En rödgrön regering måste gå från ord till handling vad det gäller jämställdhetsfrågorna. Det behövs en ny feministisk-ekonomisk politik i Sverige och ett finansdepartement med feministisk kompetens. Dessutom behövs ett jämställdhetsekonomiskt råd med uppgift att se till att varenda förslag som läggs fram bidrar till jämställdhet.
– Vi måste på allvar ändra på kvinnors ekonomiska villkor och ett jämställdhetsekonomiskt råd behövs för att driva på finansdepartementet med blåslampa genom att alltid synliggöra hur olika beslut om den ekonomiska politiken ökar eller minskar jämställdheten och hur besluten påverkar mäns och kvinnors liv på olika sätt.
Rådet ska vara knutet till Finansdepartmentet och bestås av kunniga forskare och representanter från de fackliga organisationerna. Rådet ska årligen analysera den förda politiken utifrån ett genusperspektiv och även kunna lägga förslag som gynnar jämställdheten. Tänkbara namn är Agneta Stark och Katrine Kielos. Stark är docent i företagsekonomi och har som gästprofessor lett avdelningen Tema Genus vid Linköpings universitet och Kielos är kribent och författare kring svensk och internationell ekonomisk politik ingår.
– Det är hög tid att ta tag i könsorättvisorna, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskt-politiska talesperson. En rödgrön regering måste se till att varje enskilt förslag analyseras utifrån ett könsperspektiv och att de sedan följs upp för att kunna se effekterna av dem.
När statsbudgeten läggs fram får det olika konsekvenser beroende på vilket kön du tillhör. De senaste åtta åren har till exempel inkomstskillnaderna mellan könen ökat med 50 procent och det har framförallt skett genom politiska beslut.
Vänsterpartiet vill dessutom snarast efter valet med uppdrag att titta på hur den orättvisa fördelningen av tid, makt och fördelning påverkar samhällsekonomin i stort.
Kvinnor och mäns livsvillkor ser idag väldigt olika ut. Kvinnors arbete värderas inte lika högt som männens vare sig i form av ekonomisk betalning för lönearbete eller för samhällsekonomin i stort när kvinnor tar huvudansvar för det obetalda hemarbetet eller arbetar som underbetalda anställda i de centrala välfärdsyrkena.
Kvinnor får lägre livsinkomst, faktiskt hela 3,6 miljoner lägre under ett genomsnittligt liv. Kvinnor utför en timme/dag obetalt hemarbete mer än männen. Det motsvarar nio arbetsveckor obetalt arbete. Kvinnors sjukskrivningar ökar kraftigt. Framförallt är det de långtidssjukskrivna, längre än ett år, som ökar mest. För kvinnor har det skett en fördubbling mellan december 2010 och december 2013. Under ett liv uppbär kvinnor sjukpenning fem månader mer än en man. Då är inte sjukersättning inräknat.
– För att skapa ett samhälle där kvinnor får vår andel av de ekonomiska resurserna och ska få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som män måste vi synliggöra dessa orättvisor och även kunna beräkna kostnaderna för samhällsekonomin i stort, säger Ulla Andersson.
Vänsterpartiet föreslår därför att en rödgrön regering ser till att en studie startar som tar fram ekonomiska kalkyler, beräkningar, statistik och fakta om hur den orättvisa fördelningen av tid, makt och fördelning påverkar samhällsekonomin i stort, vilket pris det har och vilken påverkan det har för våra möjligheter och för samhällsutvecklingen och vilka åtgärder som behöver vidtas.
– Det behövs en ekonomisk politik med insikten om att kvinnors livsvillkor behöver stärkas. Att kvinnors och mäns rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet behöver likställas och att den ekonomiska politiken är ett avgörande redskap för det, säger Ulla Andersson.