Hoppa till huvudinnehåll

Välkommen till Vänsterpartiet, Susanne!

Susanne Staf vill jobba för mer resurser till barn och äldre. Det är en av anledningarna till att hon numera är medlem i Vänsterpartiet i Skara. Och att det blev Skara berodde på kärleken.

– Det var den som lockade mig till hit från början, berättar hon.

År 2000 träffade hon sin blivande man, Jörgen, och nu har de två pojkar, Tobias, tio år och Neo, sex år. Det ovanliga namnet Neo hittade föräldrarna i Matrixtrilogin. Familjen Staf bor i en villa utanför Skara, lugnt och skönt, tycker Susanne. Där finns även hunden Engel, en snäll korsning mellan schäfer och golden retriever, samt kattorna Gunilla och Äpplet, det senare eftersom katten älskar att sitta i äppelträdet.

Fem år som timvikarie

Susanne Staf är utbildad undersköterska och har jobbat sammanlagt fem år. Först tre år i Götene kommun som timvikarie på olika äldreboenden, men när det närmade sig inLASning slutade de ringa, berättar hon.

– Då fick jag byta arbetsgivare och arbetade ytterligare två år i Skara kommun. Men sen fick det vara nog.

– De säger att det saknas undersköterskor, men när man söker så får man bara jobb som timvikarie. Och det är jobbigt när man har familj. Man vet ju aldrig OM man har jobb och inte heller NÄR man ska jobba. Det kan bli dag eller kväll eller natt. Det går inte att planera något, helt enkelt. Jag vill ha ett fast jobb, säger Susanne Staf.

Istället började hon köra buss och jobbade även på Netto tills den butiken lades ner.

– Men så hörde jag att de behövde folk i förskolan, säger hon.

Så just nu jobbar Susanne i Skaras förskolor, hon är med i en ”resurspool”. Där får man jobba 300 timmar – sedan måste de skaffa sig utbildning. Men det är inte Susanne intresserad av, hon har ju redan både en yrkesutbildning och studielån…

– Dessutom har min man, Jörgen, just blivit arbetslös. Han jobbade på Scan många år, men nu har de dragit ner och han fick gå.

– Nu får han söka på allt som finns och hoppas på turen, säger hon. Men det är inte lika lätt som på 80-talet. Då kunde man bara gå ner till fabriken, så var det klart att börja jobba på måndag!

Trots allt så trivs Susanne jättebra i Skara. Och hon har varit med i Vänsterpartiets arbete ett helt år utan att vara formell medlem.

– Jag trodde att jag var det, men hade tydligen missat den detaljen, för jag fanns inte med på några listor. Hon skrattar lite. Men nu är det ordnat.

Och när hon berättar om Vänsterpartiet i Skara så verkar föreningen både aktiv och även utåtriktad, med studiebesök hos andra organisationer och föreningar.

– Det är intressant, säger Susanne.

Vilka anser du är de viktigaste frågorna i samhället idag?

– Jag tycker det är barn och äldre. Idag är det katastrof i förskolan med alla stora grupper! Vi är tre som ska ta hand om 23-24 barn. Då hinner man inte se alla barn som behöver det.

Och för de äldre dras resurserna bara ner, anser Susanne Staf.

– Det finns inga krav på att de äldre ska få gå ut. De kan få sitta inne hela dagen, ja hela veckan eller månaden utan hjälp att komma ut. Och så de här uppstyrda tiderna. De äldre får exempelvis 18 minuter på sig att duscha.

Hemtjänsten har hon också prövat på, men där vill hon aldrig arbeta mer. Det är ovärdigt, säger hon.

Susanne berättar hur det är att komma hem till en äldre som ska kläs på snabbt, oavsett hur de mår. Kanske är de liggande när hemtjänsten kommer, då ska de snabbt upp. Är de yra i huvudet så kan de få sitta ner en liten stund, men sen måste kläderna på. Och behöver de gå på toaletten så spricker hela tidplanen.

– Det är hemskt. Jag tänker på hur jag själv vill bli behandlad. Som det är nu vill man inte bli gammal…

– Det krävs absolut mycket mer resurser både till barn och äldre!, säger hon.

Text: LG

 
Bli medlem här