Skip to main content

Författare: admin

Inger fajtas för Sorsele

Jag inspekterar misstänksamt den lilla humla jag ska flyga med till Arvidsjaur. Kan den verkligen lyfta?
Det gör den, men ännu märkligare är den kommun som jag snart ska få se streta på i motvinden.

En vacker, låg träbyggnad möter mig och de övriga åtta passagerarna på flygplatsen i Arvidsjaur. När jag vänder mig om ser jag – skog. Åtta mil granskog samt tre renar senare är jag i Sorsele. Här har varje person nästan tre kvadratkilometer vardera att vistas på, i kommunen som är näst minst i landet vad gäller invånare. De är 2 548 stycken.
– Jag räknar dom nästan varje dag, säger kommunstyrelsens ordförande Kjell Öjeryd, vänsterpartist.

Annars är kommunens stora problem att den är så avlång. Cirka 20 fågelvägsmil från norska gränsen till den kommungräns som ligger närmast Umeå. Och alla verksamheter ska fungera, såväl i fjällbyn Ammarnäs som i den lilla byn Blattnicksele i den sydöstra delen av kommunen. Det borde krävas starka ekonomiska muskler för det, men kommunen liknar i det fallet just mest – en humla.

Det är bara 250 år sedan svenskarna kom hit till samernas land. Staten ägde marken, och ville ha arbetskraft. De inflyttade levde på mindre jordbruk och skogen, flottning och sågar.

Än idag är de båda större företagen skogsförädlare, man tillverkar golv och stugor. På sommaren ger skogen också många arbetstillfällen och på vintern testkör sommarskogsarbetarna åt bilföretag. Mil efter mil testas bilarna i vinterkörning. Vid flygningen hem kan jag fortfarande se isbanorna på sjöarna i märkliga formationer, sakta smälta ner i vattnet.
– Det är jättestort för oss. Utan dom vet jag int’ hur vi skull’ klara oss, säger Kjell Öjeryd.

Samerna finns också kvar. Det är två större same­byar runt Sorsele och Kjell ser dem som vilken näring som helst, men det går sakta bakåt för dem, säger han, precis som för lantbruket. Några större motsättningar mellan befolkningsgrupperna finns inte i Sorsele, det är i så fall mer mot kusten, när de far på vinterbete.

Eftersom Sorsele ligger så avlägset skulle man kunna tro att folk här har få kontakter med folk från andra länder. Den idén fick jag revidera. Jag bor hos ett par från England som inte kan ett ord svenska men som fick utmärkelsen årets nyföretagare 2013.
Mannen på Systembolaget bryter på tyska, liksom mannen som bygger om på Inlandsbanemuséet. På vintrarna invaderar tyskar, då bilköpare ska bjudas på hundspann, skoterkörning och bar i igloo. På sommaren kommer andra turister, främst för att fiska. I älvarna och de många forsarna finns lax, öring och harr. För folk från Europa är detta en spännande vildmark, exotiska namn som Sjnjurtjuk, Vuovosjaure och Storjuktan lovar äventyr.

Och så finns det ett antal kvotflyktingar och totalt 50 ensamkommande flyktingbarn från olika krigsområden i världen. Jag återkommer till dem.


 

Kjellvid kommunhuset

Kjell Öjeryds värsta och bästa

Det värsta jag vet: Det är ”illunnan”, avundsjukan.
Det bästa jag vet:När jag ser att folk mår bra, och att allt fungerar runtomkring mig. Då mår jag som bäst. Att sitta på ett älgpass, få fara ut med hunden i älg-skogen, det är väl också något av det bästa som finns?
Senaste bok: Jag är dålig på böcker, men jag gillar svenska deckarfilmer, som Beck.


 

Slalom och blues
Först historien om Kjell Öjeryd som är född och uppvuxen i Sorsele, men ändå bytt bana flera gånger.
Hans stora intresse när han växte upp var slalom, han bodde mittemot backen och där tillbringade han sin barndom, berättar han. Utan att därför bli någon Stenmark. Det andra stora intresset var att spela gitarr, mest blues. Efter grundskolan flyttade Kjell till Storuman för att gå en tvåårig utbildning till skogsarbetare. Efter det arbetade han nio år i skogen, det var manuellt arbete med motorsåg. Under tiden träffade han sin blivande fru som hade ett jordbruk fyra mil från Sorsele, som de tog över tillsammans. Idag har de moderniserat och byggt ut så att de har 70 kor.

– Men nu kan det inte bli större. Det finns inte marker för det. Nu ”fundrar” vi på att förädla mjölken så att vi kan sälja det lokalt. Jag tror framtiden ligger i det lokala, säger han.

– Och vi funderar också på att investera i ett lokalt slakteri tillsammans med samerna, säger han på sin utpräglade sorseledialekt, där ord som ”Det är ju” blir ”Hä’ ä’ ju”.
Idag är familjejordbruket den enda mjölkproducenten som finns kvar i Sorsele.
”Det växer aldrig bort”
Många tycker att det är konstigt att han som är företagare är vänsterpartist, men själv vet han var han står.
– Mina föräldrar var socialister, jag har haft det sen barnsben, det växer aldrig bort. Och när jag jobbade i skogen var jag väldigt aktiv i det fackliga, he’ va’ där de’ börja’ på riktigt.

Efter att ha besökt det lilla kommunhuset, sitter vi nu tillsammans med Inger Stenlund och tittar ut över Vindel­älven och badtunnan strax utanför fönstret på ortens hotell. Nu får jag reda på att Kjell tidigare också ”driftat” hotellet tillsammans med tre andra bönder. Där fick han lära sig att städa hotellrum, men mest stod han i baren och blandade drinkar.

Det kan ju förklara varför precis varenda människa verkar veta vem han är. Bartender är väl det närmaste man kan komma till att vara ortens terapeut. Han var också den som fick mest personröster i senaste valet. Vänsterpartiet fick 26 procent av rösterna.

Själv tror han att valframgången mer kan bero på att folk varit nöjda med hur han skött uppdraget som vice ordförande tidigare och på att Inger suttit ordförande i utskottet för skola och omsorg. Hon ansvarar för den absolut viktigaste delen av kommunens arbete. De har kompletterat varndra, säger han. Inger Stenlund har liksom Kjell också nära till skratt. Det märks att de jobbat länge tillsammans, de fyller i varandras meningar och verkar helt trygga med varandra, som syskon nästan. Och som distriktssköterska kan Inger det mesta om de flesta i Sorsele.
Även hon fick många personkryss.

 

Uppväxt med proggen
Till orten kom hon från Jämtland via flera andra orter där hon arbetade som sköterska. Här skulle hon bara bo ett par år. Men så träffade hon sin man och blev kvar. Nu är hon änka och barnen är vuxna, och hon bor i ett hus, vackert belägen med bäck på tomten, fyra mil utanför Sorsele.
Även Inger har varit socialist i hela sitt liv.
– Vi är ju uppväxta med Hoola Bandoola, Ebba Grön, Fria Pro och Björn Afzelius.

Att den senare nämns särskilt kan bero på att Inger även har en bakgrund som dansbandsvokalist i Oves orkester. ”Om du vill veta någon kuriosa”, säger hon och skrattar igen.
Strategiskt viktig centralisering
När det gäller äldreomsorgen märks det att Inger Stenlund är stolt. Tidigare fanns den utspridd på flera olika ställen på orten, det gjorde att driften blev dyr. Inger började fundera på vad som skulle hända om de kunde lägga allt under samma tak. Mark fanns. Hon fick stöd för sin idé och nu finns en nybyggd avdelning i trä, vackert belägen vid älven. Den kostade 20 miljoner, men kommunen sparar minst fem varje år på driften.
– Nu räknar jag på hur vi ska kunna ge dem som arbetar i vården 35 timmars vecka. Det måste gå, säger hon beslutsamt.

Inger berättar också om skolorna, förutom de i Sorsele har de har en i Ammarnäs fjällby och en tredje i Blattnicksele 13 mil därifrån. (Se sid 18). För att klara av undervisningen måste barnen bussas till centralorten för ämnen som slöjd och hemkunskap.
De tar också emot cirka 20-40 kvotflyktingar per år. En gång tog de emot fler, 70 stycken på en gång.
– Men varken skolan eller kommunen klarade av det och vi kunde inte ge dem den start de behöver. Det ska ju bli bra också. Så vi drog i handbromsen. Nu är det på en lagom nivå och skolan fungerar bra igen, ja kanske bättre än tidigare, säger Kjell.

– Sedan kan snittresultaten se sämre ut, men ett barn som varit här bara ett par år kan ju rimligen inte lika mycket på proven som sina klasskamrater, säger Inger.

I det stora hela tycker de att flyktingmottagandet fungerar bra och att de ensamkommande ungdomarna är jätteduktiga. Inger har kontakt med många av dem på Facebook, och det går bra för dom.
De är viktiga för Sorsele då de skapar jobbtillfällen, även om Kjell inte vill prata pengar och flyktingar samtidigt, det handlar ytterst om humanitet, säger han.

En tidigare anställd på region Västerbotten intygar att Sorsele är erkänt duktiga på flyktingmottagande, kanske bäst i Västerbotten, säger hon.
Nästan hela kommunens ekonomi går till skola, vård och omsorg. En mycket liten del går till annat, som sport och bibliotek. Det finns ingenting över.
På det lokala lilla dataföretaget Vildmarksdata som jag besöker hänvisar en man till Norge, där han tycker de har bättre skatteregler för landsbygden. Han är också arg över att rotavdraget minskas, det enda som folk på landsbygden kunnat använda, anser han.

Lokalen ser ut som vilken hipsterlokal som helst på Södermalm, men det här gänget är glada att vara ”så långt utanför tullarna som möjligt”. Bra datakabel har funnits länge i Västerbottens län. Det gäller bara att få kunderna att hitta hit.
”Lätt att bli accepterad som nyinflyttad”
På det stora, vackra biblioteket träffar jag Gunilla Andersson, som flyttade från Göteborg när hon fick jobbet som kommunens enda bibliotekarie. Idag kan de bara ha öppet tre dagar i veckan, berättar hon. Personalen är halverad.
Hon har blivit väl mottagen i Sorsele, inte minst eftersom hon är singel. Folk vill ”hjälpa till” att para ihop henne med än den ena än den andra, berättar hon och skrattar.
– De vill verkligen att man ska stanna!
Om hon får önska sig något så är det en stor industri, så att ungdomarna kan stanna i Sorsele.
På Järnia träffar jag på tre killar från Afghanistan och Morteza Mohammadi visar sig vara målvakt i Sorsele fotbollslag som spelar i division 5. Nästan alla i spelarlistan har afghanska namn.
– Vi killar från Afghanistan gillar foboll mer än skidor, säger han.
När det gäller flickorna finns inte samma fritidsutbud, tre flickor på väg från skolan berättar att de mest gymmar och pluggar. Även de är flyktingar men har familjerna med sig.

– Det finns inte så mycket för flickor att göra, men det gör inget. Till hösten ska vi flytta när vi börjar gymnasiet.
Det är ortens andra problem. Efter grundskolan måste barnen flytta, eftersom Sorsele inte har något gymnasium. Sedan kommer de inte tillbaka. Det finns för få jobb, främst för kvinnor.

– Killarna är ju intresserade av jakten, fisket, skotern och naturen här, säger Inger. Och jobben kräver inte så lång utbildning.
Samtidigt finns det många som skulle vilja flytta till Sorsele.
Det stora problemet är bristen på jobb, även om arbetslösheten är något lägre än riksgenomsnittet. Men man kan inte expandera och bli fler utan fler arbetsplatser.

 

Inte råd ens med bidrag
Och när man tittar på Sorsele så undrar man hur det över huvudtaget kan fungera. Här finns simhall, sporthall, skolor, förskolor, bibliotek, hemtjänst, vårdmottagning, demensvård, äldreboende, kommunala hyreshus och en administration i en kommun som är 7465 km2 stor och har 2548 invånare. Det är verkligen humlan som flyger trots motvinden.
Kjell är den enda politikern som är avlönad.

Han säger att han tog uppdraget för att han tycker att det är viktigt och roligt. Men det märks att han skulle vilja förändra en hel del i strukturen. Att bara skära ner är inte roligt. Och när det inte finns en krona till något utvecklingsarbete så är det många som inte vill vara med och arbeta politiskt.
– Idag är det så att inte ens när det ges bidrag på 50 eller 80 procent till någon viktig investering, exempelvis att rusta upp skolorna, då har vi ändå inte råd, vi har inte de sista slantarna. Det gynnar ändå bara de större kommunerna. Och vi halkar ändå mer bakåt. Han låter uppgiven.

Jag förstår Sorselebornas känsla av att bli överkörda när beslut efter beslut inte är anpassade efter verkligheten. Inte verkligheten som den ser ut i Sorsele. ”De tycker att det låter bra, men det kommer inte att fungera. Nu heller.”

– Vi kommer att vara en av de första kommunerna hos kommunakuten, säger Kjell.

Att slå ihop Sorsele med en annan kommun hjälper inte, säger Kjell. Det blir bara ännu längre till olika verksamheter. Till slut blir det ”kommun Norrbotten”.
Utjämna mer
– Jag skulle vilja att staten helt enkelt bestämde att alla kommuner skulle få minst samma underlag som om de hade 4000 invånare, det skulle ge oss en helt annan möjlighet att utveckla kommunen. Det handlar ju om väldigt få kommuner, så det borde kunna göras.

– Eller så ska vi ha mer för vår vindkraft, vatten­kraft och råvaror. Jag tror inte att skatteutjämningen ger tillräckligt tillbaka.

Text & foto: Losita Garcia


Inger Stenlund

 

Yrke: Distriktssköterska,
Ordförande i utskottet som har hand om vård och skola i kommunen.
Familj: Änka med 2 vuxna barn, samt 2 bonusbarn.
Fritid: Politik samt bilbingo-utropare varje tisdag i Blattnicksele under sommaren.
Tidigare suttit i Svensk Armsports styrelse och startat upp armbrytarklubben Wild River Arms i Sorsele.

”Min äldste son var mycket duktig, jag följde med honom till Durban, Gdansk, Manchester och runt om i Sverige. Men jag lattjade lite själv också: 2007 fick jag dubbla silver på SM och dubbla brons på EM.
Om du frågar någon av de äldre armbrytarna så kallar de mig Morsan Stenlund.”

 

Inger använder trollspöet:

Då trollar jag fram 35 timmarsveckan, för den har jag nästan i hamn. Sen vill jag se en större tillverkningsindustri komma till Sorsele. Och om vi bara fick en procent för alla våra
råvarutillgångar, så vore det bra. Som i Norge.
Hur mycket får jag trolla?

 


Kjell använder trollspöet:

Jo, om man med ett trollspö fick förändra hela politiken,
och stoppa urbaniseringen.
Det gäller både politiskt och privat. Som bonde är det en förutsättning för en levande landsbygd i Norrlands inland. … Ja, tänk om man fick vända hela alltet, ändra politiken så att hela Sverige fick leva …

Revolution, tidigare Avanti, är ett konkurrerande politiskt parti

Partistyrelsen har på sitt möte 6 september 2015 beslutat följande:
Att organisationen Revolution, tidigare Avanti, är att betrakta som ett konkurrerande politiskt parti. Att det därmed inte är förenligt med medlemskap i Vänsterpartiet att vara aktiv i Revolution.
Vad handlar det här om?
– Vi är en stark och växande folkrörelse. Det är många människor som också tycker olika och som kommer från olika håll till oss. Ibland dyker det upp folk som tillhör andra partier eller så är det medlemmar som först varit medlemmar hos oss och sedan går med i andra partier. Då får partistyrelsen ta upp och pröva om det är ett parti och om man då kan vara med i båda partierna, säger partisekreterare Aron Etzler.
Organisationen Revolution är den svenska sektionen av den trotskistiska internationalen IMT som har ett eget politiskt projekt, definierat i programmatiska texter som publicerats av organisationen. Detta projekt är skiljt från Vänsterpartiets, och IMT är öppna med att de arbetar entristiskt. Det betyder att de går med i större organisationer och partier och verkar för en förändring av hur dessa arbetar och vilka politiska frågor som bör stå på dagordningen.
Vänsterpartiets stadgar säger att man blir medlem som enskild person och att alla medlemmar ska ha samma möjligheter till inflytande. Att vara med i en organisation som verkar inne i Vänsterpartiet är inte förenligt med detta.
Partistyrelsen har inte diskuterat några uteslutningar. Vi vill att alla som är med i Vänsterpartiet idag ska fortsätta vara det och de vidare diskussionerna med eventuella medlemmar i Revolution kommer att utgå från detta. Eftersom det inte är förenligt med medlemskap i Vänsterpartiet att vara aktiv i Revolution kommer några personer att behöva välja vilket parti de vill vara med i. Vår förhoppning är att de kommer att välja att vara med i Vänsterpartiet, säger Aron Etzler.

 

Frågor till Aron Etzler:

Har ni uteslutit någon?
–  Nej, och det har inte diskuterats. Beslutet innebär att det inte går att vara med i både Revolution och Vänsterpartiet samtidigt, men vi hoppas att de som nu är det kommer att välja att vara kvar Vänsterpartiet.

Har någon skadat partiet allvarligt?
–  Frågan här har handlat om ifall Revolution ska betraktas som ett konkurrerande parti eller inte.

Varför är Revolution ett konkurrerande parti?
–  Revolution är den svenska sektionen av en trotskistisk international som har ett eget politiskt projekt. Det är ett konkurrerande parti. Länk till IMTs program:
http://www.marxist.com/history-marxist-tendency.htm
http://www.marxist.com/imt-manifesto-on-crisis.htm

Men de ställer ju inte upp i val?
– Det är inte den avgörande frågan. Man måste inte ställa upp i val för att vara ett konkurrerande politiskt parti. Revolution är den svenska sektionen av en trotskistisk international med ett eget politiskt projekt. De finns i Vänsterpartiet för att de vill förändra Vänsterpartiet och de gör det organiserat.

Kommer ni att utesluta alla som är med i Revolution?
–  Vi har inte diskuterat några uteslutningar. Vår förhoppning är att de som är anslutna både till Revolution och Vänsterpartiet väljer Vänsterpartiet.

Blir det inte en massa bråk om det här?
–  Det är vårt gemensamma ansvar att se till att det inte blir så. Partiledningen vill inte att några medlemmar ska känna sig utpekade som skadliga. Vi vill att alla ska känna sig välkomna. Det går inte att vara med i både Revolution och Vänsterpartiet samtidigt, men det betyder bara att man får välja.

Vill partistyrelsen att Vänsterpartiet skall bli ett smalare parti politiskt?
– Nej, vi är ett brett parti idag och vi vill att fler ska gå med i Vänsterpartiet. Vi behöver bli socialt bredare, bättre på att vara närvarande i lokalsamhället och på att ta upp frågor som folk, utanför en krets av väldigt politiskt aktiva människor, bryr sig om. Fler ska känna sig välkomna i Vänsterpartiet och de behöver också känna att det är ett öppet parti där vi diskuterar saker ärligt utan dolda agendor. Vi är på väg dit, det kan vi se på att vi har fler medlemmar än vi haft på femtio år och en mer lokal aktivitet än på mycket länge.

Får man inte vara marxist i Vänsterpartiet?
– Jo, jag tror många kallar sig marxister i Vänsterpartiet. Och just denna helg har vi pratat om ett partiprogram som har tydliga marxistiska influenser. Vi har ett ekologiskt-ekonomiskt program som har mer modern marxism än vi nog diskuterat på många år, så det är för mig tydligt att den här saken inte handlar om det. Vi har nog mer utveckling av politisk teori än partiet haft på länge.

Avgiftsfri sjukvård för äldre

Från och med den 1 januari 2017 kommer det inte längre att kosta något att besöka öppenvården för den som är 85 år och äldre. Det är en av de reformer i höstbudgeten som Vänsterpartiet fått igenom i förhandlingarna med regeringen.

Många äldre har ett omfattande behov av hälso- och sjukvård. Detta gäller i synnerhet bland personer över 85 år. För flera av dessa kan kostnaderna för upprepade besök i vården bli kännbara trots högkostnadsskyddet. För att förbättra äldre människors hälsa och ekonomi är Vänsterpartiet och regeringen överens om att personer som är 85 år och äldre inte ska behöva betala vårdavgifter i den öppna hälso- och sjukvården.

– Många av våra äldre har svårt att få pensionen att räcka. Värst är situationen för kvinnorna. Brist på pengar ska inte vara ett hinder för att söka den vård man behöver, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Reformen innebär att vårdavgifter i den öppna hälso- och sjukvården och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet slopas för personer som är 85 år och äldre. Avgift betalas fortfarande då man är inlagd som patient på sjukhus. Reformen beräknas kosta 200 miljoner kronor årligen. Satsningen är ett resultat av en uppgörelse mellan Vänsterpartiet och regeringen.

För mer information:

Karl Lindberg, pressekreterare för Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson, 072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64

 

 

Kvinnors hälsa viktigt i höstbudgetens välfärdsreformer

Ulla Andersson har idag presenterat flera välfärdsreformer Vänsterpartiet fått med i den kommande höstbudgeten.
Reformerna har en tydlig inriktning på kvinnors hälsa där bland annat 130 miljoner kronor satsas på att förstärka primärvården för de kvinnor som har sämst hälsa.
Sammantaget innebär reformerna satsningar på mer än 600 miljoner kronor om året i fyra år.

Befolkningen som helhet blir allt friskare och lever längre. Men skillnaderna i hälsa mellan olika grupper kvarstår eller ökar.
Kvinnor är en av de grupper som har sämre hälsa än genomsnittet. Även inom gruppen kvinnor finns stora skillnader i hälsa.
Dödligheten i åldersgruppen 35-64 år är exempelvis dubbelt så hög bland kvinnor med förgymnasial utbildning jämfört med kvinnor som har eftergymnasial utbildning.
För att minska dessa klyftor har Vänsterpartiet i förhandlingarna med regeringen drivit och fått igenom flera reformer som innebär en utbyggd välfärd med fokus på kvinnors hälsa.
Vänsterpartiet har idag presenterat flera välfärdsreformer ur den kommande höstbudgeten.
Bland reformerna finns avgiftsfri mammografiscreening för alla kvinnor från 1 juli 2016 och avgiftsfria preventivmedel för alla unga upp till och med 20 år från 1 januari 2017.

 

– Kvinnors hälsa och villkor är i fokus i de välfärdsreformer Vänsterpartiet fått med i regeringens höstbudget. Här finns såväl nödvändiga förstärkningar av vård och omsorg som helt nya utvidgningar av vår gemensamma välfärd, det känns bra säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Föräldrar som studerar eller har låg inkomst och därför har grundnivån i föräldraförsäkringen får den höjd från 225 till 250 kronor om dagen. Nio av tio som berörs av den reformen är kvinnor. 200 miljoner kronor satsas nästa år på en utbildningssatsning inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Satsningarna är ett resultat av en uppgörelse mellan Vänsterpartiet och regeringen.

 

Läs mer här: Pressmaterial

 

För mer information:

Karl Lindberg, pressekreterare för Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson, 072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64

Utbyggd välfärd med kvinnors villkor i centrum

Vänsterpartiet presenterar idag flera välfärdsreformer ur den kommande höstbudgeten.
Bland reformerna finns avgiftsfri mammografiscreening för alla kvinnor från 1 juli 2016 och avgiftsfria preventivmedel för alla unga upp till och med 20 år från 1 juli 2017.

Reformerna har en tydlig inriktning på kvinnors hälsa. 130 miljoner kronor satsas exempelvis på att förstärka primärvården för de kvinnor som har sämst hälsa. Sammantaget innebär reformerna satsningar på mer än 600 miljoner kronor om året i fyra år.

– Kvinnors hälsa och villkor är i fokus i de välfärdsreformer Vänsterpartiet fått med i regeringens höstbudget. Här finns såväl nödvändiga förstärkningar av vård och omsorg som helt nya utvidgningar av vår gemensamma välfärd, det känns bra säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Föräldrar som studerar eller har låg inkomst och därför har grundnivån i föräldraförsäkringen får den höjd från 225 till 250 kronor om dagen. Nio av tio som berörs av den reformen är kvinnor. 200 miljoner kronor satsas nästa år på en utbildningssatsning inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Satsningarna är ett resultat av en uppgörelse mellan Vänsterpartiet och regeringen.

För mer information:

Karl Lindberg, pressekreterare för Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson, 072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst, 070-620 00 64

Halv miljard till lekvänliga skolgårdar

Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen fått igenom en satsning på 500 miljoner under nästa år för förbättrad utemiljö vid förskolor, skolor och fritidshem.
– Det här är en viktig satsning framförallt på de mindre barnen. Skolans utemiljö har inte riktigt hängt med i utvecklingen, särskilt inte när de också fått ansvar för förskoleklasserna och allt fler går på fritids. Många torftiga, slitna gårdar och uteplatser kan nu rustas upp, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson i Vänsterpartiet.   

Barn behöver goda möjligheter till lek, avkoppling och bra aktiviteter på rasterna.
–   Utemiljön kan även vara en viktig tillgång i det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande och det känns bra att det nu kommer en satsning på barns utemiljöer, en prioritering av barns lek, rörelse och miljö, säger Ulla Andersson.
–  Alla barn behöver roliga och stimulerande utemiljöer, som också ger dem bättre chanser att kunna ta till sig utbildningen.
Satsningen ger också nya jobb.
– Förutom de positiva effekter satsningen skulle medföra för barn och anställda inom skolväsendet, så skulle den också innebära många arbetstillfällen inom bygg- och hantverkssektorn över hela landet, säger Ulla Andersson.

För mer information:

Karl Lindberg, pressekreterare till Ulla Andersson:
072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64

”Det är bara Vänsterpartiet som kritiserar kapitalismen”

Alexander Johansson är 25 år och kommer från Skene, som ligger ganska nära Borås. De var fyra syskon i familjen. Han hade en bra uppväxt, berättar han. 

– Mina föräldrar flyttade från Bergsjön i Göteborg, till Skene 1992. Mamma jobbar som undersköterska inom vården och pappa är förtidspensionerad, men arbetade tidigare som banarbetare inom Göteborgs spårvägar.

Alexander själv har flyttat ut i omgångar, men nu går flytten snart till Hindås tre mil utanför Göteborg tillsammans med flickvännen.

Från kilskrift till paketterminalen

– Tidigare studerade jag religionsvetenskap vid Göteborgs universitet men har sedan gymnasiet haft ett intresse för forntida kulturer, därför bar det av till Uppsala för att studera assyriologi. Jag har lärt mig att grundligt läsa och analysera akkadiska  och sumeriska, som är de äldsta språket i man känner. Det är helt två skilda språk men båda använder sig av kilskrift, vilket jag kan läsa hjälpligt. Det krävs att man har lexikon och ordböcker till hands. Bara ny-assyriska har cirka 600 skrivtecken.

På jobbfronten är det rätt magert, berättar han, det är först om man doktorerar som man kan livnära sig på assyrologi och religionsvetenskap. När Alexander pluggade var han också aktiv i Vänsterns studentförbund.

– Mitt intresse för religion och historia kommer från pappa. Han pratade väldigt mycket om gamla bokklassiker och brukade läsa för oss när vi var barn. Jag minns inga titlar, jag minns bara att han satt och läste för oss. Jag var för liten för att förstå allt.

Just nu jobbar Alexander på paketterminalen på PostNord som ligger i Landvetter. Det kan verka som ett stort hopp, från att tyda kilskrift till att sortera paket. Eller så är det inte det. Det är i varje fall ett bevis för att arbetarrörelsen har gett möjligheter till sina egna att få både biljett och returbiljett till högre studier. För 75 år sedan hade det förmodligen varit omöjligt för en kille från arbetarklassen, då fanns bara ett rakt spår till postpaketen.

Fackligt aktiv

Nu är Alexander fackligt aktiv i SEKO, han är förtroendevald och sitter i styrelsen för den lokala klubben sedan 2014.

– Jag är ansvarig för politiska frågor som kan vara viktiga för den fackliga organisationen. Sedan har jag även hand om jämställdheten på arbetsplatsen. Jag kan vara den som folk kommer till om någon behandlas olika på grund av kön, men jag kan också lyfta frågorna själv. Oftast är det ju lönefrågor det handlar om.

Annars sorterar Alexander paket på deltid mellan klockan tre på eftermiddagen till kvart i nio på kvällen. Det är påtvingad deltid, det finns inga heltider att få. På en heltid tjänar man 21 400 kronor före skatt.

– Åtta timmar på den här typen av jobb är å andra sidan väldigt länge, det är tungt, säger Alexander. Här borde det verkligen vara sex-timmarsdag som gäller.

Tufft att klara sig på deltid

– Men deltid är tufft ekonomiskt, jag får ut 12-13 000 kronor efter skatt, det är svårt att klara sig på det. Och min flickvän jobbar också där, så hon tjänar lika mycket – eller  lite kanske man ska säga.

Om framtiden är svårt att veta, säger han, men förhoppningsvis har jag hunnit utbilda mig till något annat. Men jag fortsätter gärna att arbeta fackligt.

Fantasy och Mao

Alexander har också ett stort läsintresse och tittar mycket på film.

– Just nu läser jag Fantasy, så nu är det sista delen i Mörka tornet av Steven King som gäller. Nästa blir nog något politiskt, kanske något av John Steinbeck eller Mao Tse-tung, som jag också läst en del av.

Bästa filmerna är Spirited Away, Iron Man och En oväntad vänskap.  

Nu har du gått med i Vänsterpartiet, varför?

– Ja, jag gick med 1 juni, så det var en fin start på sommaren, säger han skämtsamt.

– Anledningen är nog att jag vill få mer kött på bena, jag vill lära mig mer om det fackliga arbetet och i min tur sprida kunskap och klassmedvetenhet till andra.

Jämställdheten och de feministiska frågorna är också viktiga för Alexander. Där är fortfarande väldigt stora sociala skillnader, säger han.

– Sedan tycker jag det är viktigt att bedriva systemkritik. Det är ju bara Vänsterpartiet som kritiserar kapitalismen som det otroligt orättvisa system det är. Det lockade mig att bli medlem.

Ett steg till mot en klimatomställning

Efter tre års arbete presenterade Vänsterpartiet idag Eko-ekorapporten. Ett omfattande arbete som resulterat i 84 sidor visioner och konkreta förslag för en rödgrön omställning, för en ekonomisk politik som också är ekologisk. Nu ska rapporten diskuteras i hela partiet för att slutligen leda till beslut på kongressen i maj 2016. Salen var fullsatt och hela seminariet direktsändes av SVT-forum.

– Det är inte ditt fel, sa Anna Hövenmark, ekologisk-ekonomiska arbetsgruppens sammankallande, i sitt anförande.

Hon pekade på det som tydligt sägs i rapporten; att miljöomställningen kan inte ses som en moralisk fråga. Rapportförfattarna menar att de stora förändringar som krävs handlar om att ändra strukturer. Det handlar om stora, nödvändiga samhällsförändringar.

Efter inledningen följde en paneldebatt mellan Marie Engström, tidigare riksdagsledamot (V) i skattefrågor, och ledamot i arbetsgruppen, Johan Hall, näringspolitisk utredare, LO, Lina Hjorth, ekosocialist, ledarskribent på tidningen ETC, Jens Holm, miljö- och klimatpolitisk talesperson (V) och ledamot i arbetsgruppen, Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen och Birger Schlaug, debattör, författare och tidigare språkrör Mp.

Panelen var givetvis inte nöjda med allt i rapporten, men var överens om dess tydliga slutsatser om att jämlikhet och rättvisa är nödvändigt för att få kunna genomföra en klimatomställning. Det ena går inte att genomföra utan det andra.

Detta ledde till frågan om en klimatomställning ens är möjlig inom det kapitalistiska systemet. Även här menade panelen att det är svårt, med tanke på att systemet i sig leder till resursslöseri. Men de menade samtidigt att viktiga steg måste tas redan nu, det är helt enkelt väldigt bråttom. För lyckas vi inte kan resultatet bli en kris av gigantiska mått.

Också begreppet tillväxt diskuterades, där flera ansåg att en evig tillväxt inte är möjlig, utan att mänskligheten nu måste gå en annan väg. Framtidens tillväxt kanske kommer att växlas ut i form av arbetstidsförkortning eller andra fördelar som inte belastar klimatet.

I sin inledning tog Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt, upp kapitalets makt, dess makt att bestämma var och hur samhället investerar och producerar, och hur framtiden formas och planeras. Han menade att här har Vänsterpartiet en viktig dimension att tillföra den gröna rörelsen. Att världen är så otroligt orättvis, påverkar självklart också klimatfrågan. Lösningen måste innefatta de fattigaste i Sverige och i världen, och de rikaste måste stå tillbaka. Annars kommer det inte att fungera.

Han tryckte också på arbetarrörelsens tradition att göra saker gemensamt, att hitta lösningar tillsammans. Samhällsresurserna måste också flyttas från det privata till det offentliga, som kollektivtrafik, järnvägar och klimatsmarta bostäder.

– Vi har inte svaren på alla frågor, men vi vågar ställa de svåra frågorna, poängterade Jonas Sjöstedt. Vi vill vara en del i den viktiga rörelse som kommer med lösningar. Vi är partiet som både är rött och grönt och som kan bidra med båda perspektiven.

Se seminariet här:

https://youtu.be/fvX9xZxh3ts

 

Läs arbetsgruppens slutrapport: ”Politik för en rödgrön omställning” (pdf)

Politik för en rödgrön omställning

Varje trovärdig ekonomisk politik måste anpassas till de ramar som klimat och ekologi sätter upp. Samtidigt har miljöpolitik alltför ofta varit blind för sådant som rättvis fördelning, ekonomisk makt och ekonomiska konflikter. Ekologin måste få påverka den ekonomiska politiken, samtidigt som miljöpolitiken måste ha med de ekonomiska och sociala perspektiven.

För att få ihop det ekonomiska och ekologiska tillsatte Vänsterpartiet för tre år sedan en arbetsgrupp för att utveckla partiets politik. Gruppens slutrapport är nu färdig. Arbetsgruppen föreslår såväl ett omställningsprogram som får ner utsläppen till nära noll, som strategi och förhållningssätt för att vinna stöd och genomföra omställningen.

Representanter för arbetsgruppen skriver idag på SvD Brännpunkt:

”Genom de senaste årens skattesänkningar, främst för höginkomsttagare, har fördelningen mellan privat och offentlig konsumtion förändrats. Vänsterpartiet måste visa hur den ökade ekonomiska ojämlikheten och den sociala utsattheten är en central miljöfråga eftersom offentlig konsumtion i allmänhet har lägre miljöpåverkan än privat konsumtion. Utbildning, vård och omsorg, kultur och föreningsliv skapar stora värden med låg miljöpåverkan, medan exempelvis konsumtionsvaror, resor och större boenden har hög miljöpåverkan.

Att ersätta den offentliga nöden med ett gemensamt välstånd ökar människors frihet och tillgodoser behov, samtidigt som det totala ekologiska fotavtrycket kan krympa. Fler gemensamma lösningar på delade problem är av avgörande betydelse för att få ner resursslöseriet. Detta uppnås genom – och underlättar samtidigt – en stegvis omfördelning av konsumtionsutrymme från privat till offentlig konsumtion vilket också minskar utsläppen. Vi vill ha en jämlik fördelning efter behov inom ekosystemens ramar.”

Läs arbetsgruppens slutrapport: ”Politik för en rödgrön omställning” (pdf)

 

Fler anställda ska lyfta fritids

Vänsterpartiet och regeringen är överens om en satsning på att öka kvaliteten på fritidshemmen. Satsningen, som är en del av höstbudgeten, ska framförallt ge högre personaltäthet. Den omfattar 250 miljoner kronor 2016 och 500 miljoner kronor årligen 2017-2019.

– Vi är glada över att i budgetförhandlingarna med regeringen fått gehör för vårt krav på pengar till fler anställda på fritids. Det är en viktig välfärdsreform, säger Ulla Anderson, ekonomiskpolitisk talesperson, Vänsterpartiet.

Allt fler barn går på fritidshem. Men resurserna har inte ökat i samma takt. Därför är växande barngrupper och sjunkande personaltäthet en verklighet för många barn på fritidshem.

– Fritids får aldrig bli en förvaring. Fritids är en del av skolans pedagogiska uppdrag. Att staten nu går in och satsar pengar på att höja kvaliteten är en viktig signal om fritids betydelse, säger Ulla Andersson.

För mer information:

Ulla Andersson
Ekonomiskpolitisk talesperson (V)
Karl Lindberg, pressekreterare
072-576 56 57

Vänsterpartiets presstjänst:
070-620 00 64