Skip to main content

Författare: admin

Albyberget är sålt – men albyborna låter sig inte köpas

Igår kväll, den 26 juni 2013, beslutade Botkyrka kommunfullmäktige efter en fyra timmar lång debatt att avslå förslaget om folkomröstning och att sälja Albybergets bostäder till riskkapitalisten Mikael Ahlström. ”Det enda jag ville var att köpa några fastigheter och se om jag kunde utveckla dem på ett trevligt sätt”, som Ahlström uttryckte det i Aftonbladet.

Så här gick voteringen:
För återremiss: 13 (V, BP, SD, 5 moderater), mot återremiss: 46 (S, M, MP, FP, KD, TUP), avstod: 1 (M).
För folkomröstning: 18 (V, BP, SD, MP, 5 moderater, 1 folkpartist), mot folkomröstning: 42 (S, M, FP, KD, TUP)
För försäljning: 49 (S, M, FP, KD, TUP, MP, SD), mot försäljning: 11 (V, BP, 5 moderater)
En av fullmäktiges 61 platser var vakant (SD).

Beslutet var lika tråkigt som väntat. Självklart är alla de som slitit i nätverket Alby är inte till salu besvikna och kanske till och med bittra i dag, men som en mycket erfaren och klok person sa till mig nu på morgonen apropå beslutet: ”Sådana här rörelser inser ofta inte vilket inflytande de har; kanske inte just nu, men på sikt.”

Många har varit kritiska till hur Botkyrka kommun hanterat opinionen mot försäljningen, även personer som i och för sig är för beslutet att sälja. Kommunens demokratiberedning, som drivit på Botkyrkas höga ambitioner i det lokala demokratiarbetet, har en hel del att fundera på och ta tag efter sommaruppehållet. Samtidigt säger det något att det är just i Botkyrka som medborgarna så tydligt visat att man bryr sig om sitt samhälle.

Ett stort tack till alla i nätverket Alby är inte till salu och alla andra som visat hur man organiserar en demokratisk gräsrotsrörelse och ett stort tack till alla medlemmar i Vänsterpartiet som på olika sätt, i och utanför fullmäktigesalen, visat hur ett politiskt parti kan fungera när det är som bäst. Och även om fastigheterna på Albyberget är sålda så kommer det att visa sig att Albyborna inte låter sig köpas så lätt.

Mats Einarsson
Gruppledare (V)

Staten måste ta sitt ansvar för tortyrskadade

Röda Korsets vårdenhetschef och verksamhetschefen för Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö beskriver i Sydsvenska Dagbladet idag grava brister i omhändertagandet av krigs- och tortyrskadade.

– Det är orimligt att vi i Sverige inte kan erbjuda den vård som behövs för den lilla men svårt skadade grupp människor det handlar om, säger Eva Olofsson, Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson.

Röda Korset avslöjar idag att vården av krigs-och tortyrskadade inte alls räcker till. Det finns för få vårdplatser, resurserna till specialister är för små och alltför många patienter köar till behandling. Staten tar ännu inget ansvar, trots förpliktelser enligt FN:s tortyrkonvention och anvisningar av tortyrkommittén.  Orden migranthälsa eller tortyrskada nämns heller inte i årets statsbudget.
– Staten måste nu ta ett tydligare ansvar för den här vården. De här människorna har redan lidit så mycket. De har rätt till varsam vård och medmänsklighet, säger Eva Olofsson.
Om staten inte bistår med förutsättningar för vård kan samhället inte heller förvänta sig att krigsskadade och torterade människor ska kunna integreras på ett bra sätt i Sverige, menar Eva Olofsson, som vill se en skyndsam upprustning av vården till en nivå som anstår ett välmående och resursstarkt land som Sverige.
Eva Olofsson ställer också en fråga till socialminister Göran Hägglund, vad han vill göra för att förbättra situationen när det gäller vård och behandling av krigs- och tortyrskadade.

 

För mer information

Eva Olofsson, vårdpolitisk talesperson (V)

070-317 10 27

SÄPO utesluter övervakning av Vänsterpartiet

 Delar av partiledningen har suttit i möte med SÄPO under förmiddagen, och fått besked om att det inte pågår någon som helst övervakning av vare sig Vänsterpartiet eller enskilda företrädare för Vänsterpartiet.

–   De gör ingen politisk skillnad mellan Vänsterpartiet och andra demokratiska partier, det är det besked vi har fått, säger Aron Etzler, partisekreterare (V)

Efter uppgifterna i Aftonbladet om att företrädare för Vänsterpartiet utsatts för övervakning av en uppgiftslämnare som rapporterat till SÄPO, begärde Aron Etzler ett möte med SÄPO, för att reda ut vad som egentligen skett.

– Enligt SÄPO är det uteslutet att de skulle övervaka Vänsterpartiet. Deras uppgift är enligt dem själva att bekämpa brott, inte att åsiktsövervaka politiska partier eller företrädare för partier, säger Aron Etzler.

– Efter de sista dagarnas skriverier var det ett viktigt klargörande, och vi har ingen anledning att misstro det.

 

För mer information

Aron Etzler, partisekreterare (V)

070-453 37 93

Kärnkraften – en kostsam affär för Sverige

Den svenska regeringen har deklarerat att inga subventioner ska utgå till byggandet av nya kärnkraftverk.
– Desto märkligare att finansmarknadsminister Peter Norman står bakom Vattenfall när de nu graderar upp kärnkraften och lappar och lagar uttjänta reaktorer, för pengar som istället kunde ha gått till förnybar energi.

Det säger Kent Persson, vänsterpartiets ledamot i näringsutskottet, som idag hade en interpellationsdebatt med Peter Norman om det oförenliga med statens ägardirektiv och att hålla kärnkraftsindustrin under vingarna. 

Kärnkraften borde vara en dödfödd framtida energiform i Sverige. Trots detta fortsätter kärnkraftens förespråkare att hamra på om nybyggnation av kärnkraft, och Vattenfall  har öppnat upp för en utredning om nya kärnkraftverk. Dessutom har man deklarerat att man kan tänka sig en förlängning av nuvarande reaktorers livslängd upp till 80 år.
– Det här är ett stickspår som kommer att hämma Vattenfalls satsning på alternativen för kanske år framåt, säger Kent Persson (v), ledamot i näringsutskottet som ifrågasatte alliansregeringens affärsmässighet i energipolitiken i debatten med Peter Norman.

– Näringslivets ständiga kopplingar mellan kärnkraft och lönsamhet stämmer inte alls. I själva verket är inte kärnkraften bärkraftig någonstans utan stora statliga subventioner.
Kent Persson noterar också att Peter Norman själv höll med om att kärnkraften är en parentes.
– Men i deras fall en mycket lång parentes.

 

För mer information

Kent Persson

070-2350545

Vänsterpartiet begär förklaring av SÄPO

Med anledning av de uppgifter som framkommit om att säkerhetspolisen övervakat partiföreträdare ändå in på 90-talet kommer Aron Etzler, partisekreterare i Vänsterpartiet, att begära ett möte med SÄPO.
– SÄPO ska skydda demokratin, inte ägna sig åt att åsiktsregistrera företrädare för ett öppet demokratiskt parti.  Vi kommer att kräva att de lägger alla kort på bordet i den här frågan, säger Aron Etzler.

 Enligt Aftonbladet ska svensk säkerhetspolis ha tagit emot information om företrädare för Vänsterpartiet från en uppgiftslämnare under 90-talet.
–  SÄPO:s agerande är, milt uttryckt, svårbegripligt, säger Aron Etzler.

Vänsterpartiet har suttit i Sveriges riksdag i snart hundra år och samarbetat med s-regeringar flera gånger.
– Om SÄPO hade velat veta någonting om oss kunde de bara ha hört av sig, säger Aron Etzler. Det hade besparat dem en massa onödigt arbete som kunde ägnats åt mer väsentlig verksamhet.

 

För mer information

Aron Etzler, partisekreterare (v)

070-4533793

Färre nämndemän risk för kvinnliga brottsoffer

Nämndemannauppdraget, som överlämnas till Beatrice Ask idag, riskerar att äventyra rättssäkerheten, särskilt för kvinnliga brottsoffer.

Det anser Lena Olsson, vänsterpartiets ledamot i justitieutskottet, som är starkt kritisk till förslaget. 
– När nämndemännen blir färre i tingsrätterna riskerar det att slå just mot de grupper som regeringen utger sig för att värna.

 

Idag överlämnar ensamutredaren Inger Söderholm betänkandet Nämndemannauppdraget – breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) till justitieminister Beatrice Ask.

Vänsterpartiet är väldigt kritiskt mot de tyngre förslagen i utredningen. Särskilt allvarligt är det att förslaget riskerar att slå mot kvinnliga brottsoffer i mål som gäller våld mot kvinnor och som ofta förekommer i de rättsliga underrätterna.
– Att påstå att man skall lägga den stora tonvikten på underrätterna rimmar illa med att göra de största neddragningarna just på tingsrätterna, säger Lena Olsson.

Hon har under utredningens gång blivit uppringd av kvinnor som tagit sig ur våldsamma relationer med män.

– Nu är de djupt oroliga över tendensen till expertdomstolar. De är bland annat rädda för att deras möjligheter att få kontaktförbud nu kommer att försvagas.

Lena Olsson som suttit i den politiska referensgruppen tycker också att utredningen egentligen bestämt sig på förhand.
– Det sägs i förslaget att de politiska synpunkterna varit värdefulla, men i verkligheten har den juridiska expertgruppen dominerat totalt.

– Mindre medverkan av nämndemän kan i förlängningen äventyra allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

 

För mer information

Lena Olsson

070-3760409

Vänsterpartiet vill ha ett starkare försvar

Vi ska vara en tydlig röst för ett folkligt förankrat försvar och en trovärdig svensk militär alliansfrihet, står det i uttalandet som antogs av Vänsterpartiets partistyrelse den 15 juni.
Det betyder bland annat att Vänsterpartiet är emot fler förbandsnedläggningar.

Varför har V ändrat sig i försvarsfrågan?

– Vi vill att Sverige ska vara militärt alliansfritt och ha en egen aktiv utrikespolitik. Men för att alliansfriheten ska vara trovärdig krävs att vi har en hygglig försvarsförmåga. Vi har tagit konsekvensen av det, försvaret kan inte skäras ner hur mycket som helst, säger Jonas Sjöstedt.

Det står i uttalandet att återinförandet av värnplikten Vänsterpartiets enskilt viktigaste försvarspolitiska fråga. Varför är det så viktigt?
– Vi vill ha ett folkförsvar, inte en yrkesarmé. Vi tror att det betyder mycket för försvarets demokratiska förankring. Inom en värnplikt måste man kunna göra både militär och civil tjänstgöring. Försvarets förmåga att hantera andra typer av kriser, exempelvis naturkatastrofer, måste öka, inte minst beroende på klimatförändringarna.




Är risken stor för ett Natomedlemskap idag?

– Ja, regeringen anpassar oss stegvis till ett sorts de facto medlemskap. Det vill inte vi. Vi vill verka för fred och nedrustning, det är motsatsen till ett Nato som bygger sin strategi på militära lösningar och kärnvapen. Istället vill vi bidra till fler FN-ledda fredsbevarande insatser.

Vad vill V när det gäller Natosamarbetet?
– Vi är emot att svenska soldater står under Natobefäl i Afghanistan och emot deltagandet i EU:s och Natos stridsgrupper. Vi vill inte upplåta Sverige som övningsplats för Natos militärövningar. Vi står för en trovärdig militär alliansfrihet, säger Jonas Sjöstedt.

Citat ur uttalandet:
”En förutsättning för att försvaret ska ha möjlighet att möta olika hot och utmaningar är att försvaret har en stark folklig förankring. Därför är återinförandet av värnplikten Vänsterpartiets enskilt viktigaste försvarspolitiska fråga. Vi vill att alla män och kvinnor i Sverige ska mönstra och att alla som är lämpliga ska genomföra en kortare militär grundutbildning.”

”När det gällt Nato anser Vänsterpartiet att vårt territorium, vårt luftrum och vårt territorialvatten inte ska upplåtas för Natoledda militärövningar. Sverige bör tydligt tacka nej till att delta i EU:s stridsgrupper och Natos snabbinsatsstyrka. Sveriges representation i Natohögkvarteret i Bryssel bör avvecklas.”

Hela uttalandet som pdf.
Försvarspolitiskt uttalande

Foto: Soldatnytt.
(Personen på bilden har inget med texten att göra.)

Stöd till strejken i kollektivtrafiken

Vid midnatt till onsdagen gick Kommunal ut i strejk i kollektivtrafiken och utanför Råstagaraget i Sundbyberg står nu strejkvakter. Jonas Sjöstedt och Josefin Brink, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitisk talesperson, besökte de strejkande busschaufförerna för att prata med dem och visa sitt stöd.

– Det var roligt att se hur beslutsamma man är här och vilken god stämning det är. Och flera som tidigare inte var anslutna har gått med i facket nu. Tillsammans strejkar man för rimliga scheman och vettiga arbetsvillkor. Det förtjänar allt stöd, säger Jonas Sjöstedt.

Kommunal kräver bland annat att all personal ska få följa med när det sker trafikupphandlingar och entreprenörsbyten.

– Det borde vara självklart att man inte plötsligt ska tvingas vara provanställd efter att ha jobbat femton år på samma arbetsplats. Men så fungerar det för anställda i kollektivtrafiken idag så strejken är verkligen berättigad, säger Josefin Brink om Kommunals krav.

 

 

Busstrejken rimligt svar på oacceptabla villkor

Vid midnatt till onsdag utbröt Kommunals strejk i den svenska kollektivtrafiken, till att börja med i Stockholm, Södertälje och Umeå.

– Vi stödjer de strejkandes krav och anser att de är fullt rimliga, säger Josefin Brink, vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. 

1.400 Kommunalanslutna har varslats sedan fackförbundet sagt nej till ett medlarbud i konflikten med Bussarbetsgivarna. Kraftigt försämrade anställningsförhållanden i samband med nya upphandlingar är en av Kommunals tre viktigaste punkter. Enligt Kommunals ordförande Annelie Norström har fastanställda i majoriteten av fallen fått söka om sina tjänster och fastanställningar har förvandlats till provanställningar.

–  När arbetsgivarna så tydligt visar att de inte respekterar rimliga arbetsvillkor är strejken ett relevent svar, säger Josefin Brink. Människors anställningstrygghet ska inte äventyras för att bussföretaget de arbetar på säljs till en annan entreprenör.

De två andra punkterna gäller bättre arbetstider och större möjligheter att påverka dem, samt ett införande av lägstalöner även för verkstadsanställda, servicepersonal och trafikvärdar.
– Kommunals strejk är ett angeläget motstånd som ringar in den försämrade arbetsrätten. Att kunna påverka sina arbetstider och få upp lägstalönerna är också självklara krav,  säger Josefin Brink.

För mer information

Josefin Brink
070-2404292

Statens subventioner till Nordea gör det naturligt att äga

Regeringen vill sälja ytterligare en del av Nordea med motiveringen att ”statens roll är att reglera bankerna, inte äga dem”. Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson kommenterar:

– Det är en märklig inställning. Staten garanterar de fyra storbankernas verksamhet, vilket enligt Riksbanken innebär en indirekt subvention på 30 miljarder per år. Dessutom betalar skattebetalarna bankernas förluster. Därför borde det vara givet att staten också äger och får en del av vinsten. Det offentliga ska inte garantera privat verksamhet, det borde vara en enkel marknadsekonomisk princip.

– Det här innebär att regeringens utförsäljningar av det vi äger gemensamt fortsätter. Staten borde göra precis tvärtom och öka sitt ägande i Nordea för att kunna påverka banksektorn, säger Ulla Andersson.