Skip to main content

Författare: admin

Halv miljard till lekvänliga skolgårdar

Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen fått igenom en satsning på 500 miljoner under nästa år för förbättrad utemiljö vid förskolor, skolor och fritidshem.
– Det här är en viktig satsning framförallt på de mindre barnen. Skolans utemiljö har inte riktigt hängt med i utvecklingen, särskilt inte när de också fått ansvar för förskoleklasserna och allt fler går på fritids. Många torftiga, slitna gårdar och uteplatser kan nu rustas upp, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson i Vänsterpartiet.   

Barn behöver goda möjligheter till lek, avkoppling och bra aktiviteter på rasterna.
–   Utemiljön kan även vara en viktig tillgång i det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande och det känns bra att det nu kommer en satsning på barns utemiljöer, en prioritering av barns lek, rörelse och miljö, säger Ulla Andersson.
–  Alla barn behöver roliga och stimulerande utemiljöer, som också ger dem bättre chanser att kunna ta till sig utbildningen.
Satsningen ger också nya jobb.
– Förutom de positiva effekter satsningen skulle medföra för barn och anställda inom skolväsendet, så skulle den också innebära många arbetstillfällen inom bygg- och hantverkssektorn över hela landet, säger Ulla Andersson.

För mer information:

Karl Lindberg, pressekreterare till Ulla Andersson:
072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64

”Det är bara Vänsterpartiet som kritiserar kapitalismen”

Alexander Johansson är 25 år och kommer från Skene, som ligger ganska nära Borås. De var fyra syskon i familjen. Han hade en bra uppväxt, berättar han. 

– Mina föräldrar flyttade från Bergsjön i Göteborg, till Skene 1992. Mamma jobbar som undersköterska inom vården och pappa är förtidspensionerad, men arbetade tidigare som banarbetare inom Göteborgs spårvägar.

Alexander själv har flyttat ut i omgångar, men nu går flytten snart till Hindås tre mil utanför Göteborg tillsammans med flickvännen.

Från kilskrift till paketterminalen

– Tidigare studerade jag religionsvetenskap vid Göteborgs universitet men har sedan gymnasiet haft ett intresse för forntida kulturer, därför bar det av till Uppsala för att studera assyriologi. Jag har lärt mig att grundligt läsa och analysera akkadiska  och sumeriska, som är de äldsta språket i man känner. Det är helt två skilda språk men båda använder sig av kilskrift, vilket jag kan läsa hjälpligt. Det krävs att man har lexikon och ordböcker till hands. Bara ny-assyriska har cirka 600 skrivtecken.

På jobbfronten är det rätt magert, berättar han, det är först om man doktorerar som man kan livnära sig på assyrologi och religionsvetenskap. När Alexander pluggade var han också aktiv i Vänsterns studentförbund.

– Mitt intresse för religion och historia kommer från pappa. Han pratade väldigt mycket om gamla bokklassiker och brukade läsa för oss när vi var barn. Jag minns inga titlar, jag minns bara att han satt och läste för oss. Jag var för liten för att förstå allt.

Just nu jobbar Alexander på paketterminalen på PostNord som ligger i Landvetter. Det kan verka som ett stort hopp, från att tyda kilskrift till att sortera paket. Eller så är det inte det. Det är i varje fall ett bevis för att arbetarrörelsen har gett möjligheter till sina egna att få både biljett och returbiljett till högre studier. För 75 år sedan hade det förmodligen varit omöjligt för en kille från arbetarklassen, då fanns bara ett rakt spår till postpaketen.

Fackligt aktiv

Nu är Alexander fackligt aktiv i SEKO, han är förtroendevald och sitter i styrelsen för den lokala klubben sedan 2014.

– Jag är ansvarig för politiska frågor som kan vara viktiga för den fackliga organisationen. Sedan har jag även hand om jämställdheten på arbetsplatsen. Jag kan vara den som folk kommer till om någon behandlas olika på grund av kön, men jag kan också lyfta frågorna själv. Oftast är det ju lönefrågor det handlar om.

Annars sorterar Alexander paket på deltid mellan klockan tre på eftermiddagen till kvart i nio på kvällen. Det är påtvingad deltid, det finns inga heltider att få. På en heltid tjänar man 21 400 kronor före skatt.

– Åtta timmar på den här typen av jobb är å andra sidan väldigt länge, det är tungt, säger Alexander. Här borde det verkligen vara sex-timmarsdag som gäller.

Tufft att klara sig på deltid

– Men deltid är tufft ekonomiskt, jag får ut 12-13 000 kronor efter skatt, det är svårt att klara sig på det. Och min flickvän jobbar också där, så hon tjänar lika mycket – eller  lite kanske man ska säga.

Om framtiden är svårt att veta, säger han, men förhoppningsvis har jag hunnit utbilda mig till något annat. Men jag fortsätter gärna att arbeta fackligt.

Fantasy och Mao

Alexander har också ett stort läsintresse och tittar mycket på film.

– Just nu läser jag Fantasy, så nu är det sista delen i Mörka tornet av Steven King som gäller. Nästa blir nog något politiskt, kanske något av John Steinbeck eller Mao Tse-tung, som jag också läst en del av.

Bästa filmerna är Spirited Away, Iron Man och En oväntad vänskap.  

Nu har du gått med i Vänsterpartiet, varför?

– Ja, jag gick med 1 juni, så det var en fin start på sommaren, säger han skämtsamt.

– Anledningen är nog att jag vill få mer kött på bena, jag vill lära mig mer om det fackliga arbetet och i min tur sprida kunskap och klassmedvetenhet till andra.

Jämställdheten och de feministiska frågorna är också viktiga för Alexander. Där är fortfarande väldigt stora sociala skillnader, säger han.

– Sedan tycker jag det är viktigt att bedriva systemkritik. Det är ju bara Vänsterpartiet som kritiserar kapitalismen som det otroligt orättvisa system det är. Det lockade mig att bli medlem.

Ett steg till mot en klimatomställning

Efter tre års arbete presenterade Vänsterpartiet idag Eko-ekorapporten. Ett omfattande arbete som resulterat i 84 sidor visioner och konkreta förslag för en rödgrön omställning, för en ekonomisk politik som också är ekologisk. Nu ska rapporten diskuteras i hela partiet för att slutligen leda till beslut på kongressen i maj 2016. Salen var fullsatt och hela seminariet direktsändes av SVT-forum.

– Det är inte ditt fel, sa Anna Hövenmark, ekologisk-ekonomiska arbetsgruppens sammankallande, i sitt anförande.

Hon pekade på det som tydligt sägs i rapporten; att miljöomställningen kan inte ses som en moralisk fråga. Rapportförfattarna menar att de stora förändringar som krävs handlar om att ändra strukturer. Det handlar om stora, nödvändiga samhällsförändringar.

Efter inledningen följde en paneldebatt mellan Marie Engström, tidigare riksdagsledamot (V) i skattefrågor, och ledamot i arbetsgruppen, Johan Hall, näringspolitisk utredare, LO, Lina Hjorth, ekosocialist, ledarskribent på tidningen ETC, Jens Holm, miljö- och klimatpolitisk talesperson (V) och ledamot i arbetsgruppen, Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen och Birger Schlaug, debattör, författare och tidigare språkrör Mp.

Panelen var givetvis inte nöjda med allt i rapporten, men var överens om dess tydliga slutsatser om att jämlikhet och rättvisa är nödvändigt för att få kunna genomföra en klimatomställning. Det ena går inte att genomföra utan det andra.

Detta ledde till frågan om en klimatomställning ens är möjlig inom det kapitalistiska systemet. Även här menade panelen att det är svårt, med tanke på att systemet i sig leder till resursslöseri. Men de menade samtidigt att viktiga steg måste tas redan nu, det är helt enkelt väldigt bråttom. För lyckas vi inte kan resultatet bli en kris av gigantiska mått.

Också begreppet tillväxt diskuterades, där flera ansåg att en evig tillväxt inte är möjlig, utan att mänskligheten nu måste gå en annan väg. Framtidens tillväxt kanske kommer att växlas ut i form av arbetstidsförkortning eller andra fördelar som inte belastar klimatet.

I sin inledning tog Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt, upp kapitalets makt, dess makt att bestämma var och hur samhället investerar och producerar, och hur framtiden formas och planeras. Han menade att här har Vänsterpartiet en viktig dimension att tillföra den gröna rörelsen. Att världen är så otroligt orättvis, påverkar självklart också klimatfrågan. Lösningen måste innefatta de fattigaste i Sverige och i världen, och de rikaste måste stå tillbaka. Annars kommer det inte att fungera.

Han tryckte också på arbetarrörelsens tradition att göra saker gemensamt, att hitta lösningar tillsammans. Samhällsresurserna måste också flyttas från det privata till det offentliga, som kollektivtrafik, järnvägar och klimatsmarta bostäder.

– Vi har inte svaren på alla frågor, men vi vågar ställa de svåra frågorna, poängterade Jonas Sjöstedt. Vi vill vara en del i den viktiga rörelse som kommer med lösningar. Vi är partiet som både är rött och grönt och som kan bidra med båda perspektiven.

Se seminariet här:

https://youtu.be/fvX9xZxh3ts

 

Läs arbetsgruppens slutrapport: ”Politik för en rödgrön omställning” (pdf)

Politik för en rödgrön omställning

Varje trovärdig ekonomisk politik måste anpassas till de ramar som klimat och ekologi sätter upp. Samtidigt har miljöpolitik alltför ofta varit blind för sådant som rättvis fördelning, ekonomisk makt och ekonomiska konflikter. Ekologin måste få påverka den ekonomiska politiken, samtidigt som miljöpolitiken måste ha med de ekonomiska och sociala perspektiven.

För att få ihop det ekonomiska och ekologiska tillsatte Vänsterpartiet för tre år sedan en arbetsgrupp för att utveckla partiets politik. Gruppens slutrapport är nu färdig. Arbetsgruppen föreslår såväl ett omställningsprogram som får ner utsläppen till nära noll, som strategi och förhållningssätt för att vinna stöd och genomföra omställningen.

Representanter för arbetsgruppen skriver idag på SvD Brännpunkt:

”Genom de senaste årens skattesänkningar, främst för höginkomsttagare, har fördelningen mellan privat och offentlig konsumtion förändrats. Vänsterpartiet måste visa hur den ökade ekonomiska ojämlikheten och den sociala utsattheten är en central miljöfråga eftersom offentlig konsumtion i allmänhet har lägre miljöpåverkan än privat konsumtion. Utbildning, vård och omsorg, kultur och föreningsliv skapar stora värden med låg miljöpåverkan, medan exempelvis konsumtionsvaror, resor och större boenden har hög miljöpåverkan.

Att ersätta den offentliga nöden med ett gemensamt välstånd ökar människors frihet och tillgodoser behov, samtidigt som det totala ekologiska fotavtrycket kan krympa. Fler gemensamma lösningar på delade problem är av avgörande betydelse för att få ner resursslöseriet. Detta uppnås genom – och underlättar samtidigt – en stegvis omfördelning av konsumtionsutrymme från privat till offentlig konsumtion vilket också minskar utsläppen. Vi vill ha en jämlik fördelning efter behov inom ekosystemens ramar.”

Läs arbetsgruppens slutrapport: ”Politik för en rödgrön omställning” (pdf)

 

Fler anställda ska lyfta fritids

Vänsterpartiet och regeringen är överens om en satsning på att öka kvaliteten på fritidshemmen. Satsningen, som är en del av höstbudgeten, ska framförallt ge högre personaltäthet. Den omfattar 250 miljoner kronor 2016 och 500 miljoner kronor årligen 2017-2019.

– Vi är glada över att i budgetförhandlingarna med regeringen fått gehör för vårt krav på pengar till fler anställda på fritids. Det är en viktig välfärdsreform, säger Ulla Anderson, ekonomiskpolitisk talesperson, Vänsterpartiet.

Allt fler barn går på fritidshem. Men resurserna har inte ökat i samma takt. Därför är växande barngrupper och sjunkande personaltäthet en verklighet för många barn på fritidshem.

– Fritids får aldrig bli en förvaring. Fritids är en del av skolans pedagogiska uppdrag. Att staten nu går in och satsar pengar på att höja kvaliteten är en viktig signal om fritids betydelse, säger Ulla Andersson.

För mer information:

Ulla Andersson
Ekonomiskpolitisk talesperson (V)
Karl Lindberg, pressekreterare
072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64

V-vinst i budget: Fler som betalar statlig skatt ger miljarder till välfärden

Idag har vår gemensamma välfärd alltför stora brister och kvaliteten behöver förbättras. Människor som tjänar mycket bör därför bidra mer till resursförstärkningar i välfärden än vad de gör idag. Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen fått igenom förändringar av nedre skiktgränsen, som innebär att fler kommer att få betala statlig inkomstskatt.
–  Vi är glada att ha fått igenom den här finansieringen som kan ge fler anställda inom välfärden, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson, Vänsterpartiet. 

Förslaget innebär att den nedre skiktgränsen inte räknas upp nästa år vilket skapar intäkter på 1,67 miljarder kronor. Antalet personer som betalar statlig inkomstskatt beräknas att öka med ca 58 000 personer. I budgeten aviseras också förslag om en begränsad uppräkning av skiktgränsen för 2017. Förslaget ger 1,13 miljarder kronor och innebär att brytpunkten för statlig skatt kommer att vara ca 37 600 kronor/månad 2017.
–  För oss är det viktigt att öka progressiviteten i skattesystemet. Principen skatt efter bärkraft måste få större genomslag inte minst ur jämlikhetssynpunkt. För att kunna finansiera den välfärd vi alla behöver är det här är ett steg i rätt riktning, säger Ulla Andersson.

För mer information:

Ulla Andersson
Ekonomiskpolitisk talesperson (V)
Karl Lindberg, pressekreterare
072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64

Välkommen förstärkning av hushållskassan

Många som har en ansträngd ekonomi får snart en välkommen förstärkning av hushållskassan. Pensionärer med bostadstillägg får det höjt den 1 september. Samtidigt höjs underhållsstödet för ensamstående föräldrar. Den 7 september höjs även golvet i a-kassan.

 

I genomsnitt får en pensionär med bostadstillägg 90 kronor mer per månad. Den första utbetalningen sker den 18 september. Underhållsstödet höjs med 300 kronor per barn och månad. Den första utbetalningen sker den 25 september. Golvet i a-kassan, eller grundbeloppet, höjs från 320 till 365 kronor per dag.

Höjningen av bostadstillägget, underhållsstödet och golvet i a-kassan annonserades i vårändringsbudgeten för 2015. Reformerna är ett resultat av en uppgörelse mellan Vänsterpartiet och regeringen.

– De här reformerna är ett led i vår ambition att minska klyftorna i samhället. De innebär en förstärkning av ekonomin för många av de som har det tufft ekonomiskt. Och många av dem är kvinnor, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Den 1 oktober höjs även sjuk- och aktivitetsersättningen. Också denna reform är ett resultat av en uppgörelse mellan Vänsterpartiet och regeringen inför vårändringsbudgeten 2015.

 

För mer information:

Karl Lindberg, pressekreterare för Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson, 072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64

Miljardsatsning på miljonprogrammet

Vänsterpartiet är nu överens med regeringen om att satsa en miljard kronor årligen på att rusta upp och energieffektivisera framför allt miljonprogrammens bostäder. Förslaget är en del av budgetpropositionen för 2016.

För att få ta del av upprustningsstödet krävs att det sker en omfattande renovering, att renoveringen innebär betydande energieffektivisering och att hyreshöjningarna efter renoveringen begränsas. Stödet ska gå till renoveringar som annars inte skulle ha blivit av.

– Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att införa ett upprustningsstöd riktat till boende i flerbostadshus. Jag är därför glad över att Vänsterpartiet och regeringen är överens om att miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

På 60- och 70-talet byggdes det över en miljon bostäder i Sverige. Renoveringsbehovet bedöms idag vara akut i nästan en halv miljon av dessa bostäder.

På senare år har flera fall uppmärksammats där bostäder i miljonprogrammet förfallit. Samtidigt finns det många exempel på att när renoveringar och ombyggnationer kommit till stånd så har de inneburit så stora hyreshöjningar att många inte haft råd att bo kvar i sina hem.

Förslaget är en del av budgetöverenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet.

 

Att få till en gemenskap tycker jag är jätteviktigt

Amir Sibahi berättar att han som barn ville bli uppfinnare, men hans mamma sa att det fanns inga sådana jobb. 

Nu är han 25 år, bor i Linköping och pluggar bioteknik istället. Det tar fem år att bli civilingenjör, och snart börjar det fjärde året för Amir Sibahi.

– Bioteknik är spännande för det är så brett, man kan jobba med miljöteknik och hållbar utveckling, men det kan också handla om medicin.

Det senare kanske inte är det som Amir helst vill arbeta med, men eftersom hans mamma är läkare har han alltid tyckt det var intressant. Än så länge har han inte riktigt bestämt sig för inriktning.

 

Var växte du upp?

– Jag är född i Tyskland, min mamma är svenska och pappa är från Syrien.

Föräldrarna skilde sig ganska tidigt och Amir och hans bror växte upp med mamma, i Örebro. Men de har fortfarande kontakt med sin pappa i Tyskland.

Nu bor Amir bor tillsammans med sin flickvän Maria, som är från Grekland.

– Hon ska läsa Master här i Linköping. Maria läser genusvetenskap.

– Vi träffades genom ett EU-projekt i Georgien. Det var ungdomar från sex olika länder som träffades och diskuterade och reste runt lite grann. Det handlade om situationen för olika minoriteter, som sexuella, religiösa, etniska och andra, exempelvis fick vi inblick i hur det är att vara funktionshindrad i just Georgien. Varje land fick också hålla en inledning och berätta om hur det fungerade hemma.

– Jag kom med på resan som reserv. Det var intressant, men framför allt träffade jag Maria.

Amir Sibahi har tidigare varit med i en studentutbytesförening som hjälper svenska studenter att få studera utomlands och samtidigt utländska studenter att få studera i Sverige.

I somras gick han också med i Vänsterpartiet.

– Jag är väldigt intresserad av politik och samhällsutveckling, men har tidigare inte vara så aktiv. Nu tänkte jag engagera mig mer och bidra till att bygga ett bättre samhälle.

Segregation, invandring och utanförskap är frågor som intresserar Amir.

– Hur man bemöter människor. Det tycker jag har förändrats under de senaste åren. Internet har ju exploderat och samhället ser helt annat ut än när jag växte upp. Att få till en gemenskap och sammanhållning, tycker jag är jätteviktigt.

– Här i Linköping, tillexempel, umgås ganska många studenter för sig själva, de är lite försiktiga med att umgås med andra ungdomar. Det är synd.

– Skola, utbildning och omsorg är också viktigt. Många yrken värderas inte efter förtjänst, som lärare och sjuksköterskor.

Det handlar om värdering, säger han.

–  Min mamma har också berättat om hur man skär ner i vård och omsorg. Det verkar som att jobba med teknik är högre värderat än att jobba med människor idag.

 

Vad gör du på fritiden?

– Just nu går jag en fallskärmskurs. Nästa vecka ska jag göra mitt första hopp. Jag har funderat på att ta ett pilotcertifikat i framtiden och då kan det vara bra att kunna hoppa, han skrattar till. Och det är billigare.

Han erkänner att det kan vara läskigt med så höga höjder, men är inte rädd.

– Första hoppet är ett tandemhopp, sedan gör man några hopp till, tillsammans med instruktörer.

– Jag har tidigare hållit på mycket med kampsporter, började med karate som barn, senare blev det kick-boxning och Kung-fu. Nu har det blivit lite mindre, kanske har jag tröttnat lite, så det är kanske därför jag börjat med fallskärmshoppningen.

 

Påverkar din bakgrund och ditt namn ditt liv på något sätt?

– Till skillnad från min bror, som är mörkare, så är jag blond. Det är ofta folk blir förvånade när de ser mig, de förväntar sig att jag ska vara mörk om de bara hört mitt namn, så namnet hänger med hela tiden.

Han låter lite trött när han säger det, som om han pratade om en gammal fåtölj som får flytta med, trots att den är rätt sliten.

Amir ser sig själv som muslim, som pappan. Han äter inte griskött och dricker inte alkohol. Men framförallt är islam ett sätt att se på livet, det är inte de här enklare reglerna som är det viktiga, säger han. Men det är sällan människor diskuterar de stora frågorna.

– Min mamma däremot är kristen, berättar han vidare, hennes far var präst och hon sjunger i en kyrkokör, även om hon kanske inte går i kyrkan varje söndag.

Amir själv vill inte pracka på någon sin tro, han tycker alla ska respektera andras åsikter, oavsett vad det gäller.

– Vi lever här och vi ska följa de lagar och regler som finns här. Och det tycker väldigt många invandrare också, säger han.

Han uppfattar det som att det är en majoritet som tycker så. Extrema åsikter skapar bara problem för flertalet.

– Man ska få tro vad man vill.

Jonas Sjöstedts sommartal i Umeå

I ett soligt Umeå höll Jonas Sjöstedt på söndagen sitt årliga sommartal. Jonas Sjöstedt talade om att stoppa klimatförändringarna, att bekämpa tilltagande psykisk ohälsa bland unga, att minska de ekonomiska klyftor och att bekämpa en unken nationalism.

Jonas Sjöstedt presenterade också ett av Vänsterpartiets krav i budgetförhandlingarna med regeringen. Det handlade om en satsning på ökade resurser för att stärka ungas psykiska hälsa. Satsningen omfattar statliga stöd på 230 miljoner kronor årligen på en utveckling av ungdomsmottagningarnas arbete.

– Vi behöver en skolhälsovård som är bra, med en dörr som står öppen till kuratorn. Men vi vill också ha bra ungdomsmottagningar över hela landet. Mottagningar som inte stänger på sommaren och långhelger. Mottagningar där man snabbt ska få tid. Mottagningar där du ska mötas av välutbildade kuratorer, barnmorskor, psykologer och läkare, sa Jonas Sjöstedt.

Läs hela talet här (pdf)

Se talet via youtube här (Jonas talar 46 min in i filmen)