Jag var vid tillfället nyutexad lärare i engelska och skulle sätta mina första betyg. Rektorn tvingade mig att ändra i betygen efter påtryckningar från föräldrar. ”Vi måste tänka på vårt rykte” sa han. Jag skulle ha stått på mig, men jag var ny och vågade inte gå emot ledningen trots att mitt uppdrag som lärare är att bedöma elevernas faktiska kunskaper och ge ett betyg som motsvarar dessa. Jag blir så förbannad när jag tänker på hur många elever som kämpar skiten ur sig för att få höga betyg, medan vi ger andra glädjebetyg och en räkmacka in på högskolan.
Barn med inlärningsproblem blev hemskickade tidigt från skolan, istället för att ge dessa hjälp. Detta var min friskolas metod för att hjälpa individer med dyslexi till exempel.
Jobbade på en stor skolkoncern som la 15-20 miljoner på en stor kickoff varje år. Alla flögs till Piteå, det bjöds in kändisar, underhållningen var otroligt påkostad och spriten flödade och subventionerades av företaget. En gång hade vi en föreläsning som hette ”Repalu och vinsterna” som handlade om hur svårt det skulle gå för företaget om de bara skulle få ha 10 procent vinst. Väl på skolan så sparades det på allt, lärarna hade låga löner som höjdes med hjälp av statliga bidrag som lärarlönelyftet och försteläraruppdrag. Ett tag fick vi inte ens nya whiteboardpennor för att vi behövde spara. Innan jag sa upp mig så fick vi ett mail om att koncernen gått 104 miljoner plus förra året, samma år som jag fick kämpa för att vi skulle kunna erbjuda lunch till våra elever som hade det väldigt tufft under pandemin. Har bytt till kommunalt där jag har hälften så många elever, mindre undervisning och 20 procent mer i lön.
Skolan jag gick på under gymnasiet bytte rektor, och valde så att anställa någon som bara hade jobbat med marknadsföring och dylikt. Kvalitén försvann fort, det enda viktiga var hur skolan sågs från utsidan. Gick från att ha en erfaren rektor som kunde namnet på alla 300 elever till en som böjde sig för minsta klagomål från elever av rädsla för att skolan skulle få en dålig image
Jag skulle skola in en elev i behov av särskilt stöd på en friskola. Då sa rektorn till mig ”Men, du vet vår skola är egentligen inte till för såna elever som hen.” Med anspelning på att min elev var i behov av särskilt stöd, och att hen endast fått plats på friskolan på grund av syskonförtur.
Fortsättning på frågan om skatteparadis och skattesmitare. Hur funkar bolagsskatt? Jo på så vis att ju lägre den är, desto större del av vinsten delas ut till aktieägarna, som till stor del också är de superrika. Och ju högre den är, desto större risk att de stora företagen flyttar till Irland eller något annat skatteparadis.
Kan internationell bolagsskatt vara lösningen? Nu står inte USA i vägen längre, och 136 länder är överens. Paradisläckan kanske var den faktor som tippade över.
Med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.
Poddversionen finns där poddar finns eller i spelaren nedan.
Vi pratar om läckan med Paradise papers, och hur de rikaste undkommer skatt. Är det cash for access-fenomenet som gör att inget ännu gjorts åt detta? Med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.
De senaste 30 åren har de politiska beslut som tagits lett till en minskning av skattekvoten med 7,2 procentenheter, en halvering av utbetalningarna till sjukskrivna och funktionsnedsatta, genom minskade ersättningsnivåer och regler som placerar sjuka utanför systemet, mer än fördubblad relativ fattigdom och en fyrdubbling av arbetslösheten. Samtidigt har förmögenheter och kapitalinkomster för de absolut rikaste ökat dramatiskt. Denna politik har genomförts av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.
– Dåliga arbetsvillkor och underbemanning i vården och äldreomsorgen är ett exempel på vad priset för denna politik är, som blivit tydligt i den kris vi är inne i. Det har också försämrat möjligheterna till återhämtning. Att öka jämlikheten ökar också efterfrågan och sätter fart på ekonomin, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson.
Efter januariavtalet har fallit är det dags att göra upp med ofinansierade skattesänkningar och nyliberala kaosreformer. Vänsterpartiets budget visar på en annan väg som ökar den ekonomiska tryggheten, investerar i jobb och klimat och ökar jämlikhet och välfärd.
Sveriges 41 dollarmiljardärer har en samlad förmögenhet på 182 miljarder dollar eller över 1 500 miljarder kronor – nästan 30 procent av hela den svenska bruttonationalprodukten1. De rikaste tio procenten i Sverige har hela 75 procent av den samlade privata förmögenheten.
– Vi vill istället låta kapitalet arbeta för oss alla. Därför föreslår vi i vår budgetmotion att skatten på stora kapitalinkomster höjs och görs progressiv samt inför en skatt på stora förmögenheter och arv för att gå till det gemensamma bästa. Koldioxidutsläpp och arbetslöshet ska ned, den ekonomiska jämlikheten ska upp, säger Ulla Andersson.
Förslag ur Vänsterpartiets budgetmotion
Grön omställning, med drygt 30 miljarder totalt i satsningar på bostadssektorn, transportsektorn, energiomställning, industriomställning. Utöver detta möjliggörs investeringar på 118 miljarder i den gröna omställningen.
Landsbygdspaket på fem miljarder till vägar, fiber, stöd till små kommuner och handel i landsbygden.
Kommunsatsningar på sammanlagt 22,4 miljarder, inklusive särskilda satsningar på sjukvård, exklusive satsningar på 10 miljarder som här räknats in under grön omställning ovan.
Vi föreslår höjd a-kassa och sjukersättning. Socialförsäkringarna förstärks med ytterligare 8 miljarder, som läggs till de förstärkningar Vänsterpartiet fått gehör för i regeringens proposition. Garantipensionen höjs med 800 kronor till en kostnad på 4,8 miljarder.
Skatteväxling för jämlikhet med tak för ISK, förmögenhetsskatt, arvsskatt och kapitalinkomstskatt, kombinerat med sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare och avdrag för fackföreningsavgift.
Med Vänsterpartiets budget så stärker vi välfärden, ökar tempot i den gröna omställningen och stärker tryggheten och välfärden genom en mer produktiv fördelning av skatterna. Det skapar både jämlikhet, ekonomisk utveckling och förstärkningar av vård och omsorg.
Sandro Scocco och Jenny Lindahl pratar om Greta Thunbergs anklagelse – är det för mycket snack och för lite verkstad när det gäller klimatet? Sandro har i alla fall klart för sig vad som ska stå på att göra-listan.
Du hittar podden där poddar finns eller lyssna i spelaren nedan.
Hantera samtycke
För att ge dig den bästa upplevelsen använder vi tekniker som cookies för att lagra och/eller få åtkomst till information på din enhet. Om du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data, såsom surfbeteende eller unika identifierare, på denna webbplats. Om du inte samtycker eller väljer att återkalla ditt samtycke kan vissa funktioner påverkas negativt.
Funktion
Alltid aktiv
Teknisk lagring eller åtkomst är nödvändig för att webbplatsen ska fungera korrekt och för att du ska kunna använda en tjänst som du själv har valt, eller för att möjliggöra kommunikation via nätet.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistik
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.Teknisk lagring eller åtkomst används endast för att samla in anonym statistik. Uppgifterna kan normalt inte kopplas till dig som person utan ytterligare information från exempelvis internetleverantörer eller andra parter.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler i syfte att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
