Författare: admin

Malmö stad är (tillsammans med Norra skogsägarna) vinnare av priset och i juryns motivering lyfts Vänsterpartiets Martina Skrak, kommunalråd i Malmö, fram som drivande bakom arbetet.  

– Ja, det är fantastiskt roligt! Nomineringen är en ära som jag delar med alla de fantastiska kämpar som arbetar för mer feminism i Malmö. Det finns en stark viktig feministisk rörelse i Malmö.
Martina Skrak är nominerad för det arbete som hon drivit igenom i Malmö stad. Hon var jämställdhetskommunalråd i Malmö fram till i våras då Vänsterpartiet valde att lämna efter att Socialdemokraterna och Miljöpartiet ställt ett ultimatum om nedskärningar i välfärden, något Vänsterpartiet inte ville ställa stig bakom.

– Nedskärningar på välfärden slår också hårt ur ett feministiskt perspektiv. Det innebär att det blir kvinnor som får stressa mer, får färre kollegor och som tvingas göra mer obetalt arbete. Vårt jämställdhetsarbete visar att det går att förändra samhället. Bland annat genom en lönehöjning på 1000kr i månaden i lågbetalda kvinnodominerade yrken, genom genuspedagogik i förskola och skola och stöd till våldsutsatta papperslösa kvinnor. Nästan alla pratar om jämställdhet – men det gäller att gå från ord till handling! säger Martina Skrak.

Listan över jämställdhetsreformer som genomförts i Malmö kan göras lång. Bland annat med ökat stöd till kvinnojourerna, genusmedvetenhet på fritidsgårdar, en mer jämställd biståndsbedömning eftersom det framkom att män beviljades färre insatser för att det förväntades att det fanns kvinnor som anhörigvårdare. Men också en ökad styrning och fokus på jämställdhet i hela kommunen. Men med nytt styre i Malmö har jämställdhetsberedningens budget halverats. Hur kommer detta påverka jämställdhetsarbetet?

– Det går inte att tro att jämställdhet händer av sig själv, när makt utmanas krävs att det finns de som ligger på och kräver saker och kräver förändring. Jämställhetsambitionerna har tonats ner sedan Vänsterpartiet inte längre har ansvar för frågorna. Det gör skillnad vem som sitter vid makten, säger Martin Skrak.

Martina säger att hon kommer fortsätta kämpa för frågor som rör klass och kön. Hon lyfter bland annat fram hur viktig den utomparlamentariska rörelsen är för ett fungerande jämställdhetsarbete.

– Det viktigaste av allt är att vi organiserar oss för kvinnors rättigheter. Sen kan det vara i fackförbundet, i föräldraföreningen eller i ett feministiskt nätverk. Utan stödet från den utomparlamentariska rörelsen händer heller inget i parlamenten. Om jag fått fortsätta som jämställdhetskommunalråd är just ökat stöd till den feministiska rörelsen en av de saker jag velat prioritera tillsammans med fler satsningar på jämställda löner och ett förebyggande arbete gällande sexuellt våld.

Om
Martina Skrak, 35 år från Malmö
Gör: är fram till mars föräldraledig från uppdraget som kommunalråd för Vänsterpartiet MalmöÄr: en av finalisterna till svenska jämställdhetspriset som delas ut i Malmö på jämställdhetsdagarna den 27-28 januari 2016.
Läs mer om jämställdhetsdagarna och juryns motivering här.

Bostadsbristen är ett samhällsproblem som kräver lösningar som möter de stora behov av byggande som vi har idag.
– Vi vill se en bostadspolitik som är inriktad på att unga människor ska kunna flytta hemifrån när de vill, där boendekostnaderna passar vanliga plånböcker och där våra orter inte delas upp i fattiga och rika områden, säger Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Det politiska ansvarstagandet för att bygga hem åt alla har sviktat de senaste åren. Marknaden har inte kommit närheten av att kunna bygga för vanliga löntagare, utan ägnat sig åt att bygga för höginkomsttagare.

Efterfrågan på hyresrätt med överkomliga hyror har ökat markant de senaste åren. Vänsterpartiet presenterar därför idag en modell för ett kraftigt ökat byggande av hyresrätter. Det skulle möjliggöra 50 000 nya hyresrätter per år.

Enligt förslaget staten ska ta över delar av risken för hyresrättens finansiering genom att erbjuda topplån som ersätter större delen av det egna kapitalet. Med statligt utfärdat topplån på 25 procent av investeringen återstår 5 proceng för investeraren att skjuta till. Resterande 70 procent ska som idag finansieras av banksektorn.

Eftersom bostadsbehovet är så stort idag kommer riskvilligt kapital att bilda flaskhals och hålla tillbaka nyproduktionen. När det som idag är den privata eller allmännyttiga investeraren som ska tillhandahålla det egna kapitalet för investeringen sätts en begränsning på antalet hyresrätter som kan byggas. Finansieringsvillkoren för hyresrätten är dessutom missgynnad i förhållande till andra upplåtelseformer.

– För att pressa ner hushållens skuldsättning, utjämna de finansiella orättvisorna och få fram stora volymer av bostäder krävs därför att staten går in med gynnsamma lån. Dagens låga ränteläge innebär en historisk möjlighet att stimulera nyproduktion av bostäder. Det är en chans vi inte har råd att försumma, säger Nooshi Dadgostar.

Läs även nyhetsartikel i Dagens Nyheter

Vänsterpartierna i de fem nordiska länderna vill att de nordiska länderna arbetar tillsammans för att svara på flyktingsituationen, istället för att tävla om vilket land som kan ge dem som är på flykt sämst villkor. Det skriver partiledarna idag i en gemensam debattartikel i sina respektive länder.

Vi ser hur nordiska länder medvetet försvårat för människor att använda sin rätt att söka asyl. Det är en farlig utveckling som äventyrar asylrätt och mänskliga rättigheter. Det går inte att bygga ett fungerande arbete på det sättet. Svaret på flyktingsituationen i världen behöver tvärtom handla om att arbeta tillsammans. Det kan ske på olika nivåer – i Norden, i Europa och i FN – beroende på de politiska förutsättningarna. I detta läge, när EU:s politik har stora utmaningar, är det särskilt viktigt att de nordiska länderna börjar samarbeta. Vi vill att de nordiska regeringarna omedelbart möts och diskuterar hur vi kan svara på den här situationen tillsammans.

Ett av resultaten från diskussioner mellan de nordiska länderna skulle kunna vara miniminivåer för hur människor som kommit hit tas emot. Det kan handla om regler och praktiskt samarbete för familjeåterförening. Så kan kapplöpningen mot botten förhindras samtidigt som varje land kan ha mer generösa och humana regler. Vi vill se över möjligheterna att underlätta familjeåterföreningar genom samordning och samarbete mellan de nordiska ländernas ambassader utanför norden.

Här kan du läsa artikeln på DN Debatt.

Här kan du läsa det längre dokument som de nordiska vänsterpartierna har tagit fram om nordiskt samarbete kring asylpolitiken. (pdf)

På bilden: 
Audun Lysbakken, partiledare Sosialistisk Venstreparti Norge
Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet Sverige
Katrín Jakobsdóttir, partiledare Vänstergröna/Vinstrihreyfingin – grænt framboð Island
Paavo Arhinmäki, partiledare Vänsterförbundet/Vasemmistoliitto Finland
Johanne Schmidt-Nielsen, politisk ordförande Enhedslisten Danmark

Låt 2016 bli året då vi i stället för att sätta press på flyktingarna, sätter press på EU genom att hålla inne medlemsavgiften, skriver Jonas Sjöstedt i Expressen

På ett sätt har Sverige under hösten visat sig från sin bästa sida. Tusentals frivilliga kunde inte sitta hemma längre när flyktingarna kom utan valde i stället att hjälpa till. Personal i socialtjänst och på Migrationsverket, lärare, poliser och kommuntjänstemän har med uppfinningsrikedom och en övertygelse om att det går, tagit sig an och löst svåra situationer, skriver Jonas Sjöstedt.

Men i rikspolitiken har det sett annorlunda ut. Många politiker har målat upp undergångsscenarier och spelat på oro och obehagliga strömningar. Politiker som inför varje situation svarar med hårdast möjliga budskap bryr sig mer om hur de själva framstår än om verkligheten.

Låt 2016 å bli året då vi i stället för att sätta press på flyktingarna, sätter press på EU genom att hålla inne medlemsavgiften. Att vi i stället för att möta människor som kommer hit med ökad otrygghet, möter dem med stora investeringar i utbildning, välfärd och bostadsbyggande.
Vi kan bygga ett jämlikare, bättre och säkrare samhälle. Men då krävs mer fokus på att lösa faktiska problem och mindre på att skicka politiska signaler.

Läs hela artikeln i Expressen