Regeringen och oppositionen har enats om en överenskommelse om försvaret som gör upp med de dumsnåla budgetreglerna och som tillfälligt värnar välfärden från nedskärningar. Vänsterpartiet har deltagit i förhandlingarna och fått gehör för viktiga krav: bland annat att även den civila delen av totalförsvaret omfattas – och att upprustningen finansieras genom statliga lån, inte genom nedskärningar i välfärden.
Överenskommelsen innebär att 300 miljarder kronor ska lånas under de kommande åtta åren för att möta det förändrade säkerhetsläge, bygga upp ett robustare totalförsvar och nå upp till de åtaganden som Nato-medlemskapet innebär för Sverige. 50 miljarder av dessa 300 miljarder reserveras för investeringar i den civila delen av totalförsvaret – som tåginfrastruktur och bättre beredskapslager för vård och mat. Bra för beredskapen och bra för klimatet.
Vi har hela tiden varit tydliga: ett snabbt utbyggt försvar får inte tränga undan vård, skola och omsorg. Välfärden ska inte betala notan för upprustningen, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet har länge drivit att staten behöver öka sina investeringar i både civil och militär beredskap – utan att det leder till nedskärningar i andra samhällsområden. Redan i höstens ramverksförhandlingar krävde partiet att staten måste kunna låna till viktiga samhällsinvesteringar.
Det är glädjande att alla partier nu inser att staten behöver låna till försvarsupprustningen. Men det återstår en viktig fråga: hur löpande utgifter som löner och driftkostnader ska finansieras i framtiden, när statsbudgeten ska tillbaka till balans, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson.
Vänsterpartiet föreslog under förhandlingarna en beredskapsskatt på höga inkomster och kapital – ett sätt att långsiktigt trygga både säkerhet och välfärd. Det kunde regeringen inte acceptera. Det innebär att framtida regeringar ställs inför ett tydligt val: höjda skatter eller nedskärningar.