Författare: admin

Vänsterpartiet och regeringen kommer i höst att lägga fram ett förslag som stoppar vinstjakten i mycket stora delar av välfärden. Ett färdigt lagförslag kommer att läggas fram för riksdagen i mars 2018. Det är en mycket viktig milstolpe i partiets enträgna kamp för att skattepengar ska användas till det som de är avsedda för och inte gå ner i riskkapitalisternas fickor.

Tidplanen omfattar även att en utredning ska tillsättas för att se hur en vinstreglering ska se ut i sjukvården, som alltså inte kommer att finnas med i propositionen som läggs fram i mars, samt att den idéburna sektorn ska stärkas.

– Det här är en seger för alla människor som behöver den svenska välfärden. Föräldrar ska inte behöva oroa sig för att vinstjakten leder till att deras barn mellanmål endast består av vatten och knäckebröd och kvinnor som inte behöva känna att det finns den minsta risk att kirurgen väljer operation i onödan bara för att det är lönsamt för företaget, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Förslaget är inte helt klart i alla detaljer ännu men redan nu står det alltså klart att den idéburna sektorn inte kommer att omfattas av propositionen om vinsttak.

– De som är där för att tjäna stora pengar, det är de som regelverket ska omfatta, säger Ulla Andersson, ekonomisk talesperson. De som drivs av vinstjakt och därför minskar kostnader genom att välja bort elever som kräver särskilt stöd, ger undersköterskor lägre löner och anställer obehöriga lärare.
En viktig del av den utredning som tillsattes efter valet handlade just om att just om att stärka de idéburna organisationernas möjligheter.

Vänsterpartiet och regeringen är också överens om att regelverket för sjukvården måste utredas vidare och därför tillsätts nu en utredning för att titta närmare på om det finns andra sätt än det vinsttak som Reepalu-utredningen föreslår som når samma mål: att se till att pengar som ska gå till vård går till just vård och att vinstjakten i sjukvården stoppas. Det görs med bakgrund av en stor mängd synpunkter från professionen som uttryckt oro för hur den föreslagna modellen skulle kunna fungera i sjukvården.

– Olika områden funkar på olika sätt och vi har hela tiden sagt att det kan bli aktuellt med lite olika lösningar. Nu ska vi titta noggrant på det som facken på vårdområdet har lyft och se hur man på bästa sätt kan se till att pengar till sjukvården ska gå till just sjukvården. Pengar som går till välfärden ska gå till välfärden, säger Ulla Andersson

Utredning, som ska vara klar före sommaren 2018, kommer att tillsättas skyndsamt. Uppdraget blir att titta på olika lösningar för att säkerställa att skattemedel används till det som de är avsedda för i enlighet med den inriktning som finns i överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet.

– Utredningen kommer lägga sitt förslag i juni. Det innebär att det här kommer att bli en jättefråga i valet. Och vi vet vad väljarna vill, de ser hur viktigt det är att stoppa vinstjakten i sjukvården. Pengar vi betalar till vård åt cancersjuka, de ska gå till det och inget annat. Och inga äldre multisjuka ska trängas undan bara för att de anses mindre lönsamma att behandla, säger Ulla Andersson.

Bakgrund
Efter valet förhandlade Vänsterpartiet fram en överenskommelse med regeringen om säkerställa att skattepengar ska gå till det som de är avsedda för – inte till vinstjakt. En utredning tillsattes som i oktober 2016 lade fram ett förslag om ett vinsttak på 7 procent.

Läs mer om vinstfrågan här…

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om höstbudgeten fått igenom en höjning av studiemedlet. Från och med höstterminen 2018 kommer bidragsdelen av studiemedlet att höjas med 300 kronor i månaden. Nyheten presenterades av Jonas Sjöstedt i hans sommartal i Umeå.

Höjningen innebär flera tusenlappar mer om året för de som studerar heltid, vilket berör mer än 500 000 studerande.

– Vi är väldigt glada över att ha fått igenom det här kravet. Att studera och ta lån är ett stort beslut och det spelar roll hur studiemedlet ser ut. När studiemedlet har hög andel lån, ger det hög skuldsättning. Det riskerar göra att personer från studieovana familjer drar sig för att plugga vidare. Med Vänsterpartiets förslag, som vi nu fått gehör för, ökas bidragsdelen av studiemedlet med flera tusen kronor per år. Det gör skillnad, säger Sjöstedt.

Många studenter har en utsatt ekonomisk situation, vilket CSN följer upp i rapporten ”Studenters sociala och ekonomiska situation” där man bland annat kan läsa att endast 39 procent av studenterna upplever att studiemedlet täcker deras kostnader. 300 kronor motsvarar vad studenter går back varje månad enligt Sveriges Förenade studentkårer.

– Höjd bidragsdel i studielånet gör vardagen bättre för studenter och det bidrar också till att vi får studenter från olika bakgrunder. Det tjänar hela samhället på, avslutar Sjöstedt.

Studerande i Sverige har sedan 1965 rätt att söka studiemedel som består av lånedel och en bidragsdel. Rättigheten omfattar lån och bidrag för studier i 80 veckor för studier på gymnasial nivå och 240 veckor för studier på eftergymnasial nivå. Studiemedlet följer prisbasbeloppet och ligger innevarande år på 2504 kr per vecka, där 712 kr är bidrag och 1792 lån. Med höjningen, samt korrigering för prisbasbelopp, kommer en heltidsstuderande från och med höstterminen 2018 att få ut sammanlagt 11 314 kronor per studiemånad.

Höjningen av bidragsdelen i studielånet kostar ca 550 miljoner kronor under 2018, därefter ca 1,1 miljard kronor per år från och med 2019.

Här kan du läsa Jonas Sjöstedts sommartal (pdf).

Vänsterpartiet kräver höjt tak och golvet i a-kassan nästa år.
Det skulle som mest ge 3 000 kronor mer i plånboken varje månad för en arbetslös.
– Den som har oturen att förlora jobbet ska inte behöva fundera på att också sälja bilen eller huset, säger Jonas Sjöstedt.

V vill att taket höjs från 25 025 till 28 875 kronor i månaden. Maxbeloppet som skulle betalas ut under de första 100 dagarna skulle då öka från 910 till 1 050 kronor per dag, eller från 20 020 till 23 100 kronor i månaden.

– Hur man behandlar dem som har oturen att förlora jobbet eller bli sjuka är ett tecken på hur solidariskt ett samhälle är. Det är alldeles för få som kommer upp i 80 procent av sin tidigare lön om de förlorar jobbet. Skulle vi höja till 1050 kronor om dagen är det 80 procent som får det, då börjar det likna någonting, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiet kräver också att grundbeloppet i a-kassan höjs, från 365 till 425 kronor om dagen. Jonas Sjöstedt menar att arbetet med att höja a-kassan, som sänktes under Alliansregeringens tid, bara börjat.

– Alliansen slog sönder a-kassan och skapade en enorm otrygghet för människor. Vi vill återskapa den tryggheten. Det ser bra ut för Sverige, men vi ser företag som Ericsson och andra som säger upp. Då ska det finnas en riktig försäkring som fungerar, säger han.

Vänsterpartiet vill över en tioårsperiod satsa totalt 44 rättvisemiljarder på det svikna Sverige. Pengarna ska gå till att bland annat bekämpa arbetslöshet, rusta bostäder och säkerställa offentlig service i områden som på många sätt har lämnats efter när andra har dragit ifrån.

– Vi vill satsa på de förorter, bruksorter, glesbygdsområden och andra delar av Sverige som har svikits av den tidigare Alliansregeringen. I sommar har vi haft RUT-avdrag i Sverige i 10 år. Det har kostat skattebetalarna runt 21 miljarder kronor och främst gynnat de som redan har det gott ställt. Nu är det dags att satsa på en annan del av den svenska befolkningen. De som har fått stå tillbaka, de som bor i de svikna delarna av Sverige, säger Jonas Sjöstedt.

Pengarna ska kunna sökas av kommuner som har områden med hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Användningen av medlen kommer att se olika ut i olika områden, men insatser för jobb, utbildning, service och mot sociala problem är i centrum.

– Vi vill ge människor möjligheter och framtidstro. Oavsett var man bor i Sverige ska man känna att samhället satsar på en. Alla har rätt till jobb, utbildning, rik fritid, säger Sjöstedt.

Vänsterpartiet vill i förhandlingar med regeringen om höstbudgeten driva kravet och fördela anslagen enligt följande: 1 miljard för 2018, 3 miljarder för 2019 och 5 miljarder för år 2020 och därefter 5 miljarder per år. Sammanlagt 44 miljarder kronor över tio år.

Läs mer om förslaget här (pdf)