skarp kritik mot behandlingen av Hamza Yalcin:

”Gripandet av Hamza Yalcin i Barcelona visar hur Erdoğans attacker mot pressfriheten och försök att tysta all opposition sträcker sig långt utanför landets gränser. Vänsterpartiet förutsätter att spanska och svenska myndigheter agerar för att säkerställa att Hamza Yalcins rättigheter respekteras och att Turkiets begäran om utlämning avslås. Uppgifterna om att Hamza Yalcin misshandlats i samband med gripandet måste också utredas.

Sedan det misslyckade kuppförsöket sommaren 2016 har inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter ökat i Erdoğans Turkiet. Gripanden av människorättsförsvarare, oppositionella och journalister är en av anledningarna till att Turkiet finns på plats 155 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.”

Stöd de strejkande – stoppa utvisningarna till Afghanistan

Ett 100-tal ensamkommande unga flyktingar som sittstrejkat utanför Riksdagen i Stockholm fortsätter nu strejken på Medborgarplatsen. Deras mål är att stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett land som svenska UD anser är så pass farligt att svenskar avråds från att överhuvudtaget åka dit.
– De kräver att bli lyssnade på – att vuxenvärlden ska erkänna deras situation och använda sin makt för att göra något för att stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett krav som Vänsterpartiet självklart stödjer, säger Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson, som besökte ungdomarna redan när strejken inleddes och nu i helgen träffade dem igen. På bilden står hon tillsammans med talespersonen Fatameh Khavari, från Ung i Sverige.

Ungdomarna har tillsammans skrivit ett öppet brev till Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik där de kräver att han stoppar myndighetens utvisningar till Afghanistan. De kämpar för en förändring i det Sverige som är deras nya hemland.  Sittstrejken har också angripits av nazister.

– Efter attacken är det ännu viktigare att alla som kan åker och visar solidaritet med ungdomarna genom att sitta med dem en stund och prata med dem. Vi måste tillsammans stoppa utvisningarna till Afghanistan, ett land som inte erbjuder annat än extrem otrygghet och dödlig fara. Vi måste låta dem leva sina liv i trygghet. Du som har möjlighet: gå dit och sitt en stund, lyssna och prata med dem, säger Christina Höj Larsen.
– De här barnen visar med sitt exempel hur kampen mot regeringens inhumana flyktingpolitik måste fortsätta med förnyad energi. Vi måste tillsammans få regeringen att riva upp de omänskliga lagar som drevs igenom förra sommaren, av hänsyn till att Sverige behöver ”andrum”.
– Är det några som behöver andrum är det dessa barn.