Etikett: Riksdagen

I fjol nådde antalet telefonbedrägerier en ny rekordnivå. De som utsätts för bedrägerierna är inte sällan äldre och många blir av med alla sina besparingar. Enligt polisens senaste uppgifter från 2022 generade bedrägerier 5,8 miljarder kronor i brottsvinster, pengar som sedan återinvesteras i annan organiserad brottslighet.

Bankerna har länge smitit från sitt ansvar och vägrat kompensera de som bedragits på sitt kapital. Nu får det vara slut med det, säger Andreas Lennkvist Manriquez, ledamot för Vänsterpartiet i riksdagens civilutskott.

Vänsterpartiet anser att det är hög tid att bankerna nu tar sitt ansvar för att i större utsträckning förhindra att detta sker. I Storbritannien har man infört en lagstiftning som innebär att kundens bank normalt får ersätta halva summan för bedrägeriet medan den bank som bedragen flyttat pengarna till får stå för den andra halvan.

Vänsterpartiet föreslår därför nu att en liknande ändring av betaltjänstlagen görs i Sverige. Förslaget läggs fram genom ett utskottsinitiativ i riksdagens finansutskott.

Förslaget är en viktig åtgärd för att öka pressen på bankerna och knäcka gängens ekonomi samtidigt som det förhoppningsvis ger någon form av upprättelse för de som utsatts.

Utskottsinitiativ:  Ändra betaltjänstlagen för att motverka bedrägerierna

I fjol nådde telefonbedrägerier en ny rekordnivå med 29 000 anmälningar, samtidigt som mörkertalet bedöms vara stort. Enligt polisen genererade bedrägerier 5,8 miljarder kronor i brottsvinster år 2022, det är nästan dubbelt så mycket som narkotikahandeln. Dessa pengar återinvesteras sedan i annan organiserad brottslighet. Det finns i dag brister i de tjänster som bankerna erbjuder för att motverka bedrägerier, och polisen menar att bankerna måste ta ett större ansvar för att förhindra brotten.

De som utsätts för bedrägerier är inte sällan äldre, och många av brottsoffren blir av med alla sina besparingar. SVT visade nyligen hur hänsynslösa dessa bedrägerier är och vilka hårda konsekvenser de får för de som drabbas. År 2022 avgjorde HD ett fall som legat till grund för Allmänna reklamationsnämndens rekommendation gällande ersättning från bankerna. Rekommendationen är att en person som har förmåtts att lämna ut koder på uppmaning av en bedragare ska ersättas av banken med hela det förlorade beloppet, förutom en självrisk på 12 000 kronor.

Trots detta nekas fyra av fem brottsoffer någon form av ersättning från bankerna med motiveringen att brottsoffren agerat ”särskilt klandervärt” eftersom de har godkänt överföringar genom mobilt bank-id.

I Storbritannien har man hanterat problemen genom ny lagstiftning som föreslås börja gälla under år 2024. Lagstiftningen innebär att kundens bank normalt får ersätta halva summan för bedrägeriet, medan banken som bedragaren flyttar pengarna till får stå för andra halvan. Bankerna måste även offentliggöra statistik över hur många av deras kunder som drabbas av bedrägeri.

Om en sådan lagstiftning skulle införas i Sverige skulle den sätta ytterligare press på bankerna att agera för att förebygga bedrägerier. Det finns flera exempel på enkla åtgärder som bankerna skulle kunna genomföra för att försvåra för bedragarna. Till exempel införa inställningsbara överföringsfördröjningar och beloppsbegränsningar, manuella kontroller vid misstänkta transaktioner, spärr mot överföringar till icke godkända konton och ytterligare bevis för att du är du vid betalningar över ett visst belopp.

Flera organisationer, bland annat Sveriges konsumenter, SPF Seniorerna, PRO och Villaägarnas riksförbund föreslog nyligen att liknande lagstiftning bör införas i Sverige, genom en ändring av betaltjänstlagen. Vänsterpartiet instämmer i det förslaget.

Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att Finansutskottet bör ställa sig bakom följande tillkännagivanden:

Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag om ändring av betaltjänstlagen utifrån exemplet från Storbritannien, som beskrivs ovan.

Vänsterpartiets nya riksdagsgrupp har nu fördelat vem som sitter i vilket utskott. Flera ledamöter är nya och av de som suttit i riksdagen sedan tidigare är det flera som ansvarar för nya politikområden.