Den 21 januari 2017 deltog över en halv miljon människor I demonstrationen ”Women’s March on Washington”. Marschen var organiserade som en gräsrotsrörelse och ägde rum dagen efter att Trump svurits in som president i USA. Syftet med demonstrationen var att främja kvinnors rättigheter, invandrarrättigheter, HBTQ-rättigheter och understryka rasojämlikhet, arbetarrättigheter och miljöfrågor.
En av marschens mer långväga deltagare var Rossana Dinamarca, Vänsterpartiets feministiska talesperson.
Varför deltog du på marschen
– Tanken väcktes några dagar efter presidentvalet i USA. Jag chattade med min vän Katy Laine som bor i Georgia och som var oroad och till och med rädd för vad Trump skulle innebära för henne som svart kvinna och ensamstående till tre barn. Vi pratade om initiativet till marschen som kommit då. Hon sa att hon skulle gå och jag kände där och då att jag ville gå vid hennes sida. Gå vid samma sida som alla de kvinnor vars liv hotas inte bara i USA utan runt om i världen pga av bland annat det bistånd han drar in till organisationer som arbetar med SRHR och som arbetar för att ge kvinnor säkra aborter och preventivmedel. Gå vid samma sida som urbefolkningen som redan trängts ut till reservat och där nu även reservaten ska exploateras för att oljeledningar ska dras. Gå för hbtq-personers, funktionshindrade personers och migranters rättigheter, för religionsfriheten, för miljön.
Berätta lite om upplevelsen
– Det var såklart en fantastisk upplevelse att vara en av runt en miljon människor som tog över Washingtons gator. Människor strömmade från alla gator och även om det fanns en planerad rutt där marschen skull gå så gick folk på flera parallellgator för att man helt enkelt inte fick plats. Det fanns inga planerade avspärrningar, men trafiken spärrades av av alla människor som gick där. Det var också imponerande hur alla tog hand om varandra för att det skulle bli en bra upplevelse för alla. Uppställningen av talare var naturligtvis mäktig, men mest imponerad var jag nog av hur olika rörelser kunde förenas på det här sättet.
Vad kommer att hända härnäst?
– Marschen tar inte slut. De som organiserade Women´s march har en app och hemsida där uppgifter om hur arbetet kan fortsätta. Ett sådant är 10 Actions in 100 Days. De lägger upp ett uppdrag var tionde dag som man uppmanar alla som deltagit i marscherna runt om i landet att göra. Det första uppdraget handlar om att skriva till sin senator om den fråga en tycker är viktigast och vad en förväntar sig av sin senator och hur en själv kommer att arbeta för den frågan de kommande dagarna, veckorna och månaderna. Här har vi mycket att lära. Det är ju ofta en har deltagit i stora demonstrationer och känts sig jättepeppad, men sen kanaliseras inte den energin i något annat utan rinner bara ut.
Läs också Rossana Dinamarcas artikel i Feministiskt perspektiv:
https://feministisktperspektiv.se/2017/01/24/rosa-kattmossor-overallt/