Författare: admin

Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom att fler höginkomsttagare ska betala statlig skatt. Statens intäkter ökar med 1,35 miljarder kronor att satsa på välfärd och andra viktiga samhällsbehov. Det är en vänsterreform som bidrar till ett jämlikare samhälle.

– Nu får mer vi mer pengar till välfärd och investeringar. Höginkomsttagare får bidra mer till vår gemensamma välfärd. Ett steg mot ett rättvisare Sverige och ännu en framgång för alla oss som vill ha jämlikhet, säger Jonas Sjöstedt.

Förändringen innebär att 2018 års uppräkning av inkomstgränsen för att betala statlig inkomstskatt begränsas, de så kallade skiktgränserna. Personer med inkomst under cirka 38 500 kronor i månaden berörs inte av förändringen.

Förslaget
Vänsterpartiet har kommit överens med regeringen att uppräkningen av de båda skiktgränserna för statlig inkomstskatt ska begränsas även för 2018. Förslaget innebär att den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för 2018 räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet i stället för med förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter. Sammantaget innebär förslaget att progressiviteten i skattesystemet ökar.

Vid nuvarande prognoser beräknas förslaget innebära att ca 40 000 fler personer betalar statlig inkomstskatt 2018 och att ca 13 000 fler personer betalar den s.k. värnskatten. Den maximala skattehöjningen för en person beräknas till ca 1 200 kronor per år. Den genomsnittliga skattehöjningen är 960 kronor per år för dem som berörs av förslaget och medianskattehöjningen är 880 kronor per år.

Förslaget att begränsa uppräkningen av den nedre och den övre skiktgränsen 2018 bedöms öka skatteintäkterna med 1,350 miljarder kronor 2018, varav 1,216 miljarder kronor avser den nedre skiktgränsen och 0,134 miljarder kronor avser den övre skiktgränsen.

Förslaget träder i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund
Sverige står inför stora utmaningar de närmaste åren. Konjunkturinstitutet har konstaterat att det kommer att krävas mycket stora skattehöjningar de närmaste åren för att kunna bibehålla det offentliga åtagandet. Samtidigt hör Sverige hör till de länder inom OECD där ojämlikheten ökat mest under de senaste 20 åren. En viktig förklaring till detta är de skattesänkningar som har ägt rum under de senaste 10-15 åren. Flera kapitalskatter har sänkts eller helt tagits bort och inkomstskatterna har sänkts kraftigt. Enbart de s.k. jobbskatteavdragen uppgår i dag till över 100 miljarder kronor per år.

För att få in resurser till välfärden och för att motverka ojämlikheten har Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna med regeringen drivit på för såväl höjda kapitalskatter som höjda inkomstskatter för höginkomsttagare. Sedan budgetsamarbetet med regeringen inleddes hösten 2014 har Vänsterpartiet fått igenom vissa begränsningar i jobbskatteavdraget för höginkomsttagare. Vänsterpartiet har också fått igenom att den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt inte räknandes upp 2016 samt att uppräkningen av de båda skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2017 har begränsats. Vi har också fått igenom att en s.k. aktivitetsskatt ska införas på finanssektorn. Dessvärre har vi dock inte fått igenom några större förslag på kapitalskatteområdet.

Vänsterpartiets kvinnonätverk grundades i april 2012 och syftar till att stärka internfeminismen i Vänsterpartiet. Efter valet 2014 har partiet en majoritet av kvinnor i samtliga folkvalda församlingar.

– Jag är stolt över det arbetet som vi tillsammans gjort för att lyfta fram kvinnor, säger Ida Gabrielsson.

– Nu tar vi det en nivå till genom att ta fram en jubileumsbok om enbart kvinnorna i Vänsterpartiet, historiska och nutida. Det ska bli väldigt spännande att få fortsätta att leda det arbetet, säger Ida Gabrielsson.

För med information, kontakta Vänsterpartiets presstjänst: 070-620 00 64 (ej sms)

Vänsterpartiet har kritiserat både den sittande regeringen och tidigare borgerliga regeringar för de avräkningar från biståndet som gör att biståndspengar går till andra saker än just bistånd. Nu har Vänsterpartiet i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en ändring av modellen för avräkningar.

Sedan början på 1990-talet har kostnader för mottagandet av asylsökande och kvotflyktingar räknats bort från biståndet. Efter det har avräkningarna utökats så att de även omfattar kostnaden för återvändarresor för de asylsökande som självmant återvänder efter att ha fått avslag på sina asylansökningar och kostnaden för det ekonomiska stöd de får för att klara den första tiden i sitt forna hemland. Nu förändras modellen så att avräkningar åter endast görs för kostnaderna för mottagandet av asylsökande och kvotflyktingar.

– Vi slår vakt om det svenska biståndet och har därför sett det som avgörande att vi börjar begränsa vad som får avräknas från biståndsbudgeten. Det har varit en viktig principiell fråga för oss att mindre bistånd ska stanna i Sverige och att mer bistånd ska användas till att bekämpa fattigdom, främja kvinnors rättigheter och stärka de humanitära insatserna i världen. Vår överenskommelse innebär att Sverige tar ett första viktigt steg för att minska avräkningarna, säger Hans Linde.

Kostnaderna för resor för självmant återvändande och reintegreringsstöd kommer, om budgeten antas av riksdagen, att avlägsnas från avräkningarna från och med 2016. I budgeten för 2016 innebär det av avräkningarna minskas med 39 miljoner. 2017 minskar avräkningarna med 41 miljoner, vilket motsvarar kostnaden för att över 19 000 personer i Afghanistan med en funktionsnedsättning ska få specialutbildning.

För mer information:

Hans Linde: 0702-90 07 40

Vänsterpartiets presstjänst: 070-620 00 64

Vänsterpartiet har tidigare lagt ett förslag om att få fart på bostadsbyggandet genom att staten ger byggherrar förmånliga lån. Nu är Vänsterpartiet och regeringen överens om att låta utreda ett system för statliga topplån i nyproduktion av hyresrätter och studentlägenheter. Överenskommelsen är en del av budgetförhandlingarna.

– Nu vid terminsstarten blir det extra tydligt att det saknas både vanliga hyresrätter och studentbostäder. Studenter som inte har rika föräldrar eller bra kontakter tvingas bo på vandrarhem eller söka boende på en överhettad andrahandsmarknad, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiet föreslog i våras att staten ska låna ut 25 miljarder om året till fastighetsägare för att stimulera ett ökat byggande av hyresrätter. Jonas Sjöstedt presenterade vid sitt sommartal förslaget att 4 miljarder av dessa pengar ska öronmärkas för studentbostäder. Om förslaget blir verklighet kan det ge 50 000 fler hyreslägenheter per år.

– Bostadsbristen är ett av våra stora samhällsproblem. Det behövs inte bara fler lägenheter. Det behövs fler hyresrätter som vanliga löntagare har råd med, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiets förslag från i våras skulle innebära att staten tar över delar av risken för att finansiera byggande av hyresrätter. Staten erbjuder topplån som ersätter större delen av byggbolagets egna kapital. Med statligt utfärdat topplån på 25 procent av investeringen återstår 5 procent för investeraren att skjuta till. Resterande 70 procent ska som idag finansieras av banksektorn.

För mer information:

Jessica Nordh, pressekreterare till partiordförande Jonas Sjöstedt, 072-706 47 29