Författare: admin

Bostadsbristen är ett samhällsproblem som kräver lösningar som möter de stora behov av byggande som vi har idag.
– Vi vill se en bostadspolitik som är inriktad på att unga människor ska kunna flytta hemifrån när de vill, där boendekostnaderna passar vanliga plånböcker och där våra orter inte delas upp i fattiga och rika områden, säger Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Det politiska ansvarstagandet för att bygga hem åt alla har sviktat de senaste åren. Marknaden har inte kommit närheten av att kunna bygga för vanliga löntagare, utan ägnat sig åt att bygga för höginkomsttagare.

Efterfrågan på hyresrätt med överkomliga hyror har ökat markant de senaste åren. Vänsterpartiet presenterar därför idag en modell för ett kraftigt ökat byggande av hyresrätter. Det skulle möjliggöra 50 000 nya hyresrätter per år.

Enligt förslaget staten ska ta över delar av risken för hyresrättens finansiering genom att erbjuda topplån som ersätter större delen av det egna kapitalet. Med statligt utfärdat topplån på 25 procent av investeringen återstår 5 proceng för investeraren att skjuta till. Resterande 70 procent ska som idag finansieras av banksektorn.

Eftersom bostadsbehovet är så stort idag kommer riskvilligt kapital att bilda flaskhals och hålla tillbaka nyproduktionen. När det som idag är den privata eller allmännyttiga investeraren som ska tillhandahålla det egna kapitalet för investeringen sätts en begränsning på antalet hyresrätter som kan byggas. Finansieringsvillkoren för hyresrätten är dessutom missgynnad i förhållande till andra upplåtelseformer.

– För att pressa ner hushållens skuldsättning, utjämna de finansiella orättvisorna och få fram stora volymer av bostäder krävs därför att staten går in med gynnsamma lån. Dagens låga ränteläge innebär en historisk möjlighet att stimulera nyproduktion av bostäder. Det är en chans vi inte har råd att försumma, säger Nooshi Dadgostar.

Läs även nyhetsartikel i Dagens Nyheter

Vänsterpartierna i de fem nordiska länderna vill att de nordiska länderna arbetar tillsammans för att svara på flyktingsituationen, istället för att tävla om vilket land som kan ge dem som är på flykt sämst villkor. Det skriver partiledarna idag i en gemensam debattartikel i sina respektive länder.

Vi ser hur nordiska länder medvetet försvårat för människor att använda sin rätt att söka asyl. Det är en farlig utveckling som äventyrar asylrätt och mänskliga rättigheter. Det går inte att bygga ett fungerande arbete på det sättet. Svaret på flyktingsituationen i världen behöver tvärtom handla om att arbeta tillsammans. Det kan ske på olika nivåer – i Norden, i Europa och i FN – beroende på de politiska förutsättningarna. I detta läge, när EU:s politik har stora utmaningar, är det särskilt viktigt att de nordiska länderna börjar samarbeta. Vi vill att de nordiska regeringarna omedelbart möts och diskuterar hur vi kan svara på den här situationen tillsammans.

Ett av resultaten från diskussioner mellan de nordiska länderna skulle kunna vara miniminivåer för hur människor som kommit hit tas emot. Det kan handla om regler och praktiskt samarbete för familjeåterförening. Så kan kapplöpningen mot botten förhindras samtidigt som varje land kan ha mer generösa och humana regler. Vi vill se över möjligheterna att underlätta familjeåterföreningar genom samordning och samarbete mellan de nordiska ländernas ambassader utanför norden.

Här kan du läsa artikeln på DN Debatt.

Här kan du läsa det längre dokument som de nordiska vänsterpartierna har tagit fram om nordiskt samarbete kring asylpolitiken. (pdf)

På bilden: 
Audun Lysbakken, partiledare Sosialistisk Venstreparti Norge
Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet Sverige
Katrín Jakobsdóttir, partiledare Vänstergröna/Vinstrihreyfingin – grænt framboð Island
Paavo Arhinmäki, partiledare Vänsterförbundet/Vasemmistoliitto Finland
Johanne Schmidt-Nielsen, politisk ordförande Enhedslisten Danmark

Låt 2016 bli året då vi i stället för att sätta press på flyktingarna, sätter press på EU genom att hålla inne medlemsavgiften, skriver Jonas Sjöstedt i Expressen

På ett sätt har Sverige under hösten visat sig från sin bästa sida. Tusentals frivilliga kunde inte sitta hemma längre när flyktingarna kom utan valde i stället att hjälpa till. Personal i socialtjänst och på Migrationsverket, lärare, poliser och kommuntjänstemän har med uppfinningsrikedom och en övertygelse om att det går, tagit sig an och löst svåra situationer, skriver Jonas Sjöstedt.

Men i rikspolitiken har det sett annorlunda ut. Många politiker har målat upp undergångsscenarier och spelat på oro och obehagliga strömningar. Politiker som inför varje situation svarar med hårdast möjliga budskap bryr sig mer om hur de själva framstår än om verkligheten.

Låt 2016 å bli året då vi i stället för att sätta press på flyktingarna, sätter press på EU genom att hålla inne medlemsavgiften. Att vi i stället för att möta människor som kommer hit med ökad otrygghet, möter dem med stora investeringar i utbildning, välfärd och bostadsbyggande.
Vi kan bygga ett jämlikare, bättre och säkrare samhälle. Men då krävs mer fokus på att lösa faktiska problem och mindre på att skicka politiska signaler.

Läs hela artikeln i Expressen

Marknadsexperimentet med tågtrafiken är ett misslyckande som företag och privatpersoner betalar för med stora förseningar. Värst drabbas alla pendlare som för att ta sig till arbete eller studier tvingas till en vardag med stor osäkerhet och stress på grund av bristande tillförlitlighet i vårt tågsystem. Den ekonomiska kostnaden för alla dessa förseningar och inställda tåg för resenärer och företag beräknas till fem miljarder per år. Om några dagar kommer tusentals ta tåget för att fira ledighet med nära och kära. De förtjänar att få komma fram i tid. Och just därför har Vänsterpartiets partistyrelse antagit ett visions- och strategiprogram för framtidens tågtrafik.

Vi ser att avregleringen av järnvägen har minskat helhetsansvar och långsiktighet och därmed bidragit till de stora problemen i tågtrafiken. Vi ser att avregleringen av järnvägen har minskat helhetsansvar och långsiktighet och därmed bidragit till de stora problemen i tågtrafiken. Några av de förslag som nämns är ett gemensamt biljettsystem för alla trafikföretag samt införandet av ett, under Trafikverket,samlat ansvar för utförandet av underhållet och för tågstationerna.

– Järnvägen är en samhällsservice, det kräver samhällsansvar. Ett förstatligande av underhållet är nödvändigt om vi ska kunna lösa de problem som uppstått på grund av ett grovt eftersatt underhåll. Vänsterpartiet vill därför att Trafikverket bygger upp en organisation där allt underhåll samlas, säger Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet.

Investeringar i järnvägssystemet har länge behövts och dagens situation gör det än mer angeläget. Om tåget ska vara ett tillförlitligt alternativ till flyg så måste åtgärder utöver ett väsentligt förbättrat underhåll vidtas. Vänsterpartiet föreslår att huvudprincipen vid reinvesteringar och nyinvesteringar av järnvägsinfrastrukturen ska vara lånefinansiering. På så vis kan kostnader fördelas över en längre tid. Vi vill också ge SJ AB företräde till kommersiell persontrafik på stambanorna och eventuellt andra sträckningar som anses särskilt samhällsekonomiska viktiga. Övriga aktörer ska ges tillträde i mån av kapacitetsutrymme.

– SJ ska ha en skyldighet att bedriva tågtrafik i hela landet, men samtidigt bör avkastningskravet på SJ tas bort. Överskottet ska istället återinvesteras i bättre service och lägre priser. Vänsterpartiet vill även bevara och utveckla nattågen och har som mål att på sikt korta restiderna på längre sträckor genom att bygga nya höghastighetsbanor, säger Jonas Sjöstedt.

• Här kan du läsa rapporten: Vänsterpartiets visioner och strategier för framtidens tågtrafik 2015

För mer information, kontakta:

Sofia Zouagui, pressekreterare: 072-736 59 33

Vänsterpartiets presstjänst: 0706- 20 00 64

Vänsterpartiet föreslår en höjning av barnbidraget som ska finansieras genom att RUT avskaffas. Om RUT avskaffas kan barnbidraget höjas med 180 kr / barn och månad. Barnbidraget har inte höjts på nästan 10 år och en höjning skulle göra en stor skillnad för många barnfamiljer som har det ekonomiskt tufft.

Barnbidraget har inte höjts sedan 2006. Den höjning Vänsterpartiet nu föreslår skulle innebära att en familj med två barn får en förstärkning av ekonomin med 4 320 kronor per år.

– Att avskaffa RUT och använda pengarna till att höja barnbidraget skulle minska klyftorna i samhället. Dessutom skulle pengarna göra en stor skillnad för många barnfamiljer, säger Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

RUT-avdraget kommer enligt en prognos från Riksdagens utredningstjänst kosta 3,9 miljarder kronor nästa år. Skattereduktionen är mycket ojämnt fördelad. Prognosen visar att i den tiondel av befolkningen som har högst inkomster får i år drygt en fjärdedel en skattereduktion från RUT medan bara en på hundra får det i tiondelen med lägst inkomster. Det genomsnittliga RUT-avdraget i gruppen med högst inkomster är dessutom mer än fyra gånger så stort som i gruppen med lägst inkomster.

– Idag används de skattesubventionerade städtjänsterna främst av människor med höga inkomster. Vi vill istället satsa pengarna på ett höjt barnbidrag. På så sätt får varje barnfamilj själv välja vad de vill använda de extra pengarna till, säger Ulla Andersson.

För mer information:

Åsa Mattsson, pressansvarig Vänsterpartiet, 070-338 25 39

På ytan ser Ljuders nickelsilverfabrik ut som vilken svensk mindre verkstadsindustri som helst. Men den är ovanlig. Fabriken ägs av de som arbetar i den.

Under hösten har Jonas Sjöstedt besökt runt 25 små orter och större städer runt om i Sverige. Han har hållit öppna möten för allmänheten, träffat folkrörelser och gjort arbetsplatsbesök. En intressant arbetsplats var Ljuders nickelsilverfabrik i småländska Hovmantorp. Där träffade han de anställda som äger fabriken de jobbar på.

– Det är mycket bättre än att jobba åt någon annan, sa Ivica Radic som är en av ägarna på fabriksgolvet.

Det var 1980 som den dåvarande ägaren ville sälja fabriken. De anställda insåg att det fanns en risk att verksamheten skulle flytta och deras jobb försvinna. Efter hjälp från IF Metall att kontrollera att företagets ekonomi var god beslöt de att köpa det. Idag är de 16 anställda varav 12 är delägare. Inga utomstående får äga och ingen får äga mer än någon annan. Delägarna väljer styrelsen som styr företaget.

– Man hjälps åt här, alla hjälper varandra. Det är ingen annan som tar pengarna och går. Men man blir inte delägare här för att bli rik. Huvudanledningen är att trygga jobben, sa Anders Salvén.

Företaget omsätter runt 25 miljoner kronor och går väldigt bra. Här produceras motordetaljer, maskindelar, lås och mycket annat i olika metallegeringar. Kunderna är stora företag som Volvo Penta, Getinge och Bombardier. Enligt vd Hans Svensson, även han en av de anställda delägarna, skapar företagsformen en speciell känsla:

– Alla är väldigt stolta över den senaste maskinen vi köpte in, en ny styrd svarv. Det känns verkligen att den har vi tjänat ihop till. Sen är människor förstås olika också, med olika viljor. Det tog ett par år att få det att funka men nu har det satt sig i väggarna.

– När vi tog över fabriken var det många som sa ”det där kommer inte att gå”. Idag är det ingen som säger så, sa Hans Svensson.

Ljuders nickelsilverfabrik fick nyligen ta emot Jämlikhetsfondens stora jämlikhetspris på 100 000 kronor. I länder som Kanada, Argentina och Italien finns relativt många löntagarägda företag. Men i Sverige är det ovanligt. Jonas Sjöstedt tycker fabriken inspirerar.

– Jag tycker det är roligt att vara på en arbetsplats där de anställda själva äger verksamheten. Det märks på stämningen att något är annorlunda här. Samtidigt är det inget flum, det här är seriöst och långsiktigt stabilt. De visar att demokrati fungerar även på jobbet, sa Jonas Sjöstedt efter besöket.