Sjuåriga Lucy frågar ut partiledarna inför valet i Metros satsning Lucys val. Lucy frågar Jonas om bland annat varför killar tjänar mer än tjejer, vad som är bäst med att vara vuxen och om Jonas tycker det är dåligt att vara rik.
Just nu slår den israeliska militären med brutalt våld ner de palestinska demonstranter som protesterar mot ockupationen och mot flytten av den amerikanska ambassaden till Jerusalem.
I skrivande stund har 60 palestinier dödats av israeliska soldater och närmare 3 000 har skadats. Men siffrorna stiger hela tiden. Fullt beväpnade soldater skjuter skarpt mot demonstranter utan hänsyn till varken proportionalitet eller mänskliga rättigheter. Även små barn har fallit offer för våldet.
Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan jämlika parter. USA:s president Trumps beslut att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem är en tydlig markering mot ett fritt Palestina. Flytten är en direkt provokation mot fredsprocessen och alla som tror på en fredlig lösning.
Frågan om vilken status staden Jerusalem ska ha är central. FN har i flertalet resolutioner fastställt att östra Jerusalem är palestinskt territorium och en del av det ockuperade Västbanken. Men i sitt invigningstal för den amerikanska ambassaden gjorde Israels premiärminister Netanyahu det tydligt att han inte har för avsikt att följa FN:s beslut. En förutsättning för att ockupationen av östra Jerusalem ska upphöra är att de israeliska bosättningar som finns på området avvecklas och att inga nya byggs. Trots det fortsätter Israel att demolera palestinska hem och bygga nya bosättningar i östra Jerusalem. Fred kommer inte att vara möjlig utan en lösning på frågan om Jerusalems status och utan att Israels ockupation av östra Jerusalem hävs.
Israels ockupation av Palestina har pågått i mer än 50 år och skapat en av världens mest segdragna konflikter. Övergreppen mot det palestinska folket fortsätter med oförminskad styrka. Gaza brukar, med rätta, kallas för världens största utomhusfängelse – med drygt 1,8 miljoner invånare varav hälften barn. Jag var själv nyligen i Palestina. Eftersom gränsen till Gaza är stängd fick jag nöja mig med att besöka omgivningarna för att försöka se området på håll. Människorna som bor där har fråntagits möjligheten till försörjning, de får inte resa fritt, deras reningsverk är sönderbombade och inga varor får lämna eller komma till Gaza via havet eftersom Israel regelvidrigt trotsar lagarna om internationellt vatten. Frustrationen och desperationen är stor. Samtidigt kunde jag höra hur israeliska soldater övade prickskytte på skjutbanor i närheten.
Protesterna vid gränsen till Israel började som en folkfest. Tiotusentals människor, många barn och ungdomar, samlades för att göra sina röster hörda, dansa, lyssna på musik och ha picknick. En del valde att trotsa förbudet att gå nära gränsen och kasta sten mot den israeliska militären och bränna bildäck. Men den aggression Israel har svarat med är långt bortom proportionalitetens gränser. Israels ledare hävdar att de agerar i självförsvar, men bilderna från Gaza talar sitt tydliga språk.
Ska detta få ett slut måste Israel omedelbart stoppa de blodiga attackerna på palestinska demonstranter. Blockaden mot Gaza måste hävas och de som behöver akut sjukvård och humanitär hjälp måste få den hjälp de behöver. Människorna i både Palestina och Israel förtjänar en fredlig lösning. Stefan Löfven (S) har krävt en utredning av de våldsamma händelserna, det är bra men det räcker inte. Sveriges regering måste agera inom FN för att situationen inte ska eskalera ytterligare. Omvärlden måste tydligt markera att Israels brott mot mänskliga rättigheter inte accepteras.
Yasmine Posio Nilsson, utrikespolitisk talesperson
Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om vårbudgeten drivit igenom flera förslag som innebär att uthyrning av utländsk arbetskraft blir bättre reglerat från skattesynpunkt.
Villkoren på den svenska arbetsmarknaden riskerar att undergrävas om utländska företag inte betalar skatt som de ska. Det är vanligt att oseriösa bolag som inte betalar tillräckligt i skatt även utnyttjar arbetstagare.
– Den oschyssta konkurrensen pressar också villkoren för andra företag inom drabbade branscher. Det är inte minst ett problem inom byggbranschen, säger Ali Esbati, arbetsmarknads-politisk talesperson för Vänsterpartiet.
Med det nuvarande regelverket behöver en arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige betala skatt om personen är anställd av ett svenskt företag. I lagrådsremissen som skickas in i dag föreslås att arbetstagare som är anställda av ett utländskt företag som saknar driftställe i Sverige, och tillfälligt hyrs ut till den som arbetet utförs för, också ska betala skatt i Sverige från dag ett.
Innebörden av förslaget är att den så kallade 183-dagarsregeln, perioden då en arbetstagare inte behöver betala skatt om hen vistas i Sverige under en tolvmånadersperiod, inte ska kunna tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Detta innebär att Sverige kommer att börja tillämpa begreppet ekonomisk arbetsgivare, något som redan görs i dag i de flesta av våra grannländer.
Dessutom föreslås bland annat att utländska bolag utan fast driftsställe i Sverige ska bli skyldiga att göra skatteavdrag från den ersättning de betalar ut för arbete i Sverige. Även skyldigheten att lämna information till Skatteverket skärps.
– Jobbar man i Sverige ska man ha svenska rättigheter och betala svenska skatter. Det ska vara tydligt för den som jobbar, så att man inte blir lurad, och det ska vara tydligt för den som bedriver företagande i Sverige, så att man inte lurar svenska myndigheter, säger Ali Esbati.
Förslagen beräknas ge cirka 600 miljoner i skatteintäkter. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson.
Ett klick i mobilen, några minuter senare har du kontakt med en läkare som ställer diagnos och skriver ut recept. På kort tid har digitala vårdappsjättarna vuxit i storlek och framför allt i våra storstadsområden är det många som konsulterar läkare online istället för att ta sig till en vårdcentral eller akutmottagning.
Att även vården intar nya plattformar i ett allt mer digitaliserat samhälle är vi i Vänsterpartiet positiva till. I Västerbotten har till exempel Storumans vårdcentral visat hur glesbygden kan bygga upp digitala vårdsystem som gynnar befolkningen. Där har man öppnat ett obemannat hälsorum, där läkarna finns med via videolänk och där invånarna själva kan mäta sitt blodtryck och ta prover. Allt detta i ett led att se till så att alla Sveriges invånare får tillgång till en likvärdig vård.
Men som den digitala vården ser ut idag kommer den inte alla till del. Det är inte landstingens digitala tjänster som dominerar marknaden och det är inte förorterna och landsbygden som tar del av utbudet. Det är istället ett fåtal privata vårdappsjättar som har ett grepp om den digitala vårdsektorn och de som nyttjar den typen av vård är lindrigt sjuka bosatta i storstadsområden.
Den ojämlika tillgången till vård är en konkret manifestation av klassamhället, där effekten i slutändan blir att vissa lever sjukare och kortare liv än andra. De senaste 25 åren har den rika delen av befolkningen dragit ifrån resten av samhället när det kommer till hälsa – gruppen blir allt friskare och lever allt längre. Detta samtidigt som ojämlikheten i stort ökar snabbt i samhället: För tre decennier sedan var Sverige världsmästare i jämlikhet. Så ser det inte ut längre.
Vi behöver inte enbart se till att stoppa vinsterna så att alla, inte bara de välbärgade, har en vårdcentral att gå till, vi måste också satsa på innehållet i vården. För att sluta hälsoklyftorna är primärvården är central, det är den instans som den som är sjuk först möter. Därför har vi en rad förslag för att se till att primärvårdens resurser verkligen går till den som bäst behöver det:
– Den 9 september är din röst lika mycket värd som Sveriges rikaste. Använd den för att skapa en framtid som tillhör oss alla – inte bara några få. Rösta på Vänsterpartiet – det enda Vänsteralternativet i svensk politik!
Så avslutade Jonas Sjöstedt sitt 1 maj-tal i en solig och fullsatt Kungsträdgården i Stockholm.
Inför valet föreslår Vänsterpartiet en avdragsrätt för avgiften till a-kassan. Det presenterade Jonas Sjöstedt i sitt 1 maj-tal i Stockholm idag. Fler ska ha råd att vara med i a-kassan.
– Om få är med i a-kassan så leder arbetslöshet till fattigdom. Det ställer löntagare mot löntagare och sätter press nedåt på allas löner. Men om fler går med i a-kassan går vi åt andra hållet. Det gör det lättare att få upp lönerna för alla. Vi ska ha mer trygghet och starkare löntagare, sa Jonas Sjöstedt i sitt tal.
För en vanlig butiksanställd med Handels a-kassa skulle Vänsterpartiets förslag innebära att a-kassan kostade 400 kronor mindre om året.
Idag är mindre än 70 procent av arbetskraften medlemmar i en a-kassa. Bland unga är täckningsgraden ännu lägre. Om utvecklingen fortsätter urholkas förtroendet för systemet och arbetslöshetsförsäkringen förlorar i legitimitet.
– Högern gjorde sitt bästa för att förstöra a-kassan när de hade makten. Nu har vi förbättrat den igen, men det krävs mer. Alla ska ha råd att vara med i en a-kassa, säger Jonas Sjöstedt.
Den borgerliga regeringen tog bort avdragsrätten för avgifterna till fack och a-kassa. 1 juli 2018 återinförs avdragsrätten för fackföreningsavgiften efter krav från Vänsterpartiet. Men avgiften för a-kassan återstår.
– När jag talade på första maj för två år sedan lyfte jag kravet om avdragsrätt för fackavgiften. I sommar blir det verklighet eftersom vi har drivit det i budgetförhandlingarna. Nu vill vi gå vidare med avgiften till a-kassan. Båda behövs för att stärka löntagarna, säger Jonas Sjöstedt.
Vänsterpartiets förslag innebär en skattereduktion om 25 procent för avgift till arbetslöshetskassa. Förslaget beräknas kosta cirka 1,25 miljarder kronor per år.
Välkommen att träffa Jonas Sjöstedt innan han går på scenen i Stockholm för att första maj-tala om det starkt ökade behovet av jämlikhet och rättvisa i Sverige valåret 2018.
Plats: Kungsträdgården, Jussi Björlings allé nära korsningen Lantmäteribacken
Tid för pressträffen: 1 maj, kl 14.30
Tid för Jonas Sjöstedts tal: cirka kl 15.00
För mer information:
Jessica Nordh
Pressekreterare till Jonas Sjöstedt
073-076 22 90
Vänsterpartiets presstjänst
070-620 00 64
Under våren och försommaren kommer Jonas Sjöstedt att besöka en rad städer på sin valårsturné.
Jonas Sjöstedt kommer att besöka arbetsplatser och skolor och hålla öppna möten för allmänheten med fokus på frågor om jämlikhet. På flera av turnéstoppen spelar han även in podden ”Svenska köksbord”, där Jonas Sjöstedt möter människor som vi inte brukar se i de stora medierna.
– Vad händer med en när åren går och man aldrig får fast jobb eller fast bostad? Hur blir vardagen i en familj där barnet behöver personlig assistans men assistanstimmarna plötsligt dras in? På möten och resor träffar jag alltid personer som vill berätta om sitt liv och sin situation. Därför tycker jag om att spela in den här podden. Det känns fint att få slå sig ned vid köksbordet hemma hos människor runtom i landet och verkligen få tid att lyssna och samtala om läget i Sverige, säger Jonas Sjöstedt.
Jonas Sjöstedts turnéplan våren 2018:
April
23/4 Västerås
Maj
8/5 Linköping
15/5 Eskilstuna
21/5 Helsingborg
24/5 Jönköping
28/5 Uppsala
Juni
6/6 Rinkeby och Sundbyberg, Stockholm
11/6 Göteborg (talkshowen ”Snack med Sjöstedt”)
16/6 Stockholm (Järvaveckan)
Östersund (datum ej klart)
Media är välkomna att delta under besöken.
Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk har idag utsetts till partiets talesperson i HBTQ-frågor.
Beslutet fattades av Vänsterpartiets verkställande utskott.
-Jag är väldigt glad över att ha fått det här viktiga uppdraget. Det ska bli jättekul att få jobba extra mycket med de här frågorna som redan ligger mig både nära och varmt om hjärtat, säger Malin Björk.
Även om Sverige jämfört med många andra länder har kommit en bra bit på vägen när det gäller HBTQ-personers rättigheter så visar undersökningar att HBTQ-personer, inte minst transpersoner, mår betydligt sämre än befolkningen i stort och utsätts för olika former av diskriminering.
– Vi HBTQ-personer är också en av måltavlorna för extremhögerns och machokulturens hot och våld. För att stå emot den backlash de vill se så krävs det att vi jobbar tillsammans. Det finns ingen som kan trycka ner oss om vi stärker solidariteten och backar varandra, säger Malin Björk.
Malin Björk har sedan flera år tillbaka varit aktiv i HBTQ-frågor. Hon är bland annat vice ordförande i EU-parlamentets HBTQ-grupp.
Malin Björk tar över uppdraget efter Hans Linde, som numera är förbundsordförande för RFSU.
För mer info och kommentarer, kontakta pressekreterare Lotta Narvehed: +32 (0) 498 44 31 40
