Författare: admin

– Det är bra att regeringen äntligen börjar lyssna till den stora rörelse som varje dag engagerar sig i att välkomna och stötta de ensamkommande som just nu far så illa. Det visar att folkligt engagemang kan pressa upp den dörr regeringen stängde för två år sedan när de tillkännagav omfattande åtstramningar i och med den tillfälliga lagen. Idag öppnas dörren lite på glänt för de ensamkommande som kom före den tillfälliga lagen och har väntat länge, säger Christina Höj Larsen, flyktingpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Höj Larsen säger detta med anledning till att Regeringen idag meddelade att de nått en överenskommelse kring ensamkommande flyktingbarn. Överenskommelsen innebär bland annat att den befintliga gymnasielagen vidgas och att tillfälliga lagen föreslås gälla fram till 2019 utan den utvärdering som tidigare utlovats.

– Vänsterpartiet hade hellre sett amnesti och permanenta uppehållstillstånd. Det är fortfarande den bästa och mest heltäckande lösningen för att garantera de unga skydd och en framtid i trygghet. Lösningen som regeringen föreslår bygger på att vidga gymnasielagen – som är erkänt snårig. När den kom till hade många stora förhoppningar som sedan inte infriades eftersom väldigt få fick möjlighet att stanna på det sättet. Samma sak riskerar att ske nu. Men Vänsterpartiet diskuterar gärna alla förslag som kan leda till att flera ensamkommande kan få stanna, säger Christina Höj Larsen, flyktingpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

– Samtidigt är vi djupt oroade över vad som ska hända med de unga som nu väntar på utvisning i förvar, de som är i behandling på BUP eller på annat sätt lider väldigt svårt under tiden man väntar på att lagen ska träda i kraft till sommar. Här behöver regeringen redovisa akuta svar, fortsätter Christina Höj Larsen.

På regeringens presskonferens idag framgick även att regeringen nu inte avser använda utvärderingen av den tillfälliga lagen efter två år som kontrollstation utan vill låta den gälla fram till 2019.

– Problemen som regeringen försöker lösa med sina förslag är delvis skapade av den tillfälliga lagen de själva drivit igenom. Att i det läget välja att förlänga den utan utlovad utvärdering är obegripligt, avslutar Christina Höj Larsen.

Berättelserna som kommit fram genom #metoo har tydligt visat hur övergrepp och trakasserier är en stor del av många kvinnors vardag. Det skär rakt igenom samhället och finns i alla branscher och organisationer. Vi vill börja med att tacka alla dem som tagit initiativ till gemensamma upprop, de som skrivit under och framför allt de som själva berättat sina historier av övergrepp. Vi är bedrövade över att läsa om otaliga grova kränkningar men också berörda av den gemenskap vi kvinnor kunnat visa varandra i de olika uppropen. Fokus har inte varit partiegoism och viljan att baktala varandra, tvärtom. Det är modigt och något att bygga vidare på.   

Vänsterpartiet har under de senaste åren börjat med ett mer systematiskt internt jämställdhetsarbete. Vi har tagit en handlingsplan i centrala partistyrelsen som omfattar hela organisationen och vi har lagt alla riktade ekonomiska medel vi får centralt för kvinnors organisering, på detta arbete. I skivande stund håller vi även på att tydliggöra vår policy gällande sexuella trakasserier.

Vi har inget kvinnoförbund som arbetar med utåtriktad politik, det ligger på partiledningen. Istället har vi valt detta interna fokus. Ibland har Vänsterpartiet fått höra att vi som är ett feministiskt parti inte ska behöva hålla på med sådant här. Det är som att tro att bara för att man tycker en sak politiskt implementeras det automatiskt i organisationen. Så är det inte och vi tror att det är en styrka att vi har tänkt tvärtom…

Läs hela artikeln från Ida Gabrielsson, ordförande för Vänsterpartiets kvinnonätverk och Hanna Gedin, biträdande partisekreterare här på etc.se…

Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk har tagit fram ett lagförslag för ett nytt kvotflyktingssystem på EU-nivå. Idag röstade EU-parlamentet för förslaget. Det antogs med rösterna 37 för, 20 mot och 2 nedlagda.
– Det är ett stort steg framåt för alla oss som har jobbat för att skapa lagliga och säkra vägar för människor som behöver internationellt skydd, säger EU-parlamentariker Malin Björk, som är förslagets huvudförhandlare för EU-parlamentet.

Hon är glad och lättad över att förslaget gick igenom och att så många av hennes ändringsförslag, gick igenom.
– Den här omröstningen sänder ett positivt budskap och visar att EU-parlamentet står fast i sitt stöd för ett kvotflyktingsystem på EU-nivå som är baserat på solidaritet och på humanitära behov, säger Malin Björk.

Malin Björks förslag skiljde sig markant från kommissionens ursprungliga förslag. Bland de delar som hon tagit bort i den ursprungliga texten är kraven på att de länder som EU vidarebosätter flyktingar ifrån samtidigt ska hindra andra flyktingar att ta sig till EU, inte olikt innehållet i flyktingavtalet mellan EU och Turkiet.

– Det viktigaste är att parlamentet har avfärdat idén om vidarebosättning som ännu ett sätt för EU att kontrollera migration. Kvotflyktingsystemet kommer att fortsätta vara ett humanitärt svar på den globala flyktingsituationen, inte ett verktyg för EU för att uppnå utrikespolitiska syften eller kontrollera andra länders gränser, säger Malin Björk.

Nu väntar så kallade trialogförhandlingar mellan EU-parlamentet, medlemsländerna i ministerrådet och EU-kommissionen. Först därefter kan förslaget träda i kraft.

Hela lagförslaget (med kommissionens ursprungliga text och Malin Björks ändringsförslag)