Skip to main content

Författare: admin

Det går att göra Sverige till världens mest jämlika land igen

Sverigedemokrater och moderater applåderade justitieministerns uttalande. För att inte tala om deras blåbruna anhängare på sociala medier: Systemkollaps säger Bill, kollaps av systemet säger Bull. Den socialdemokrati som en gång stolt förknippades med Olof Palme, har sällan känts så avlägsen och fjärran som i det ögonblicket.

Och så fortsätter det. Ena dagen är det asylsökande som är problemet, nästa är det människor med funktionsnedsättning eller som är sjukskrivna. Först har såväl socialdemokrater som borgerliga partier bedrivit en politik under decennier som ökat klyftorna och sen pekar de ut ”svaga” grupper som tärande.

Det rimliga vore i stället att ta ansvar för de beslut som man har fattat. Ett arbetarparti står inte och svajar i mitten av den politiska skalan. Ett relevant arbetarparti är ett vänsterparti som ser jämlikhet som garanten för ett inkluderande och rättvist samhälle för alla, inte bara några få.

Det är mycket som går bra för Sverige, det finns massor av pengar och resurser, men det kommer inte alla till del. Tvärtom. Ojämlikheten har skenat och i Sverige har det skenat mest av alla jämförbara länder. Det startade inte med antalet asylsökande år 2015, utan med en lång rad politiska beslut under de senaste tre decennierna. Beslut som steg för steg gjort att ojämlikheten har ökat.

Vårt skattesystem förändrades i grunden och blev mindre progressivt och omfördelande. Samtidigt som kapitalinkomsterna centrerades till en liten elit. Dessa resultat lever vi med i dag: Sverige har numer det minst omfördelande skattesystemet från hög- till låginkomsttagare bland EU:s 15 kärnländer. Vi är dessutom det land bland OECD-länderna som tar ut näst minst skatt på arv, gåvor, förmögenhet och dyra fastigheter.

Toppskicket har klarat sig alldeles utmärkt på bekostnad av den stora majoriteten av befolkningen i Sverige. Det vill vi ändra på. Vi vill se en ny skattereform. Den reformen ska omfördela och bidra till att göra Sverige till världens mest jämlika land igen.

Dess utgångspunkter vill vi ska se ut så här:

– Säkra välfärdens finansiering genom att öka skatteintäkterna.

– Ökad ekonomisk jämlikhet – omfördelningen mellan hög- och låginkomsttagare måste bli mer jämlik.

– Lika skatt för lika inkomst. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk.

– Höjda grundavdrag kombinerat med få undantag.

– ”Förorenaren betalar” ska gälla som grundprincip.

– Hela landet ska leva. Skatteutjämningssystemet måste därför ses över och den ekonomiska utjämningen mellan geografiska områden med skilda förutsättningar måste utökas.

– Skattepolitiken ska understödja full sysselsättning.

Det finns ingenting som gör att rikedomen automatiskt sipprar ned till vanligt folk. Det måste man ha politik för. Man måste ha verktygen för det. Och man måste ha viljan. Det har Sveriges enda vänsterparti, Vänsterpartiet.

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V)
Gudrun Nordborg, riksdagskandidat (V)

Sverige bör göra halt när det gäller köp av Patriot

Sverige är i behov av ett nytt luftvärnssystem. Det är en stor affär som kommer att påverka hela Försvarsmakten under lång tid framöver. Vänsterpartiet menar att ett sådant köp måste vara väl avvägt och ta sin utgångspunkt i att värna vårt lands säkerhet. Vi ska inte delta i stormaktsspel där militära lojaliteter sätter vår säkerhet på spel.

Sverige ska ha en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför, men som också har möjlighet att vara en fredsbevarande kraft i andra delar av världen. Det kräver en trovärdig militär alliansfrihet. Sveriges militära alliansfrihet har bidragit till att generation efter generation kunnat leva i fred och har dessutom gett oss ett självständigt utrikespolitiskt handlingsutrymme.

Vid inköp av ett nytt luftvärnssystem finns det flera leverantörer att välja på. Huvudkandidaterna är det fransk-italienska Samp/T och det amerikanska Patriot, men även Tyskland håller på att utveckla ett nytt system kallat Iris-T SLM. Regeringen förespråkar det amerikanska Patriot. Ett sådant köp skulle innebära att vi tar ytterligare ett kliv närmare stormakten USA, den amerikanska militärindustrin och president Trumps (o)säkerhetspolitik.

Det är tydligt att regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist inte drar sig för att söka ett allt närmare militärt samarbete med både USA och Nato. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår omvärld och maktkampen mellan Nato och Ryssland bidrar till ökad osäkerhet och upprustning. Men trots att ett enskilt militärt angrepp mot Sverige är osannolikt används detta som ett argument för ett svenskt närmande till Nato. Genom det s.k. värdlandsavtalet knyts vi närmare kärnvapenalliansen och gör oss allt mer beroende av deras standarder och system.

Dessvärre är Trump en mycket osäker vän att hålla i handen när det blåser. På en mycket kort tid har han både bidragit till den ökade spänningen i Mellanöstern, att kärnvapenavtalet med Iran dragits tillbaka och att undergräva FN:s arbete genom att lämna rådet för mänskliga rättigheter. Det går inte att komma ifrån att USA är den nation som har det största inflytandet i NATO. Under åren har Nato, så väl som enskilda medlemsländer, genomfört flera misslyckade krig i Afghanistan, i Irak och i Libyen med ett enormt mänskligt lidande som följd.

Enligt uppgifter från Dagens Industri skulle ett inköp av Patriot kunna bli en mycket dyr affär och att den slutgiltiga kostnaden riskerar att kraftigt överstiga de 12 miljarder som avsatts för köpet. Samtidigt är det oklart om investeringen verkligen genererar en tillräcklig nytta för pengarna. Den statliga utredning om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov som presenterades tidigare i år föreslår att inköpet av ett nytt luftvärn skjuts på framtiden. Kostnaderna för Patriot riskerar att bli en så dyr historia att annat angeläget materiell får stå tillbaka.

Det finns med andra ord tydliga indikationer på att regeringens beslut snarare handlar om en politisk vilja att göra USA till lags, än om att sätta den svenska försvarsnyttan främst. Processen med att köpa in Patriot har gått mycket fort och risken finns att frågan inte analyserats i tillräcklig omfattning.

Jag menar att det finns goda skäl att avvakta köpet till dess att en ordentlig försvars- och säkerhetspolitisk analys med utgångspunkt i att värna vår militära alliansfrihet har gjorts. Köpet av ett nytt luftvärnssystem är en alldeles för viktig affär för att slarvas bort.

Lotta Johnsson Fornarve (V)
ledamot i försvarsutskottet och i Försvarsberedningen

Tillsätt en kommission mot ohälsan i välfärdsyrkena

Jag är ofta ute och besöker olika välfärdsverksamheter och jag ser det så tydligt och hör människor berätta det om och om igen.

Jag har gått bredvid sjuksköterskor som inte har haft tid med rast på hela dagen. Som känt osäkerhet inför den enorma medicinhanteringen som de inte har fått tillräcklig fortbildning om. Jag har praktiserat med undersköterskor som har haft äldre som bor långt utanför stan att åka hem till tre gånger per dag, där en enkelresa kan ta 45 minuter, men som inte fått en budget för att ta sig dit. Kommuner där fortbildning varit fryst i tre år. Där tiden är minutsatt för varje insats.

Trots att vi vet allt det här så har inget helhetsgrepp tagits i frågan. I stället får Försäkringskassan mål om hur många sjukskrivningsdagar varje individ ska ha, Försäkringskassan kan ju inte göra människor friskare. Regeringens mål i kombination med tidsgränserna i sjukförsäkringen har lett till att antalet utförsäkrade har fördubblats sedan 2014. Men regeringen vill inte ändra på vare sig målet som styr Försäkringskassan eller hur tidsgränserna används.

Vi vill därför att en kommission tillsätts som får i uppdrag att göra en stor kartläggning av välfärdsverksamheterna i syfte att kartlägga vad dagens brister får för konsekvenser

Om vi ska använda skattemedel effektivt måste vi ta ett helhetsgrepp på hela välfärden. Det kommer att behövas stora förändringar för att bygga en hållbar arbetsmiljö och därigenom säkerställa välfärdstjänster av hög kvalitet för framtiden.

Läs hela artikeln på DN Debatt här.

Ulla Andersson,  ekonomisk-politisk talesperson.

Aldrig igen ska det bli nazisternas tid

Det blev rekord på RFSL:s Mångfaldsparad  i Almedalen idag. Nära 4000 hade mött upp för att manifestera tillsammans för kärleken och allas lika värde – och mot NMR, vars närvaro i Almedalen skrämt många men också bidragit till en tydligt skärpt motståndsvilja. En av talarna var Vänsterpartiets Christina Höj Larsen som betonade att nazisternas tid aldrig kommer att kunna komma tillbaka, om vi som är så många fler håller ihop.

Läs hela Christinas tal:

För en timme sen stod jag på en manifestation för ensamkommandes trygghet med föreningen ”vistårinteut”. Plötsligt omringades vi av nazister från Nordiska motståndsrörelsen.

Jag blev arg, ledsen. Och rädd. Men snabbt kom en massa människor och ställde sig som en mur mellan oss och nazisterna. Med sina kroppar och sin kärlek blockerade de deras hat. Och jag kände mig inte längre ensam. Inte längre rädd. 

Jag känner samma sak när jag tittar ut över alla er nu.

Jag är arg. Jag är arg för rädslan, hoten, hatet och våldet som tränger in i våra liv. De senaste dagarna har blottlagt den verklighet så många av oss lever i – en verklighet där hbtq-personer, feminister, rasifierade, funkisar och antirasister – ja, vi alla – utsätts för hat, hot och våld från ynkliga nazister. Det är vidrigt. Och det måste få ett slut.

Aldrig igen ska det bli nazisternas tid! För det är alla vi – tillsammans – som är Sverige.

Christina Höj Larsen

Men vänner – antirasister – låt oss inse att de nazister som nu tar plats hittar näring i det giftiga samtal som växer fram omkring oss.

När riksdagens talman säger att några av oss – samer, judar och romer – inte är svenskar.

När man tycker att det är rimligt att fundera på om militären ska sättas in i förorten.

När en stor del av partierna i riksdagen lägger skulden för vartenda samhällsproblem på dem som alldeles nyss kom hit på flykt undan krig, våld och terror.

När dem av oss som är sjuka eller arbetslösa eller behöver assistans ska utmålas som fuskare eller som människor vars själva möjligheter till ett värdigt liv kostar samhället för mycket.

Då göds nazisterna. Då finner de näring att tro att deras tid av hat och våld är nu. Att de ska agera.

Men vårt budskap är tydligt: Aldrig igen ska det bli deras tid!

Och vi kräver – vi kräver – en polis som verkligen använder lagen för att skydda oss.

En polis som inte sätter nazisters yttrandefrihet framför vår.

En polis som förstår att om de ger tillstånd för nazister att demonstrera utanför RFSL:s lokal, då är det ett passivt hot som gör att några av oss inte kan vara här.

En polis som förstår att vissa platser och datum är symboliskt viktiga, och inte låter nazister lägga beslag på dem och tränga undan oss andra. Antingen måste polisen agera – eller också måste lagstigning skärpas. Men som det är nu kan det inte få fortsätta!

Det här handlar inte bara om den här veckan och Almedalen. Det handlar om våra liv överallt i Sverige – i Ludvika, Kärrtorp, Västerås och Tensta.

Nazisterna ska veta – och känna – att de inte är välkomna att skrämma och hota, någonstans eller någon dag. Det är allas vårt ansvar att visa det, varje dag och överallt. Tillsammans.

Därför ska vi vara varandras trygghet. Aldrig igen ska det bli nazisternas tid! För det är alla vi – tillsammans – som är Sverige.

Jonas Sjöstedts tal i Almedalen 2018

Jonas talade bland annat om att samhället ska inte bara vara till för några få i toppen. Det ska vara till för de många. För oss alla. Ingen del av Sverige ska svikas och lämnas efter. För vi hänger ihop och vi hjälps åt.

Här kan du läsa Jonas Sjöstedts tal i Almedalen 2018. 

Se Jonas Sjöstedts tal i Almedalen 2018 via vår Facebook-sida.

I Jan Björklunds huvud slumpas åsikterna fram

Jan Björklund är svensk politiks främste marxist. Jag beskyller självklart inte Liberalernas ordförande för att ha tagit intryck av Karl Marx, inget tyder på det. Istället verkar det vara Groucho Marx som har inspirerat Jan Björklund.

I ett av sina mest berömda citat sa G Marx: ”Jag håller hårt på mina principer och om de inte passar er så har jag andra”. Inget citat passar bättre in på Jan Björklunds politiska gärning.

Liberalerna har svängt 180 grader

Minns ni Almedalen för fyra år sedan? Alliansen gjorde ett stort utspel inför det stundande valet. Den stora satsningen ”Sverigebygget” skulle inte bara ge Sverige 100 000 nya bostäder utan också snabbtåg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Jan Björklund var med på tåget, nu skulle det satsas. Fyra år och många klimatlarm senare har Liberalerna svängt 180 grader, nu är det de som gör allt för att bromsa samma satsning när den äntligen kan förverkligas.

Visst kan man ändra åsikt ibland, det måste varje politiker kunna göra. Men Jan Björklund gör politiken till en tombola ur vilken han slumpmässigt verkar kunna dra fram en ny åsikt var och varannan dag.

Avskaffade den svenska värnplikten

Under sin tid i regeringen satte Jan Björklund det svenska försvaret på svältkur. Den svenska försvarsförmågan betalade priset. Med knapp majoritet röstade liberalerna och de andra allianspartierna ned oss andra och avskaffade den svenska värnplikten, stommen i försvarets folkliga förankring och personalförsörjning. Men snart hade naturligtvis Björklund svängt igen och ville återinföra värnplikten. Han byter alltså inte bara åsikt, han argumenterar emot politik som han själv har genomfört. Det samma gäller beredskapspoliserna, först avskaffar Björklund dem, sen börjar han med kraft att argumentera mot sin egen politik.

Styrs av kortsiktiga utspel

Vad beror det på att det politiska lodet ständigt tycks hamna på olika djup för Jan Björklund? Politiken verkar styras av kortsiktiga utspel och viljan att knipa några rubriker i riksmedia, något Björklund är erkänt bra på. Men den politiska opportunismen har ett pris, vad står Liberalerna egentligen för?

Jan Björklund är en av de huvudansvariga för att privatisering och vinstjakt har fått breda ut sig i den svenska skolan. Effekterna är kända med skolkonkurser, segregation, glädjebetyg och miljarder avsedda för elever och lärare som i stället slussas till rika ägare av skolkoncerner.

Men när kritiken växte började Björklund plötsligt, inför valet 2014, kritisera att riskkapitalbolag äger skolor. Sedan svängde han igen för att efter valet åter vilja se obegränsade vinstuttag ur skolan. Vad tycker han i dag? Jag vet inte, har inte läst tidningen än.

Krävde att utvisningar skulle stoppas

Ett blött finger i luften verkar även vara en vägledande princip inom asylpolitiken. För ett år sedan gick Björklund ut och krävde att utvisningarna till Afghanistan skulle stoppas, säkerhetsläget i landet var för dåligt. Sedan dess har läget förvärrats avsevärt i Afghanistan, men Björklund tycker numera att det är fritt fram att utvisa unga människor dit. Är det någon som begriper de liberala principerna bakom det?

Min favorit bland kovändningarna är ändå Liberalernas syn på religiösa friskolor. Först är Björklund med och släpper fram skolor som utövar religion under skoldagen och som i praktiken segregerar elever efter föräldrarnas tro. Sedan börjar han rasa mot sin egen politik.

Många tror säkert att Liberalerna nu är emot religiösa friskolor, det låter ju så. Men nej, de är bara mot nya sådana skolor, de gamla kan fortsätta som förut. Helt obegripligt och en sorts politisk motsvarighet till stryktipsets helgardering. Liberalerna satsar på åsikterna 1, X och 2 i samma fråga.

Svensk politik behöver ett liberalt parti

Jag är inte liberal. Jag har svårt för politik som ökar klyftorna i samhället, vill sänka löner och se fler otrygga jobb. Men någonstans kan jag ändå tycka att det är lite sorgligt att inte de positiva delarna av det liberala arvet vårdas vad gäller asylrätt, feminism och humanism.

Svensk politik behöver ett liberalt parti. Trots alla våra skilda åsikter önskar jag därför, trots allt, att Centerpartiet har kvar en plats i den svenska politiken.

Jonas Sjöstedt, Partiledare Vänsterpartiet.

Läs debattartikeln på Expressen Debatt här.

Gratis idrottsskola för bättre hälsa och fler svenska idrottsframgångar

’- Hälsa är en klassfråga. Just därför är det så viktigt att tidigt ge barn och unga chansen till ett välmående som hänger med upp i åldrarna. Det gör vi med det här förslaget. Vi vet att barn till föräldrar som endast har gått gymnasiet rör på sig mindre, än barn med högskoleutbildade föräldrar. Det sätter spår i hälsan senare i livet. Det är ytterligare en faktor som cementerar klasskillnader och det vill vi göra någonting åt, säger Jonas Sjöstedt.

Idrottsskolan kommer att vara ett samarrangemang mellan olika ideella föreningar och pågå under minst en termin. Barn mellan 6-12 år får möjlighet att prova på olika sporter utan press att specialisera sig för tidigt. Därefter kan barnen välja att stanna kvar i idrottsskolans regi eller gå med i föreningarnas övriga verksamhet och de idrottsgrenar som de är mest intresserade av.

– Idrottandet skulle kunna vara lika självklart för alla barn. Börjar man idrotta så rör man sig också mer på egen hand sedan, på sin fritid. Man sitter mindre still, man mår bättre, vilket i slutändan hela samhället tjänar på. Idrottsrörelsen är en av våra finaste folkrörelser, den skulle kunna vara en murbräcka mot klassamhället säger Sjöstedt.

Antalet idrottsskolor beräknas till 300 stycken, fördelande runt om i landets kommuner. Studieförbundet Idrottsutbildarna, SISU, kommer att ha en viktig roll tillsammans med Riksidrottsförbundet, RF, för det praktiska genomförandet av idrottsskolorna. En viktig del av förslaget är att de föreningar som deltar samtidigt förbinder sig att arbeta fram riktlinjer och policys för hela föreningens verksamhet för att minska risken för att barn och ungdomar lämnar föreningen på grund av ekonomiska skäl.

– Idrottsskolorna blir en historisk satsning på breddidrott för barn samtidigt som vi stärker föreningarnas eget arbete. Det är också en jämlikhetsreform som kommer att göra skillnad för många 6-12-åringar med spring i benen, avslutar Sjöstedt.

Beräknad årlig kostnad för 300 idrottsskolor: 40 miljoner kr.

Faktaunderlag idrottskolor 180702

För mer information:
Jessica Nordh, 073-076 22 90

Friheten att bosätta sig var man vill

Min mor skulle börja plugga på vårdhögskolan i stan, så hon hoppades väl på större inkomster längre fram. Min far arbetade många och långa timmar på långvården. De lyckades ändå få en rymlig lägenhet i närheten Ullevi. Det tog kanske några veckor att ordna. I samma hus som polishuset i stan. Hyran var så rimlig att till och med mina föräldrar kunde betala den. Jag minns att jag ofta satt bak på mammas eller pappas cykel för att komma till förskolan. Alltid lite blött och regnigt i Göteborg.

Jag tänker ofta på det. Nu när jag åker runt i landet och lyssnar på hur vi nuförtiden löser våra bostadsproblem. Närmare 200 000 hyresrätter har ombildats till bostadsrätter sedan millenieskiftet bara i Stockholm. Det är som en mur runt stadens inre. En superkommersialiserad marknad har växt fram med hemmet som insats. Det är köp och sälj som räknas, inte flit och hårt arbete. Inte timmarna som läggs på att hjälpa den äldre ur sängen, städa och värma maten. Inte timmarna som läggs på att sätta ihop Volvobilarna. Utan klippen. Bostadspriserna går i taket, samtidigt som lönerna sackar efter. Är det verkligen så här det ska vara? Spekulation framför hårt arbete?

Inga utbölingar kan bryta igenom. Våra storstäder kommer snart börja se ut som flygplatser där affärsmän springer runt med exotiskt utformade kaffekoppar och besöker butiker som ser precis likadan ut över hela världen. Att en barnfamilj av mina föräldrars kaliber skulle få en billig hyresrätt i stan framstår allt mer som något funnet ur sagorna.

När jag själv flyttade till Stockholm 2006 fick jag bo på madrass några månader, innan jag lyckades erövra ett förstahandskontrakt i Botkyrka. Jag hann precis innan den borgerliga regeringen, i samarbete med stockholmsmoderaterna inledde den mest aggressiva ombildningsvågen vi skådat. Varje dag försvann det billiga hyresrätter från länet. Min syster som kom flera år efter mig fick det outhärdligt svårt. Hon hade kommit in på Stockholms Universitet. Men det var ju omöjligt att koncentrera sig på studierna. Hon behövde tränga ihop sig med andra en period. Ständigt i händerna på andras välvilja. Byta adresser allt oftare. Men det funkar ju inte. Så vill ingen leva sitt liv. Så hon flyttade härifrån. Som ett ”avhopp” i universitetsstatistiken, men i själva verket ett rasande uselt betyg på en bostadspolitik som handlar om business istället för social trygghet.

Så vad vill jag säga med detta? Jo, att vi tidigare har kunnat bygga bort bostadsbristen. Inte genom att skicka över ännu mer pengar till affärsmännen och spekulanterna. Utan tvärtom genom att tillsammans politiskt se till att fler bostäder byggs som majoriteten har råd att bo i. Där det finns en frihet att bosätta sig var man vill. Varken superlyx eller fattighus. Bara helt vanlig hederlig bostadspolitik där varje 20-åring har en rimligt prissatt bostad som väntar på en. Eller där en barnfamilj utan problem kan få en bostad ordnad på några veckor. Det är inte en saga, utan beror på om vem som får makten i höst.

Nooshi Dadgostar, vice ordförande för Vänsterpartiet och bostadspolitisk talesperspon.

Låt alla barn få ett bra sommarlov

Hur barnens villkor hänger ihop med politik blir extra tydligt på sommaren. Det är nu man inte kan följa med på fotbollslägret för att man inte har råd. Det är nu man håller sig inomhus så mycket som möjligt för att ingen ska se att man är kvar hemma i kvarteret. Hur ska det annars gå sen i klassen, när läraren frågar vad alla gjort på sommaren? Kompisarna skriver uppsatser om stränderna i Spanien, segling och fjällvandring – och man hade tänkt rädda ansiktet genom att säga att familjen ändå varit hos kusinerna i Värmland.

På sommaren syns klassamhället mycket tydligare än på terminerna. Det går inte att dölja ojämlikheten, annat än att ligga i sängen och spela dataspel och göra sig osynlig.

Sommaren ska ju vara den bästa tiden vi har, när familjen har tid att vara tillsammans. När vi ska gå barfota i gräset, trä smultron på strån, spela kort och vara lyckliga över att vara lediga och tillsammans. Men ojämlikheten tar sig ju in även i familjerna. När mammas arbetstid på matbutiken hyvlas till 60 procent drabbas barnen också. När inkassobreven samlas på hallmattan blir resan till kusinerna inställd. När pappa skadas på bygget och sen nekas sjukpenning av Försäkringskassan bidrar det inte till att han har lust att sticka ner till sjön och ta ett dopp.

Istället blir sommaren för många barn en tid av väntan, utan förväntan. Väntan på att den tryckta stämningen ska lätta. Väntan på att kompisarna ska komma tillbaka, väntan på att fritids ska öppna, väntan på att det ska finnas något mer i kylskåpet än en tub senap och en renskrapad margarinask.

Det finns en konstig myt i svensk politik om att partier till höger skulle värna familjen. Vi menar att det är precis tvärtom. Det är högerns cyniska politik, deras högdragna nonchalans inför de stora ekonomiska skillnaderna, som i längden slår sönder svenska familjer. De eldar på en ojämlikhetens politik som gör att det finns barn som Felix, som inte ens vill ha sommarlov.

Vänsterpartiet vill att alla barn ska få möjlighet till ett bra liv, inte bara de som har rika föräldrar. Det är därför så många av de över 80 reformer som vi drivit igenom under den här mandatperioden har handlat om barnen:

  • Fler anställda och bättre öppettider på fritidshemmen.
  • Gratis kollektivtrafik under sommarlovet för unga som går i skolan.
  • Gratis simundervisning till alla 6-åringar.
  • Gratis medicin.
  • Glasögonbidrag upp till 19 år.
  • Höjda inkomstgränser i bostadsbidraget för barnfamiljer
  • Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer
  • Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet
  • Höjt studiebidrag med 300 kr/månad
  • Höjt underhållsstöd
  • Lovstöd
  • Lån till körkort
  • Satsning på ungas psykiska hälsa
  • Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem
  • Sänkta avgifter i kulturskolan
  • Tryggare barn- och ungdomsvård i socialtjänsten
  • Satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden

Vi vill ge Felix och alla barn en uppväxt som ger dem möjligheter i livet, från förskolan, till skolan och det första jobbet. Och vi tänker se till att alla barn ska få ett bra sommarlov. Då krävs också politik som omfördelar så att vi får bort den ekonomiska ojämlikhet som i högsta grad drabbar barnen.