Författare: admin

FN:s klimatmöte i Paris har nu beslutat om ett nytt klimatavtal. Vänsterpartiet har flera representanter på mötet. En av de som följt förhandlingarna och var på plats när beslutet klubbades är Jonas Sjöstedt.

– Det är bra att det nu blir ett avtal. Målet om att gå ordentligt under 2 grader och sikta på 1,5 är mycket välkommet. Men det är ett problem att det inte finns tillräckligt med verktyg för att komma dit. Det hade verkligen behövts ett skarpt mål för 2050 så att man inte skjuter den nödvändiga förändringen framför sig. Ska vi klara det här så måste nu Sverige och andra länder minska utsläppen snabbare och höja klimatambitionerna, säger Jonas Sjöstedt.

– Att inte flyg och sjöfart finns i avtalet är anmärkningsvärt. Det är en sektor där utsläppen ökar kraftigt just nu och det är olyckligt att det inte finns med, säger Emma Wallrup, trafikpolitisk talesperson, som även hon är på plats.

Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Jens Holm är kritisk mot den del som handlar om vilka som ska betala.

– Avtalet har för svaga skrivningar om klimatfinansiering. I ett tidigare utkast stod att rika länder ska betala 100 miljarder dollar till fattiga länder. Men nu har man flyttat den delen så att det ligger utanför själva avtalet och därmed inte längre är folkrättsligt bindande, säger Jens Holm.

Parisavtalet ska nu antas i riksdagen och alla andra länders parlament. När minst 55 länder och länder motsvarande minst 55 procent av utsläppen har ratificerat avtalet träder det i kraft i de anslutna länderna.

Idag har regeringen och de borgerliga partierna kommit överens om en rad åtgärder för att motverka terrorism.
Vänsterpartiet har varit med under samtalen men kunde inte ställa upp på den slutgiltiga överenskommelsen eftersom den innehöll förslag som äventyrar rättssäkerheten. 

När terrorn visar sig i all sin grymhet och omänsklighet är det naturligt att det höjs rop på snabba åtgärder. Men det sista som försvaret av vårt öppna och demokratiska samhälle behöver är framstressad symbolpolitik. Därför har Vänsterpartiet valt att inte ställa sig bakom helheten av den överenskommelse om åtgärder mot terrorism som regeringen nu har presenterat. Det finns dock flera punkter som vi står bakom och som vi dessutom har förhandlat in i överenskommelsen.

Terrorism är ett hot som vi måste ta på allvar, oavsett om den slår till i Syrien, Paris eller Trollhättan. Vi behöver effektiva och välavvägda metoder för att bekämpa terrorn. Det gäller att hålla huvudet kallt och inte hasta igenom ny lagstiftning. Vi måste se till att de lagar som finns går att tillämpa och att de som ska bekämpa terrorn har rätt resurser.

I överenskommelsen finns flera bra förslag som Vänsterpartiet stödjer. Vi anser exempelvis att missbruk av svenska pass bör begränsas. Det är rimligt att personen i passet är samma människa som den som håller i passet. Vi har under förhandlingarna lyckats få in viktiga skrivningar om hur vi arbetar mot terrorhotet som kommer från den högerextrema miljön.

Vänsterpartiet vill också se ökad internationell samverkan för att kunna lagföra de som är ansvariga för terrordåd, vilket vi också fått igenom i förhandlingarna. Vi menar att Sverige på FN-nivå bör ta initiativ till att förstärka uppföljningen av krigsbrott och brott mot mänskligheten i exempelvis Syrien på basis av befintlig internationell rätt. Det är inte sannolikt att de länder där stridigheter nu pågår vare sig har möjlighet eller vilja att lagföra dem som begår folkrättsbrott. Sverige bör därför verka för att FN agerar för att ställa ansvariga inför rätta, exempelvis genom att väcka ett ärende hos Internationella brottmålsdomstolen, ICC, eller upprätta en tribunal.

Varje dag får Daesh in miljoner dollar från oljesmuggling. Utan oljesmugglingen skulle Daesh snabbt få svårt att finansiera sin terror. Därför måste Daesh:s försörjningsled kapas. Vänsterpartiet har fått med skrivningar om att Sverige i EU och i FN bör verka för att det införs sanktioner mot de företag som handlar med Daesh-olja. Sverige ska även via EU verka för att förmå Turkiet att stänga sina gränser för inresande kombattanter och smuggling av vapen och olja samt upphöra med bombningen av kurderna.

Det mest effektiva sättet att förhindra extremism och terrorism är ett systematiskt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Det arbete som redan nu pågår med Kunskapshusen samt de goda kommunala exemplen är därför mycket värdefullt och viktigt. Takten behöver öka och mer resurser bör läggas på att få igång liknande arbete och intensifiera redan befintligt arbete runt om i landet. Arbetet med att förebygga olika former av våldsbejakande extremism måste ske parallellt. Hittills har fokus främst legat på religiös extremism. Kraftfulla åtgärder måste även vidtas för att minska grogrunden för rasism och förhindra att ytterligare dåd begås i Sverige av högerextrema personer eller grupper. Det är väl belagt att det är de högerextrema grupperna som utövar det mesta och det grövsta våldet ifråga om brott mot liv och hälsa och därmed utgör ett stort hot mot stora delar av landets befolkning.

Vi måste stå upp för de demokratiska principer som är fastslagna i vår grundlag och kunna balansera olika legitima intressen – brottsbekämpning och medborgerlig trygghet å ena sidan samt rättssäkerhet och integritet å den andra – när lagstiftningsåtgärder övervägs. De åtgärder som Sverige väljer att genomföra för att förhindra och motverka terrorism måste därför vara ordentligt utredda, effektiva och proportionerliga. Detta gäller särskilt när det är fråga om åtgärder som innebär långtgående kriminaliseringar samt inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter. Annars riskerar dessa åtgärder att bli kontraproduktiva för det öppna demokratiska rättssamhälle vi vill skydda och värna.

I överenskommelsen finns flera förslag som Vänsterpartiet anser är problematiska och därför inte kan stödja. Det gäller dels förslaget om hemlig dataavläsning och dels förslaget om ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte.

Hemlig dataavläsning är betydligt mer integritetskänsligt än de tvångsmedel som finns idag. När hemlig dataavläsning senast utreddes ifrågasatte Datainspektionen om förslaget ens var lagligt sett till de grundläggande bestämmelserna om enskildas rätt till skydd för privat- och familjeliv, hem och korrespondens så som de bl.a. regleras i regeringsformen och Europakonventionen. Vi ser också en risk att säkerhetsproblem som upptäcks i datasystem inte åtgärdas eftersom de ger möjlighet till dataavläsning.

I överenskommelsen ingår även att det införs ett särskilt straffansvar bl.a. för den som reser eller påbörjar en resa i avsikt att begå eller förbereda särskilt allvarlig brottslighet, exempelvis terrorbrott, samt för den som finansierar en sådan resa eller finansierar en person eller sammanslutning av personer som t.ex. begår terroristbrott, oavsett syftet med finansieringen. Förslagen är kopplade bl.a. till straffansvaret för terroristbrott, och både nuvarande lagstiftning om terroristbrott och de nya förslagen innehåller allmänt hållna och oklara brottsrekvisit. Det skapar en stor rättsosäkerhet, som Vänsterpartiet inte kan acceptera.

Helt vardagliga handlingar kriminaliseras, som till exempel att resa, ge gåvor mellan familjemedlemmar och bidrag till humanitära projekt. Det ställs inga krav på att det finns ett samband mellan transaktionen och mottagarens koppling till särskilt allvarlig brottslighet. Det innebär att alla som ger pengar till någon som begår, försöker begå, förbereder eller på något sätt medverkar till särskilt allvarlig brottslighet, kommer att begå ett brott enligt förslaget alldeles oavsett vad pengarna verkligen används till. Det är inte rimligt.

Förslagen kommer sannolikt inte heller att ha någon preventiv effekt. Personer som avser att förena sig med IS låter sig knappast avskräckas av tanken på fängelse. Förslagen riskerar också att försvåra det förebyggande arbetet och leda till att föräldrar och anhöriga avstår från att söka hjälp eller kontakta rättsvårdande myndigheter om de misstänker att deras barn är i riskzonen. Dessutom riskerar kriminaliseringen att fånga upp de som reser i andra syften än att ansluta till IS.

Terrorbekämpning handlar i första hand inte om att öka kriminaliseringen utan om att få fram tillräcklig bevisning för att lagföra dem som begår brott. Det verkar finnas en övertro till att en kriminalisering av vardagliga handlingar kommer att göra det enklare jämfört med idag att lagföra personer för terrorbrott. Det tycker vi både är naivt och problematiskt. Enligt nuvarande svensk terroristlagstiftning är det ett brott att ansluta sig till IS och det pågår redan nu ett antal förundersökningar mot personer som rest iväg, stridit och begått allvarliga brott. Istället för att genomföra förslagen, som utöver vad som redan nämnts även riskerar att ta alldeles för stora resurser i anspråk utan att vara effektiva, så bör fokus vara på att se till att befintlig lagstiftning blir mer rättssäker och tillämpas så att fler av dem som begår någon form av terrorhandling, oavsett om den sker i Sverige eller utomlands, får sona sina brott.