sida

Frågor & svar

Varför är det här aktuellt nu?
Enligt januariavtalet ska fri hyressättning införas för nybyggda bostäder. Idag bor runt tre miljoner svenskar i hyresrätt. Med regeringens planerade politik kommer i princip alla dessa människor direkt eller på sikt få kraftigt höjda hyror. De som i första hand skulle drabbas är naturligtvis alla som flyttar till en nybyggd hyresbostad, men eftersom reformen slår ut den kollektiva förhandlingsmodellen kommer de flesta hyresgäster i landet få höjda hyror på sikt.

Hur stora höjningar pratar vi om?
Hyresgästföreningen har tagit fram en rapport som visar att hyreshöjningarna i Stockholm och Göteborg skulle hamna på i snitt över 50 procent. I Luleå, Uppsala och Eskilstuna på över 30 procent.

Sätts inte hyrorna redan av hyresvärden?
Nej, hyresvärden måste förhandla hyran med Hyresgästföreningen. Och det så kallade bruksvärdessystemet ser till att hyran blir likartad för likadana lägenheter.

Vad innebär egentligen marknadshyror?
Marknadshyror innebär att en hyresvärd ensidigt bestämmer vad du ska betala i hyra, utan förhandling. Hög efterfrågan i ett särskilt område kan till exempel göra att hyresvärden kan höja hyran. I sin mest extrema form skulle marknadshyror innebära att en hyresvärd vilken dag som helst kan besluta sig för att höja hyran för en hyresgäst och genast avkräva den summan pengar.

Resultatet av marknadshyror blir stora hyreshöjningar för i princip alla hyresgäster i hela Sverige. Mest i storstadsområden, men även på mindre orter. Fler kommer att ha svårt att klara sin privatekonomi. I Rambölls rapport ”Den svenska hyresmarknaden, scenarioanalys” (2015) visar man att antalet hushåll som har försörjningsstöd liksom antalet vräkningar på grund av hyresskulder kommer att tredubblas vid ett införande av marknadshyror. Utöver detta sätts besittningsskyddet ur spel, varför tryggheten att få ha kvar sin bostad riskerar försvinna för hyresgäster.

Varför är Vänsterpartiet emot marknadshyror?
Att politiker leker med människors rätt till en bostad på detta sätt är oacceptabelt. Vi behöver inte högre hyror, utan fler hyreslägenheter med rimliga hyror. Marknadshyror kommer att göra det dyrare att bo och det drabbar framför allt låginkomsttagare. Förändringen skulle dessutom genomföras mitt i en ekonomisk kris där många redan har förlorat jobbet och har problem med privatekonomin. Boendet tar redan en alldeles för stor del av människors inkomst.

Avregleringen förskjuter maktbalansen på hyresmarknaden och undergräver den svenska hyressättningsmodellen. I förlängningen kommer det leda till att hyresgästerna blir allt mer utsatta och får allt mindre möjlighet att ställa krav på hyresvärdarna.

Marknadshyror kommer också att leda till större skillnader i kvaliteten på boendet och till ökad segregering. Sverige har haft nog av marknadsexperiment och misslyckade avregleringar.

Vad händer framöver?
Regeringen har just nu två pågående utredningar som direkt berör ämnet marknadshyror. Den första, Fri hyressättning vid nyproduktion, ska redovisas senast 31 maj 2021. Den andra, Läge och kvalitet i hyressättningen, som bland annat ska utreda hur bostäders läge ska få större genomslag i hyressättningen, redovisas senast 30 juni 2021. Enligt Januariöverenskommelsen ska ny lagstiftning kring fri hyressättning vara på plats så snart som 1 juli 2021, varför det inte finns någon tid att spilla om förslaget ska kunna stoppas.

Kommer Vänsterpartiet att stoppa förslaget?
Ja. Vi hoppas att regeringen lyssnar på den starka opinion som motsätter sig marknadshyror. Men om regeringen ändå lägger fram lagförslag som innebär att marknadshyror införs så kommer vi att rikta en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven.

Varför gillar Vänsterpartiet hyresrätter?
Hyresrätten är en del av den svenska välfärden. En hyresrätt kräver inget eget kapital och är därmed tillgänglig för nästan alla. Till skillnad från andra boendeformer är det heller inte marknaden som sätter priset. Men även för den som har ekonomisk möjlighet att välja boendeform har hyresrätten många fördelar. Det är ett mindre komplicerat boende då hyresvärden generellt sett sköter underhållet. En hyresgäst behöver inte skuldsätta sig och slipper därmed ekonomiskt risktagande. Med hjälp av gemensamt ägda bostadsbolag – allmännyttan – kan billiga hyresrätter också bidra till ökad jämlikhet, mindre bostadssegregation och bättre integration.

I dag förhandlas hyran mellan parterna på hyresmarknaden, istället för att marknaden eller politikerna bestämmer över hyresnivåerna. Hyran ska vara lika för lika lägenhet och bygger på bruksvärdet, det vill säga den standard och kvalitet som finns i lägenheten, fastigheten och i området. Det innebär att hyresvärden inte själv kan bestämma hur hög hyra du ska betala. Att hyrorna sätts genom förhandling är en trygghet för dig som hyresgäst.

Vad tycker svenska folket?
De allra flesta håller med oss. Bara 7 procent av de som bor i hyresrätt tycker att marknadshyror är bra, och av hela befolkningen är det inte mer än 15 procent som stödjer dem. Eller omvänt: 85 procent av svenska folket håller med Vänsterpartiet om att marknadshyror är en dålig idé.

Hur sätts hyrorna idag?
Hyresgästföreningen förhandlar årligen hyrorna för cirka 1,5 miljoner lägenheter, eller cirka 3 miljoner hyresgäster. Hyresgästföreningen är som ett fackförbund för dem som hyr. Förhandlingarna sker lokalt, utifrån hur kostnaderna för att förvalta hyresfastigheter på just den orten har förändrats.

Vad är bruksvärdesprincipen?
Tanken med bruksvärdessystemet är att det ska efterlikna ett marknadssystem, men samtidigt utgöra en spärr mot oskäliga hyror och trygga besittningsrätten. En lägenhets bruksvärde bestäms bland annat av dess storlek, standard, planlösning, läget i huset, läget i staden och servicen i området.

Hyrorna som sätts ska vara ”skäliga”. Med det menas att de inte får vara mycket högre än för lägenheter med likartade förutsättningar eller mycket lägre jämfört med lägenheternas marknadsvärde. Alltså innehåller bruksvärdessystemet marknadsinslag på så vis att man i hyressättningen ska ta hänsyn till bostädernas läge och standard. Samtidigt ska hyran återspegla de ”allmänna värderingar” som hyresgästerna har på en ort, detta för att hyrorna inte ska bli allt för höga. Systemet är skapat för att hyrorna inte ska drivas upp när det är bostadsbrist, något ett marknadsanpassat system skulle gjort. Men det kanske allra viktigaste syftet med bruksvärdessystemet är att ge hyresgäster ett starkt besittningsskydd och därmed ett tryggt boende i och med att man då är skyddad från vräkningar.

Men behöver inte det gamla sättet att sätta hyrorna förnyas?
Under de senaste 15 åren har många kommuner vidareutvecklat dagens bruksvärdessystem, och därmed hyressättningsmodellen. Ofta kallas den nya modellen för ”systematisk hyressättning”, och redan idag tillämpas systematisk hyressättning i någon form i mer än hälften av Sveriges kommuner. Målsättningen med det är att nå en mer rättvis hyressättning som bättre återspeglar hyresgästers preferenser. Systematisk hyressättning kan ses som ett sätt att förhindra marknadshyrans inträde på svensk bostadsmarknad, i en tid när starka krafter arbetar mot dagens system.

Men det är väl inte bra som det är idag?
Nej, bristen på hyresrätter är stor i de flesta svenska kommuner. Många saknar eget boende och allt fler är trångbodda. Många efterfrågar hyresrätter med rimliga hyresnivåer, så förutom att fler hyresrätter behöver byggas måste även de befintliga hyresrätterna förbli just hyresrätter och inte omvandlas till bostadsrätter. Främst har utförsäljningarna drabbat Stockholm och Göteborg, men försäljningar sker i hela landet. 90 000 hyresrätter omvandlades till bostadsrätter i Stockholm mellan åren 2000–2018. Under samma period försvann runt 15 000 hyresrätter i Göteborg. Totalt i Sverige omvandlades drygt 185 000 hyresrätter till bostadsrätter mellan 2000–2018. Vi vill stoppa ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter.

Vilka vinner på marknadshyror?
Det är framförallt fastighetsägarna som skulle bli de stora vinnarna om vi införde marknadshyror. Bara i Stockholmsområdet skulle hyresgästernas betalningar till länets fastighetsägare öka med 18 miljarder per år enligt en beräkning från 2015. Samhällets kostnader för att stötta de som inte klarar sin privatekonomi kommer att öka. Därmed blir alla skattebetalare förlorare.

Men gör inte marknadshyror att det byggs mer?
Ett mantra som ofta upprepas av marknadshyresförespråkarna är att fri hyressättning kommer leda till att det byggs fler hyresrätter. Men inte heller detta stämmer. Det finns inga studier som stödjer ett sådant påstående. I Europa har bara en riktigt stor vetenskaplig studie om de faktiska effekterna av avregleringar av hyressektorn gjorts. Den gjordes på 11 länder och kom fram till att hyressektorn inte ökade i storlek efter avregleringarna. Två examensarbeten från KTH, under professor Hans Lind, kom fram till ungefär samma sak. Det saknas helt enkelt belägg för att avregleringar av hyresmarknaden leder till ökat bostadsbyggande.

När marknadshyror infördes i Helsingfors ökade hyrorna med över 40 procent på fem år, men man har ännu inte sett någon ökning av antalet färdigställda bostäder.

Sveriges Allmännytta har nyligen gjort en analys av effekter av fri hyressättning i nyproduktion av hyresbostäder i 59 kommuner i olika delar av landet. Den visade att fria hyror ger liten eller ingen effekt på nyproduktionen. Inte heller byggaktörerna säger att det är för låga hyror som är problemet idag, enligt Hyresgästföreningen. Tvärtom ser de ett problem med att många människor inte har råd med det som byggs idag.

Vänsterpartiet menar att det är den begränsade byggkonkurrensen och de höga byggkostnaderna som är den främsta orsaken till att det byggs för lite.

Hur vill Vänsterpartiet se till att det byggs mer?
Inte genom att göra det dyrare för vanligt folk att bo. För att lösa bostadsbristen måste vi gemensamt ta ett helhetsgrepp om byggandet. Vi vill att allmännyttan börjar ta ansvar för bostadsförsörjningen igen och införa rejäla statliga subventioner som gynnar byggandet av billiga hyresrätter. Vi vill också se en bonus för de kommuner som bygger nytt och billigt. Det är också viktigt att bryta de stora byggjättarnas makt, bland annat genom ett nytt statligt byggbolag.

Vad händer med bostadssegregationen om marknadshyror införs?
Forskning visar att systemet med förhandlade hyror ökar jämlikheten. Marknadshyror däremot både skapar och upprätthåller marknadshyror social och ekonomisk stigmatisering. Minskade klyftor kräver istället tydlig offentlig styrning, reglering och planering. Inte minst krävs det hyror som människor faktiskt har råd att betala.  Vänsterpartiet vill ha ett samhälle där alla får plats och där vi lever tillsammans, inte separerade från varandra.  Marknadshyror motarbetar på alla sätt den samhällsutvecklingen.

Är marknadshyror en chans för unga att komma in på bostadsmarknaden?
Ja, för den som har mycket rika föräldrar. Annars är möjligheten för unga att flytta hemifrån är ett starkt argument mot marknadshyror; I många länder i Sydeuropa är genomsnittsåldern för att flytta hemifrån över 30 år. Huvudorsaken är att det är dyrt att bo.

Läs fler frågor och svar hos Hyresgästföreningen: https://www.hyresgastforeningen.se/var-politik/nej-till-marknadshyror/argument-for-och-emot/