Författare: admin

Sista mars i år presenterade majoriteten som består av S och M sin budget,  berättar Lars Johansson, gruppledare för Vänsterpartiet i Vimmerby kommunfullmäktige. Kommunens ekonomi är ansträngd som i många landsbygdskommuner men det tidigare moderatstyret har dessutom inte haft koll på ekonomin utan levt för dagen.. 

– De har satsat på en hel del bra saker, men för mycket och för fort. Och man har inte sett till att det finns pengar till driften. Dessutom har de spenderat pengar på en del mer tveksamma saker.

Trots detta ville Socialdemokraterna efter valet i höstas hellre samarbeta med Moderaterna än med Vänsterpartiet. Varför är en gåta för många. Nu ska i varje fall ”krafttag tas” och det betyder att majoriteten vill lägga ner fyra av sju lansbygdsskolor. Dessutom två förskolor.

Kommunen är en typisk landsbygdskommun, berättar Lars Johansson och barnen kommer att behöva skjutsas långt, i praktiken betyder det att en del av barnen får åka upp till tre eller fyra mil. Andra barn ska hämtas upp på vägen, som inte heller är någon spikrak historia. De längsta resorna kommer att ta en timme och en kvart – enkel resa, det blir 2,5 timmar per dag. Och då handlar det om barn från sex års ålder.

– Bara någon timme efter det här förslaget lade vi ut protestlistor på nätet, berättar Lars Johansson.

V tog täten

Vänsterpartiet tog täten i frågan och krävde en folkomröstning, men samtidigt tonade man ner det partipolitiska för att inte göra det obekvämt för någon att delta.

Och det finns ett stort stöd för att bevara skolorna, både från dem som drabbas direkt i byarna och även i staden där det kommer att bli större klasser och färre vuxna per elev.

– Folk i allmänhet är uppretade över att kärnan i välfärden drabbas och att den dåliga ekonomin ska drabba några av de allra svagaste grupperna, barnen. Och dessutom finns det en irritation över hur ekonomin skötts. Vi har fått stöd långt utanför partigränserna, säger Lars.

Det är 3700 insamlade namnunderskrifter, som lämnas till kommunfullmäktige, vilket är långt fler än vad som behövs för att kräva en folkomröstning, berättar han. Omkring 30 procent av alla röstberättigade har skrivit på, vilket är väldigt många på bara några veckor.

En välfärd att lita på

Första maj gick Vimmerbyföreningen under parollen ”En välfärd att lita på”, men bjöd även in och öppnade upp för Vimmerbybor som ville delta under parollen Protestera mot skolnedläggningarna.

– Vi hade ösregn och det var bara ett par plusgrader, ändå var vi nästan 70 stycken i tåget och 100 på vårt utomhusmöte. Det är stort i Vimmerby, förklarar Lars Johansson.

Socialdemokraterna ställde in sin demonstration.

För första gången någonsin kommer Vänsterpartiets kongress att arrangeras i Örebro. Kongressen går av stapeln 5-8 maj 2016 och kommer att vara på Conventum i Örebro.

Det är Vänsterpartiets distrikt Örebro län som fått klartecken att stå som värdar för nästa års kongress tillsammans med partiföreningen i Örebro.

– Vi är oerhört att stolta att vårt distrikt fått förtroendet att arrangera Vänsterpartiets nästa kongress. Våra tretton partiföreningar över länet kommer att jobba hårt för att det ska bli en succé, säger Kenneth Lantz, ordförande för Vänsterpartiets distrikt Örebro län som lämnade in ansökan om att få stå värdar för kongressen.

Flera distrikt och föreningar ansökte om att arrangera nästa kongress, som för Vänsterpartiet infaller vartannat år. Bland annat Göteborg, Varberg och Karlstad då lotten slutligen föll på Örebro.

– Partistyrelsen valde Örebro för att det sammantaget bäst motsvarade behovet. Örebro är en utmärkt kongresstad och Vänsterpartiet har inte haft kongress i Örebro tidigare. Örebro ligger också väldigt bra i landet ur kommunikationssynpunkt och det kommer ju ombud från hela landet, säger Mia Sydow Mölleby, Vänsterpartiets riksdagsledamot från Örebro län och Hallsbergsbo.

Kongressen kommer betyda mycket för staden med hundratals extra besökare i form av kongressombud och politiker samt mycket uppmärksamhet i pressen som sätter Örebro på kartan.

– Detta betyder jättemycket för oss här i Örebro och vi är superglada att vi fått förtroendet tillsammans med distriktet. Vi välkomnar alla medlemmar att engagera sig och ser redan fram emot maj nästa år, säger Jane Carlsson, ordförande i partiföreningen V Örebro.
För mer information

Kenneth Lantz, ordförande Vänsterpartiet Örebro län, 070-335 84 91
Mia Sydow Mölleby, Riksdagsledamot Vänsterpartiet, 070-633 71 89
Jane Carlsson, ordförande Vänsterpartiet Örebro, 072-183 46 93
På bilden syns Jane Carlsson, ordförande i Vänsterpartiet Örebro och Kenneth Lantz, ordförande i distriktet Örebro län.

Féline Flodin är 34 år, undersköterska och ordförande i Kommunalvänstern.
Hon har också flera års erfarenhet av osäkra anställningar. Som visstidare kan det också vara svårt att arbeta fackligt, berättar hon, det finns inga formella hinder, men i praktiken är det svårt. 

 
– Och vi vet ju att visstidarna bara blir fler och fler, kanske är det uppemot en tredjedel av medlemsunderlaget i LO som har en otrygg anställningsform. Det är allvarligt, säger Feline Flodin.
 

Nu är du omvald som ordförande i Kommunalvänstern. Vad är det?
– Det är en av de fackliga branschföreningar som vi har i Vänsterpartiets Storstockholmsdistrikt. Vi blir bara fler och fler sådana, Hotell och Restaurangvänstern, Handelsvänstern, Lärarvänstern osv, osv.
Kommunalvänstern organiserar medlemmar i Kommunal som också är eller vill bli medlemmar i Vänsterpartiet.

Är det en grundorganisation, får ni utse representanter?
– Det får vi! Både på distriktsnivå och riksnivå. När det gäller kongresser, får vi i branschföreningarna utse ett ombud tillsammans.
Vi fungerar som vilken annan förening som helst, men vi har ju inget parlamentariskt underlag, utan vi kan ägna oss åt våra frågor. Frågor som är aktuella för våra yrken, och som vi ägnar oss åt i våra fackförbund. Men vi knyter framförallt an till den politik som Vänsterpartiet för.

Vad är fördelen med en sådan organisation?
– Det är att vi kan förena de här två perspektiven till en helhet. Vi kan både vara en resurs för partiet, där vi naturligtvis har stora specifika kunskaper att dela med oss. Men vi kan också samordna oss i våra fackförbund för att öka kunskapen om Vänsterpartiets politik. Vi kan förklara ”fördelen med Vänsterpartiets politik”, säger hon.
– Det var ju väldigt tydligt med vår valfråga. Vi pratade om att inte sälja ut välfärden, och det är ju precis där vi jobbar. För oss var den en jättebra valfråga och vi kunde göra väldigt mycket på den. Det handlar ju ytterst om att komma till rätta med de problem vi har som personalgrupper och likaså problemen för hela välfärden. Och där tycker vi att Vänsterpartiet har den bästa politiken.

Nu ska ni ha en skrivarstuga? 
– Jajamen. Vi har tänkt oss att under det här mellanvalsåret ska vi träffas och gemensamt skriva motioner till partikongressen, till Kommunals kongress och även LOs kongress.

Är det ett bra stöd att ha den här föreningen?
– Ja, själv tycker jag att det är som en fristad. Alla vet att vi arbetar på golvet i välfärdsverksamheter och man vet att alla har liknande erfarenheter. Och det är alltid skönt att få vara med sina likar.
Här kan man också påverka arbetsmarknadspolitiken, oavsett om man har fackliga uppdrag eller inte.

Tips till kommunalare och medlemmar i andra branscher? 
– Vi blir gärna fler branschföreningar! Det är ju många som inte känner så stor gemenskap med sin geografiska bostadsförening, utan har mer gemensamt med dem som arbetar med samma saker. För dem kanske det känns närmare att gå med i en branschförening, där man vet att man kommer att mötas av stor förståelse och igenkänning.
Féline uppmanar också Vänsterpartiets kommun- och landstingspolitiker som vill ha råd och tips att höra av sig till branschföreningarna, för där finns så mycket kunskap att hämta. Vi är en viktig kunskapsresurs för partiet. Använd oss, uppmanar hon.

 
Frågor kan skickas till [email protected]
Kontakt med andra branschhorganisationer kan fås genom

Storstockholmsditriktet 08-654 13 10

Text: Losita Garcia 

Urban Bolander, är plåtslagare och ordförande i Byggnads i Härnösand, men sitter också i Byggnads regionstyrelse.
– Jag fick ett råd av någon, berättar han. Det var att jag inte skulle bråka för mycket och helst var medlem i Socialdemokraterna. Det var då jag gick med i Vänsterpartiet. Jag ville vara tydlig med att jag inte ville jobba på det sättet.

På något sätt har det långa fackliga engagemanget ändå gjort att han växt in i rollen som politiskt aktiv, tror han. Han definierar sig som socialist och säger att han har ”synnerligen svårt för orättvisor”.

Även om det är först nu vid 46 års ålder som han engagerat sig i partiarbete har han varit ”politisk” i hela sitt liv, säger han. Men det var först efter att han gjort upp med ett ”massivt politikerförakt” som han insåg att han måste organisera sig för att kunna påverka. Och att det faktiskt går.

Urban blev väl mottagen av Vänsterpartiet och nu är han även ordförande i Härnösands partiförening. Och för honom hänger det fackliga arbetet tätt ihop med det politiska. Så mycket att han pratar om båda föreningarna samtidigt.

Facket klarar inte göra allt

– Anledningen till att arbetsgivarna kan ha de här långa entreprenörkedjorna är ju för att lagstiftningen tillåter det. Det finns klara begränsningar för vad fackförbunden kan göra. Byggnads kan beivra och bevaka att de lagar och regler som finns, följs. Men eftersom de är bristfälliga, måste man jobba även på ett annat plan. Det är där politiken tar vid. Nu kan jag lokalt vara med och påverka upphandlingar och skapa ett kontaktnät. Och som politiker kan man också påverka lagar och regler.

Det han hoppas på av Vänsterpartiet, är att det ska bli en plattform för att verkligen förändra saker och ting.
– Man får inte heller vara rädd för att vara obekväm.

Bygger elgitarrer

Bara 80 procent av arbetstiden ägnar Urban åt att åka runt och arbeta på olika tak i bygden, resten används för att bygga gitarrer, elgitarrer. Målet är att bygga världens bästa elgitarr.
– Varför inte, säger han. Det är vad alla producenter hävdar att dom gör.

Han bygger dem i björk vilket är ovanligt, bara Hagströms, också en svensk tillverkare som låg i Älvdalen, byggde gitarrer i björk för länge sedan.
– Tonen får en något skarpare diskant om man jämför med mahogny eller lönn tex, säger han.
Björkarna har han tagit ner själv, torkat och sågat. De första för femton år sedan, långt innan gitarrerna var påtänkta, då var de bara virke för att snickra med.

Spelar hillbilly/countryblues

Han är också med i ett litet band som spelar hillbillly/countryblues, men allra mest gillar han blue grass och Old time music, den typen av musik som emigranterna från Nordeuropa tog med till USA och som stöptes om i det nya landet. I nutid kanske mest spridd genom filmen Brother, Where Art Thou?, med musiker och sångare som Roscoe Holcombe, Ralph Stanley, Dan Tyminski, Emmylou Harris och John Hartford.

Eftersom det är en av mina egna musikaliska favoritgrenar och dito film, enas vi om att de är så jäkla bra. Musiken är, trots religiösa inslag, ett känsloladdat koncentrat av arbetarnas och lantarbetarnas USA, som går rakt in i hjärtat. Ofta i stämmor.

Han bygger inte bara gitarrer på sitt torp, där han bor med frun Marte och barnen Tea och Moni som är 16 respektive 13 år samt lapphunden Teofrastus, kallad Teo. Han har även en egenhändigt byggd Honda GL1000 med sidovagn. ”Ett ständigt pågående projekt”, säger han.

Likheten mellan en gitarr och en partiförening

Men åter till gitarrerna, jag undrar om han kan se någon likhet mellan arbetet med att bygga en elgitarr och en partiförening? Och efter att ha funderat en stund så säger han, att ja, det kan han.

– Att vara ordförande är ju inget mål i sig, jag vill vara ordförande för att kunna påverka. Men det är också ordförandens roll att skapa ett sån’t klimat i föreningen att alla kan vara delaktiga och att alla blir sedda och hörda. Det är en helhet som hänger ihop. Gitarren är också oerhört komplex, precis allt är viktigt för helheten, varje del från limfogar till kabeldragninger. Och det är samma sak i en partiförening.
– Kanske ordföranden då är som en stämskruv i en styrelse av stämskruvar, funderar han.

Vad det gäller att ta hand om nya medlemmar säger han att de erfarenheter de gjort i Byggnads är att det är viktigt med ett personligt bemötande. Ta direkt kontakt och bjud in, är Urban Bolanders tips.

I ett PS senare skriver han att föreningen nu startat en kör med dragspel, gitarr, rytminstrument och sång. Den heter Röda Ådalens revolutionära kamporkester. 
”Vi söker fortfarande lite vår form, men vi ska göra vår publika debut 1 maj.”
Text: Losita Garcia