Skip to main content

Författare: admin

Hur ska Sverige se ut år 2028?

Hur ska Sverige se ut om tio år, år 2028? Den frågan har SVT låtit alla partiledarna svara på i varsitt tal. När Jonas Sjöstedt gav Vänsterpartiets bild stod jämlikheten i centrum.

– Om tio år kommer vi att titta tillbaka på vår tid. Varför var några superrika, samtidigt som andra fick slita hårt och ändå aldrig tycktes få det bättre? De som idag säger att det inte går att ändra på det, de kommer att få fel igen, precis så som de har fått fel förut, sa Jonas Sjöstedt i talet.

Ett område som togs upp var frågan om arbetstidsförkortning.

–  Den nya tekniken gör att om tio år har många av dagens arbetsuppgifter försvunnit. Det ger oss ett val. Ska vinsterna av den utvecklingen gå till de få i toppen som äger våra arbetsplatser? Eller ska vi använda dem till att korta arbetsdagen så att livet blir bättre för oss alla tillsammans? Jag vet vad jag tycker är klokast, sa Jonas Sjöstedt.

Äntligen klubbas samtyckeslagen

Idag sker en stor feministisk seger då riksdagen kommer att rösta för att införa en samtyckeslagstiftning. Det är en fråga som Vänsterpartiet tillsammans med en stor mängd feminister, aktivister och föreningar har drivit på för att få igenom.

Det är ett stort och viktigt steg eftersom en samtyckeslag kommer innebära att ett ja alltid är ett ja och ett nej alltid är ett nej. Det är nu slut på domstolars jakt efter det perfekta brottsoffret som inte hade för kort kjol eller tron på att en man inte förstår vad ett nej betyder.

En våldtäkt är en våldtäkt oavsett om mannen förstått eller inte förstått om det var ett brott eller inte. Nu kommer det alltid krävas ett ja. Med ett oaktsamhetsbrott kan vi, utan att sänka beviskraven, få fler fällande domar.

En sådan lagkonstruktion fångar in fall där gärningsmannen borde ha förstått att han handlade på ett oförsvarligt sätt. Det är dags att sluta behandla män som idioter som inte förstår vad kvinnor säger när det kommer till sexuella relationer.

Den kommande samtyckeslagen och debatten som lett fram till den har också bidragit till att hela samtalsklimatet kring våldtäkter har förändrats.

Borta är pratet om att tjejer ska akta sig, inte vara för fulla, inte klä sig si och så. Istället befinner vi oss nu i ett samtal med barnen på förskolan att en kram måste börja med en fråga om den andra vill kramas. Alla vet vad samtycke är och betyder. Det är kanske den största segern i dag.

Men samtycke är inte den enda lösningen. Det behövs en bättre kompetens inom hela polisen om sexualbrott, att Nationellt forensiskt center snabbt kan säkra teknisk bevisning och att domstolarna inte dömer enligt gamla förlegade normer.

I budgetförhandlingarna med regeringen fick Vänsterpartiet igenom att Brottsoffermyndigheten ska informera om samtycke. Det var otänkbart för bara några år sedan. Det är så här samhällsförändringar sker, genom små steg och stundtals gigantiska kliv.

Som feminister vet vi att det fortfarande finns stora utmaningar kvar innan kvinnor kan leva sitt liv i frihet på samma sätt som många män kan.

Flera undersökningar visar att flickor och kvinnor medvetet eller omedvetet anpassar sitt liv på olika sätt på grund av rädsla för våld och kränkningar. Kvinnor tjänar sämre än män för samma jobb och har osäkra anställningsförhållanden som kan utnyttjas genom sexuella trakasserier.

Men idag passar vi på att njuta över att vi äntligen får en samtyckeslag!

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson(V)

Skamligt att leka följa John med SD, Löfven

Om det inte varit uppenbart tidigare står det nu glasklart att Socialdemokraterna inte är att lita på vare sig det gäller strävan efter jämlikhet eller kampen mot rasism.

Det massiva angrepp på asylsökandes rättigheter och möjligheter som S nyligen presenterat är farligt och skamligt. För dem som flyr för sina liv, men även för möjligheten att hålla ihop arbetarrörelsen och kampen för jämlikhet.

I en tid med historiskt många på flykt undan krig, terror och förföljelse konstaterar S att vi tagit emot ”för många” och sätter ett mycket lågt mål för hur många Sverige ska ta emot.

Med det som utgångspunkt försvarar S sedan både inskränkningar i asylrätt, gränskontroller, avskaffande av kommuners möjlighet att följa socialtjänstlagen och ökad fängsling av människor som inte begått något brott.

Löfven konstaterar att Sverige tagit emot ”för många”. Vad händer i ett samhälle när statsministern säger att en grupp i samhället inte borde vara här? Vad händer när några av oss beskrivs som ett problem och en potentiell fara? Det drabbar inte bara dem som kommer till Sverige framöver. Det drabbar varenda människa som redan är här – den som flytt tidigare, men nu fått uppehållstillstånd och har sin framtid här.

Det drabbar den som är uppvuxen här, men vars föräldrar eller morföräldrar en gång fick skydd. Det drabbar den som kommit hit för att jobba, utbilda sig eller leva med sin kärlek. Det drabbar kort sagt varenda en av oss som kan tänkas se ut som att vi flytt. Det göder rasismen. Det splittrar arbetskamrater, grannar, klasskompisar – ja, hela vårt samhälle. Det slår mot alla som utsätts för rasism i sin vardag, och det slår mot allas våra förutsättningar att hålla ihop fackligt och i kampen för jämlikhet.

Dagen efter Socialdemokraternas haveri presenterade Sverigedemokraterna sitt förslag om att kriminalisera hjälp till papperslösa och att lagstadga angiveri.

Det kan inte komma som en överraskning att SD är pigga på att skapa ett auktoritärt samhälle med angiveri och straff för solidaritet. Vår sammanhållning är rasismens största fiende. Klart de vill förbjuda den.

Samtidigt bör vi inte förvånas över att ett rasistiskt högerparti kommer med rasistiska förslag. Då riskerar vi att tappa fokus på den farliga förflyttningen av övriga partier som SD hjälper till att dölja.

När socialdemokrater och moderater snubblar över varandra för att följa-John efter SD, då höjer SD självklart insatsen. Det går inte att tävla med rasister i rasism. Det är ju hela deras affärsidé. När SD då smäller på med sitt vidriga angiveriförslag riskerar vi andra att normalisera den förflyttning som S just gjort.

Så vad gör vi nu då, alla vi som vill ha ett jämlikt och tryggt samhälle? Jo, i vanlig ordning hittar vi alla tänkbara sätt att göra det som både rasister och högern hatar mest av allt: Att hålla ihop.

För välfärdssamhället bygger på att vi håller ihop. Att vi ser oss själva i varandra. Att vi ställer upp för varandra. Att den som inte själv har barn ändå är med på att finansiera skolgång för grannens barn. Det är solidaritet mellan friska och sjuka, mellan den som har arbete och den som inte har, mellan generationer och mellan den som just nu har sin tillvaro ordnad och den som behövt fly kaos. Det är en pakt för gemensam trygghet. Den pakten bryts när vi inte längre håller ihop.

Vi behöver bli många, många fler som kämpar för en jämlik och rättvis framtid. När S stapplar efter Jimmie väljer vi en annan väg.

Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson (V)

Agera i FN för att få stopp på övervåldet i Gaza

Just nu slår den israeliska militären med brutalt våld ner de palestinska demonstranter som protesterar mot ockupationen och mot flytten av den amerikanska ambassaden till Jerusalem.

I skrivande stund har 60 palestinier dödats av israeliska soldater och närmare 3 000 har skadats. Men siffrorna stiger hela tiden. Fullt beväpnade soldater skjuter skarpt mot demonstranter utan hänsyn till varken proportionalitet eller mänskliga rättigheter. Även små barn har fallit offer för våldet.

Allt grövre övergrepp

Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan jämlika parter. USA:s president Trumps beslut att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem är en tydlig markering mot ett fritt Palestina. Flytten är en direkt provokation mot fredsprocessen och alla som tror på en fredlig lösning.

Frågan om vilken status staden Jerusalem ska ha är central. FN har i flertalet resolutioner fastställt att östra Jerusalem är palestinskt territorium och en del av det ockuperade Västbanken. Men i sitt invigningstal för den amerikanska ambassaden gjorde Israels premiärminister Netanyahu det tydligt att han inte har för avsikt att följa FN:s beslut. En förutsättning för att ockupationen av östra Jerusalem ska upphöra är att de israeliska bosättningar som finns på området avvecklas och att inga nya byggs. Trots det fortsätter Israel att demolera palestinska hem och bygga nya bosättningar i östra Jerusalem. Fred kommer inte att vara möjlig utan en lösning på frågan om Jerusalems status och utan att Israels ockupation av östra Jerusalem hävs.

Inspärrade och avskurna

Israels ockupation av Palestina har pågått i mer än 50 år och skapat en av världens mest segdragna konflikter. Övergreppen mot det palestinska folket fortsätter med oförminskad styrka. Gaza brukar, med rätta, kallas för världens största utomhusfängelse – med drygt 1,8 miljoner invånare varav hälften barn. Jag var själv nyligen i Palestina. Eftersom gränsen till Gaza är stängd fick jag nöja mig med att besöka omgivningarna för att försöka se området på håll. Människorna som bor där har fråntagits möjligheten till försörjning, de får inte resa fritt, deras reningsverk är sönderbombade och inga varor får lämna eller komma till Gaza via havet eftersom Israel regelvidrigt trotsar lagarna om internationellt vatten. Frustrationen och desperationen är stor. Samtidigt kunde jag höra hur israeliska soldater övade prickskytte på skjutbanor i närheten.

Oproportionerlig aggression

Protesterna vid gränsen till Israel började som en folkfest. Tiotusentals människor, många barn och ungdomar, samlades för att göra sina röster hörda, dansa, lyssna på musik och ha picknick. En del valde att trotsa förbudet att gå nära gränsen och kasta sten mot den israeliska militären och bränna bildäck. Men den aggression Israel har svarat med är långt bortom proportionalitetens gränser. Israels ledare hävdar att de agerar i självförsvar, men bilderna från Gaza talar sitt tydliga språk.

Blockaden måste hävas

Ska detta få ett slut måste Israel omedelbart stoppa de blodiga attackerna på palestinska demonstranter. Blockaden mot Gaza måste hävas och de som behöver akut sjukvård och humanitär hjälp måste få den hjälp de behöver. Människorna i både Palestina och Israel förtjänar en fredlig lösning. Stefan Löfven (S) har krävt en utredning av de våldsamma händelserna, det är bra men det räcker inte. Sveriges regering måste agera inom FN för att situationen inte ska eskalera ytterligare. Omvärlden måste tydligt markera att Israels brott mot mänskliga rättigheter inte accepteras.

Yasmine Posio Nilsson, utrikespolitisk talesperson

Uthyrning av utländsk arbetskraft ska beskattas hårdare

Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen om vårbudgeten drivit igenom flera förslag som innebär att uthyrning av utländsk arbetskraft blir bättre reglerat från skattesynpunkt. 

Villkoren på den svenska arbetsmarknaden riskerar att undergrävas om utländska företag inte betalar skatt som de ska. Det är vanligt att oseriösa bolag som inte betalar tillräckligt i skatt även utnyttjar arbetstagare.

– Den oschyssta konkurrensen pressar också villkoren för andra företag inom drabbade branscher. Det är inte minst ett problem inom byggbranschen, säger Ali Esbati, arbetsmarknads-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Med det nuvarande regelverket behöver en arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige betala skatt om personen är anställd av ett svenskt företag. I lagrådsremissen som skickas in i dag föreslås att arbetstagare som är anställda av ett utländskt företag som saknar driftställe i Sverige, och tillfälligt hyrs ut till den som arbetet utförs för, också ska betala skatt i Sverige från dag ett.

Innebörden av förslaget är att den så kallade 183-dagarsregeln, perioden då en arbetstagare inte behöver betala skatt om hen vistas i Sverige under en tolvmånadersperiod, inte ska kunna tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Detta innebär att Sverige kommer att börja tillämpa begreppet ekonomisk arbetsgivare, något som redan görs i dag i de flesta av våra grannländer.

Dessutom föreslås bland annat att utländska bolag utan fast driftsställe i Sverige ska bli skyldiga att göra skatteavdrag från den ersättning de betalar ut för arbete i Sverige. Även skyldigheten att lämna information till Skatteverket skärps.

– Jobbar man i Sverige ska man ha svenska rättigheter och betala svenska skatter. Det ska vara tydligt för den som jobbar, så att man inte blir lurad, och det ska vara tydligt för den som bedriver företagande i Sverige, så att man inte lurar svenska myndigheter, säger Ali Esbati.

Förslagen beräknas ge cirka 600 miljoner i skatteintäkter. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Dags för digital vård åt alla!

Ett klick i mobilen, några minuter senare har du kontakt med en läkare som ställer diagnos och skriver ut recept. På kort tid har digitala vårdappsjättarna vuxit i storlek och framför allt i våra storstadsområden är det många som konsulterar läkare online istället för att ta sig till en vårdcentral eller akutmottagning.

Att även vården intar nya plattformar i ett allt mer digitaliserat samhälle är vi i Vänsterpartiet positiva till. I Västerbotten har till exempel Storumans vårdcentral visat hur glesbygden kan bygga upp digitala vårdsystem som gynnar befolkningen. Där har man öppnat ett obemannat hälsorum, där läkarna finns med via videolänk och där invånarna själva kan mäta sitt blodtryck och ta prover. Allt detta i ett led att se till så att alla Sveriges invånare får tillgång till en likvärdig vård.

Men som den digitala vården ser ut idag kommer den inte alla till del. Det är inte landstingens digitala tjänster som dominerar marknaden och det är inte förorterna och landsbygden som tar del av utbudet. Det är istället ett fåtal privata vårdappsjättar som har ett grepp om den digitala vårdsektorn och de som nyttjar den typen av vård är lindrigt sjuka bosatta i storstadsområden.

Den ojämlika tillgången till vård är en konkret manifestation av klassamhället, där effekten i slutändan blir att vissa lever sjukare och kortare liv än andra. De senaste 25 åren har den rika delen av befolkningen dragit ifrån resten av samhället när det kommer till hälsa – gruppen blir allt friskare och lever allt längre. Detta samtidigt som ojämlikheten i stort ökar snabbt i samhället: För tre decennier sedan var Sverige världsmästare i jämlikhet. Så ser det inte ut längre.

Vi behöver inte enbart se till att stoppa vinsterna så att alla, inte bara de välbärgade, har en vårdcentral att gå till, vi måste också satsa på innehållet i vården. För att sluta hälsoklyftorna är primärvården är central, det är den instans som den som är sjuk först möter. Därför har vi en rad förslag för att se till att primärvårdens resurser verkligen går till den som bäst behöver det:

  • Flexiblare öppettider som ger bättre tillgänglighet. Alla människor har inte möjlighet att söka sig till sin vårdcentral under kontorstid. Det finns ett reellt behov av att kunna erbjuda tillgång till vård också utanför traditionella öppettider. Vänsterpartiet förslår därför utökade öppettider i primärvården en eller par gånger i veckan.
  • Låta primärvården få ansvar för ett uppsökande arbete. Vänsterpartiet vill erbjuda regelbundna hälsoundersökningar till dem som inte själva uppsöker hälso- och sjukvården idag. Efter den första kontakten ska personen i fråga kunna erbjudas kontakt med rät yrkeskategori för dennes behov. Ibland kan det vara en psykologkontakt, en annan gång sjuksköterskerådgivning.
  • Fasta läkarkontakter inom vården. Idag har den kraftiga överanvändningen av så kallade hyrläkare gjort att systemet med fasta läkarkontakter i princip helt urholkats. Vi behöver ta ett långsiktigt grepp om kompetensförsörjningen och återväxten av läkare på Sveriges vårdcentraler och sjukhus, för att inte vara fortsatt beroende av hyrläkare som är dyra och dränerar vården på resurser.
    En fast läkarkontakt i primärvården är ett av de främsta sätten att göra hälso- och sjukvården mer patientcentrerad och bör kunna erbjudas de patienter som önskar det.
  • Utöka tillgången till digital vård. Den nya teknologin är bra och ska användas, men dagens system behöver ses över. Vi vill att samhället ska ta ansvar för att även den digitalt baserade hälso- och sjukvården är jämlik. Därför vill vi att landstingen ska ansvara för utvecklingen och infrastrukturen av de digitala vårdkontakterna. Primärvården bör kunna erbjuda digitala besök, inte minst för att öka tillgängligheten i glesbygd där det kan vara långt till närmsta vårdcentral. Detta ska kombineras med en fysisk mottagning som patienten kan hänvisas till för personlig konsultation. Idag är det frivilligt för landstingen att erbjuda möjlighet till onlinebokning på vårdcentraler och möjlighet att läsa sin journal på internet. Detta menar vi ska vara obligatoriskt. När ansvaret för den digitala vården läggs över på landstingen skapar det också utrymme för att på olika sätt reglera appläkarnas verksamhet.

Läs hela vår debattartikel på DN Debatt här. 

Jonas Sjöstedts tal på 1 maj

– Den 9 september är din röst lika mycket värd som Sveriges rikaste. Använd den för att skapa en framtid som tillhör oss alla – inte bara några få. Rösta på Vänsterpartiet – det enda Vänsteralternativet i svensk politik!

Så avslutade Jonas Sjöstedt sitt 1 maj-tal i en solig och fullsatt Kungsträdgården i Stockholm.

– Läs hela talet här…

Alla ska ha råd att vara med i a-kassan

Inför valet föreslår Vänsterpartiet en avdragsrätt för avgiften till a-kassan. Det presenterade Jonas Sjöstedt i sitt 1 maj-tal i Stockholm idag. Fler ska ha råd att vara med i a-kassan.

– Om få är med i a-kassan så leder arbetslöshet till fattigdom. Det ställer löntagare mot löntagare och sätter press nedåt på allas löner. Men om fler går med i a-kassan går vi åt andra hållet. Det gör det lättare att få upp lönerna för alla. Vi ska ha mer trygghet och starkare löntagare, sa Jonas Sjöstedt i sitt tal.

För en vanlig butiksanställd med Handels a-kassa skulle Vänsterpartiets förslag innebära att a-kassan kostade 400 kronor mindre om året.

Idag är mindre än 70 procent av arbetskraften medlemmar i en a-kassa. Bland unga är täckningsgraden ännu lägre. Om utvecklingen fortsätter urholkas förtroendet för systemet och arbetslöshetsförsäkringen förlorar i legitimitet.

– Högern gjorde sitt bästa för att förstöra a-kassan när de hade makten. Nu har vi förbättrat den igen, men det krävs mer. Alla ska ha råd att vara med i en a-kassa, säger Jonas Sjöstedt.

Den borgerliga regeringen tog bort avdragsrätten för avgifterna till fack och a-kassa. 1 juli 2018 återinförs avdragsrätten för fackföreningsavgiften efter krav från Vänsterpartiet. Men avgiften för a-kassan återstår.

– När jag talade på första maj för två år sedan lyfte jag kravet om avdragsrätt för fackavgiften. I sommar blir det verklighet eftersom vi har drivit det i budgetförhandlingarna. Nu vill vi gå vidare med avgiften till a-kassan. Båda behövs för att stärka löntagarna, säger Jonas Sjöstedt.

Vänsterpartiets förslag innebär en skattereduktion om 25 procent för avgift till arbetslöshetskassa. Förslaget beräknas kosta cirka 1,25 miljarder kronor per år.