Författare: admin

Du gissade rätt. Detta är alltså inte Stockholm eller Göteborg. Det är i den österrikiska huvudstaden Wien du enkelt kan hitta en billig hyresrätt. Här bor 80 procent av invånarna i hyresrätter och deras sociala bostadspolitik leder till att det byggs nytt hela tiden. Köerna är korta, nyproduktionen hög och hyrorna rimliga. De har lyckats bygga upp en långsiktig social bostadspolitik som ger ett bra boende till en rimlig kostnad. Här kan den svenska politiken hitta inspiration. Ungefär en tredjedel av hyresbeståndet är kommunala hyresrätter, en tredjedel subventionerade hyresrätter och en tredjedel privata. Att det finns så många förhållandevis billiga subventionerade hyreslägenheter sätter press både på hyror i privata hyreshus, och på priser för bostadsrätter och hus. Hälften av de österrikiska hushållen betalar mindre än 4 500 kronor i månaden totalt för sitt boende.

Att hyreslägenheterna finns utspridda i hela staden bidrar till att Wien är en av Europas minst segregerade huvudstäder. Olika inkomstgrupper bor sida vid sida i hela staden. Bostadsbyggandet i Wien planerats utifrån fyra prioriteringar: det ska vara kostnadseffektivt, socialt hållbart, estetiskt och klimatsmart. I alla upphandlingar är det de här principerna som premieras, istället för lägsta pris.

En stor andel av byggföretagen är allmännyttiga byggföreningar. De är både kooperativ och olika typer av bolag med vinstbegränsning. De har krav på sig att återinvestera all vinst överstigande en viss andel i socialt byggande. Det är en framgångsrik modell, och den är populär bland byggbolagen eftersom de bolag som inte vinstmaximerar får riktade byggstöd och tillgång till långsiktiga och stabila byggkontrakt med kommunen. De kan således räkna med att få uppdrag i både låg- och högkonjunktur eftersom befolkningsutvecklingen är sådan att det finns ett stort och långsiktigt behov.

Lägenheterna som byggs är både vanliga kommunala hyreslägenheter, och en inspirerande form av mellanting mellan hyreslägenhet och bostadsrätt: hyresgästen får betala en egeninsats för att bidra till byggkostnaderna, men den får man tillbaka om man flyttar, och det går att få förmånliga lån för att bekosta egeninsatsen.

Österrike har ett förhållandevis starkt lagstiftat skydd mot höga hyror, men hyrorna pressas också av det stora utbudet av billiga, subventionerade lägenheter.

Är det svindyrt att ha en social bostadspolitik? Nja, knappast dyrare än vad de höga priserna i Stockholm kostar oss som enskilda eller som stad. 1,5 miljarder kronor årligen får Wiens kommun från statskassan. Det kan jämföras med det svenska investeringsstödet på 3,5 miljarder.

Det kan läggas samman med bostadsbidrag för den som behöver ett renoveringsstöd som ser till att fastigheterna kan moderniseras med tiden utan att hyrorna sticker iväg.

Sverige och Stockholm kan knappast bli en kopia av andra länder. Men ibland kan det vara bra att höja blicken och undersöka hur andra har löst frågor som är viktiga även för oss.

Ibland kan det till och med visa sig att andra lyckats lösa problem som framstår som svåra att komma tillrätta med.

Nooshi Dadgostar, bostads-politisk talesperson Vänsterpartiet.

Ny statistik från SCB visar att var femte utrikesfödd har en otrygg anställning. Samma siffror visar att problemen är störst inom några av välfärdsyrkena – utbildning, vård och omsorg.

Sysselsättningsgraden är samtidigt väsentligt lägre för utlandsfödda svenskar än för svenskfödda. Skillnaden finns över hela fältet, det vill säga oavsett utbildningsnivå.

Samtidigt har vi en pågående och växande kompetensförsörjningsproblematik – särskilt inom välfärdsyrkena. Vi kommer de närmaste åren behöva en halv miljon fler som jobbar inom vård, skola och omsorg, enligt SKL.

De äldre ökar, likaså barnen samtidigt som vi har stora pensionsavgångar. Vi behöver inom närtid anställa många, många fler till samhällets viktigaste yrken. Ett stort problem är att pressade arbetsvillkor gör att alltför få söker sig till omsorgsyrkena och alltför många lämnar dem i förtid.

Att en mycket stor grupp människor i Sverige systematiskt diskrimineras både vid inträdet på arbetsmarknaden och på arbetsmarknaden, när det gäller löner och arbetsvillkor, är stort problem och vi måste göra något åt det. Det brådskar.

I den allmänna debatten har resonemang om ”enkla jobb” – det vill säga tunga arbeten med låg produktivitet och låg lönenivå – fått dominera.

Det är orimligt. Sverige behöver fler jobb och förbättrad produktivitet inom olika sektorer. Och det behövs ett stopp för diskriminering. Vi ser ett behov av att tillsätta en kriskommission som kan arbeta för en samlad lösning på försörjningsbehov och strukturell diskriminering.

Det är många som pratar om integration eller bristen på densamma i dagar som dessa. En avgörande faktor för lyckad integration handlar om att den som flyttar till vårt land också ska kunna komma i kapp den infödda befolkningens inkomstnivå och levnadsstandard.

Det är alltså både viktigt att fler utlandsfödda kommer i arbete och att dessa arbeten är långsiktigt hållbara för den som arbetar, så att man håller ihop som människa och orkar arbeta ända fram till pensionen.

Den genomsnittliga utbildningsnivån är högre än någonsin i Sverige. Detta är inte ett problem, utan en viktig grund till hög produktivitet och därmed till vårt välstånd.

Produktivitetshöjningen i arbetslivet ska utvecklas, inte avvecklas. Det kräver gemensamma satsningar på såväl formell utbildning som på aktivt lärande på alla arbetsplatser.

Också här blir de otrygga anställningarna ett allvarligt samhällsproblem, eftersom ett arbetsliv som organiseras runt korta påhugg med arbetskraft som uppfattas och behandlas som utbytbar, blir ett mindre lärande och dynamiskt arbetsliv.

Det är en kostnad för hela den svenska ekonomin, som vi inte har råd med på sikt. Det viktigaste för att minska arbetslösheten bland utlandsfödda svenskar är att minska arbetslösheten överhuvudtaget – vi måste ha en politik för full sysselsättning.

Därför ligger tyngdpunkten i vår ekonomiska politik på att öka sysselsättningen i både privat och offentlig sektor genom investeringar i bostadsbyggande, grön infrastruktur och fler anställda i välfärdssektorn.

Vi gör också omfattande satsningar på yrkesinriktade utbildningar och bättre arbetsmarknadspolitiska insatser för att ge främst unga och långtidsarbetslösa arbetslivserfarenhet som leder till varaktiga, trygga jobb.

Ett stort problem är att pressade arbetsvillkor gör att alltför få söker sig till omsorgsyrkena och alltför många lämnar dem i förtid. Men det räcker inte. Diskrimineringen på arbetsmarknaden är ett stort samhällsproblem som hindrar människor från att bli delaktiga fullt ut i samhället.

Denna bortsortering sker inte bara när mörkhyade nekas plats i krogkön utan även när kvinnliga invandrare får sämre tillgång till arbetsmarknadsåtgärder än manliga invandrare eller när romer registreras. För att komma till rätta med detta krävs ett systematiskt och långsiktigt arbete.

En kriskommission är en del av detta arbete. Den omfattande akademiska kunskapen om diskrimineringsfrågor och arbetsmiljöfrågor behöver tas till vara för en konkret och framsynt politik för att säkra de långsiktiga försörjningsbehoven på arbetsmarknaden, med särskild fokus på de sektorer som är ett direkt offentligt ansvar.

Det behövs trygga, fasta jobb med en lön det går att leva på och en politik för att utjämna de ekonomiska skillnaderna. Det är så vi får ett jämlikt, inkluderande samhälle med en ekonomi för alla, inte bara några få.

Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson Vänsterpartiet

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet

– Vi vill att man ska kunna gå till tandläkaren oavsett om man har hög eller låg inkomst. Det ska inte synas i munnen hur mycket pengar man tjänar. Därför föreslår vi ett ordentligt högkostnadsskydd i tandvården, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

Förslaget innebär att kostnader för tandvård över 2 000 kronor subventioneras fullt ut. Detta gäller de kostnader den enskilde har under en tolvmånadersperiod. Förslaget innebär ett avskaffande av det nuvarande systemet där staten subventionerar 50 procent på kostnader mellan 3 000 och 15 000 kronor och 85 procent från 15 000 kronor och uppåt. Tandvårdsbidraget påverkas inte av förslaget.

Vänsterpartiet föreslår även att de vanligaste behandlingarna får en nationell taxa som innebär ett tak på vad respektive behandling får kosta, oavsett vårdgivare. Reformen skulle göra att det blir klart och tydligt för varje patient vilka kostnader en behandling innebär. Reformen skulle även i många fall ge billigare tandvård. Detta eftersom den nationella taxan i praktiken skulle innebära ett tak för de priser som vårdgivaren sätter.

– Under de senaste fyra åren har Vänsterpartiet fått igenom att fler unga får gratis tandvård. Vi har sett till att tandvårdsbidraget fördubblas och för många äldre mer än så. Nu går vi till val på att göra ännu mer. Det är orimligt att det kostar så väldigt mycket mer att gå till tandläkaren än att få annan vård. Alla ska ha råd att ha friska tänder, säger Jonas Sjöstedt.

Kostnad för förslagen enligt en statisk beräkning är 4,5 miljarder kronor per år. En ekonomisk politik för jämlikhet där de rikaste i samhället bidrar mer än idag gör det möjligt att frigöra de medel som krävs för att säkra reformen. Vänsterpartiet kommer att före valet presentera finansiering av partiets reformförslag.

Läs mer här: Vänsterpartiets tandvårdsreform

Jonas Sjöstedt svarar Clara Lidström (Underbaraclaras) om folksjukdomen utmattning: Målet är sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för alla.

Hej Clara,

Tack för din artikel, jag håller helt och hållet med dig. Ett samhälle där vi har tid för varandra och för att leva är ett samhälle jag vill ha. Därför gör det mig så ont att se hur samhället i dag går i helt motsatt riktning, hur allt fler – framför allt kvinnor – bränns ut och blir sjukskrivna för utmattning. Det gör det mig orolig att se hur regeringens direktiv till Försäkringskassan om att minska sjuktalen riskerar att göra den utmattades ekonomiska situation än mer osäker. Vi ser att andelen som fått sin sjukpenning indragen fyrdubblats sedan 2014 och att utmattade patienter i princip måste gråta hos läkaren för att få sjukersättningen beviljad. Den som är sjuk ska få hjälp att bli frisk, inte ifrågasättas.

Det krävs visioner för att bryta ohälsan

Men att den som är sjukskriven ska få hjälp är en miniminivå för ett anständigt samhälle, inte ett recept för framtiden. Vi måste våga höja blicken och ha visioner. Därför vill jag att vi börjar korta arbetstiden. Redan i dag vill Vänsterpartiet att tusentals anställda inom vård och omsorgsyrken ska få kortare arbetstid. De allra flesta av dem är kvinnor. Detta är ett första steg, målet ska vara sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för alla.

Den nya tekniken gör att om tio år har många av dagens arbetsuppgifter försvunnit. Det ger oss ett val. Ska vinsterna av den utvecklingen gå till de få i toppen som äger våra arbetsplatser? Eller ska vi använda dem till att korta arbetsdagen så att livet blir bättre för oss alla tillsammans?

För jag har mött många av kvinnorna du skriver om: Hon som arbetar inom äldreomsorgen och har ont i axlarna efter en lång arbetsdag med tunga lyft. Eller hon som stressar i väg efter jobbet för att hämta barnen på förskolan, som springer allt snabbare men ändå aldrig kommer ikapp. Och som till sist springer in i väggen.

Sex timmars arbetsdag gör stor skillnad

Men jag har också besökt äldreboenden och städavdelningar som redan i dag har sex timmars arbetsdag. Och jag har sett vilken skillnad det gör. Hur det ger både kroppen och själen tid för återhämtning. Hur det blir mer tid att umgås, med familj och med vänner, hur det gör en möjlighet att stanna upp och andas och att komma ikapp.

Och vi har råd. Sverige blir allt rikare och att produktiviteten ökar. Vi har även en otroligt snabb automatisering och digitalisering. Den nya tekniken gör att om tio år har många av dagens arbetsuppgifter försvunnit. Det ger oss ett val. Ska vinsterna av den utvecklingen gå till de få i toppen som äger våra arbetsplatser? Eller ska vi använda dem till att korta arbetsdagen så att livet blir bättre för oss alla tillsammans? Jag vet vad jag tycker är klokast. Och jag är glad över att höra att du håller med.

Hälsningar, Jonas Sjöstedt

Vänsterpartiet går framåt i opinionsundersökning runtom i landet. Tydligast syns ökningen i Stockholms stad, Göteborg, Lund, Malmö och Västernorrland.

Vi går till val på jämlikhet. Vi vill bygga ett Sverige för alla, inte bara få de få. Vi ser i både ökat medlemstal och i en rad opinionsundersökningar att det är många väljare runt om i landet som också vill det. Extra roligt är de framgångar som vi kan se lokalt på många håll i landet.

I Stockholms stad har vi till exempel ökat till 13 % från förra valets resultat på 8,9 %. Och på västkusten i Göteborg låg vi förra året på 9,4 % och ligger i senaste mätningen på 13,2 %.

– Vi är ett parti som folk litar på när det blåser. Därför går Vänsterpartiet fram på många ställen runt om i landet, kommenterar Aron Etzler, partisekreterare.

Källor lokala opinionsundersökningar

Opinionsundersökning Stockholms stad i DN.

Opinionsundersökning Göteborg i GP.

Opinionsundersökning Malmö i Sydsvenskan.

Opinionsundersökning Lund i Sydsvenskan. 

Opinionsundersökning Västernorrland i ST.