Nico Semsrott heter en EU parlamentariker för Die Partei. Han vill helt enkelt vill döpa om sammanträdessalen i Bryssel till Strasbourg. Enligt Semsrott ”står det inget i fördraget om det är i Strasbourg i Frankrike eller i Strasbourg i provinsen Saskatchewan i Kanada” (DN 20/2-20).
Varje månad går EU-flytten med över 700 parlamentariker och hela administrationen mellan Strasbourg och Bryssel. Det handlar om 20 ton papper, totalt 5000 människor och 2000 lådor med arbetsmaterial på lastbil. Utöver detta ett antal parlamentarikerbilar med chaufförer motsvarande 4 900 returresor med flyg Berlin – New York. En miljöbelastning på vad 11 300 personbilar släpper ut i snitt per år. Totalt en miljöbelastning på 19 000 ton koldioxid per år för lastbilstransporterna.
Hur kan det se ut så här, varför kan det fortgå? Flyttandet fram och tillbaka kostar 1,2 miljarder kronor per år. Det har gjorts ett antal försök att göra något åt det men det är de enskilda medlemsländerna som bestämmer. Alla måste vara eniga om det ska bli någon ändring.
I Europaparlamentets resolution den 20 november 2013 står bland annat:
- Europaparlamentet stöder principen att det skulle vara mer ändamålsenligt, kostnadseffektivt och miljövänligt om det hade ett enda säte […] det har blivit en negativ symbol som väcker ont blod bland merparten av EU-medborgarna och skadar EU:s anseende.
- Ge parlamentet beslutanderätt över sitt säte och sin interna organisation.
- Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten, presidiet senast den 1 januari 2014 låta utföra en Europabarometerundersökning eller liknande professionell enkätundersökning i fråga om EU – medborgarnas syn på att behålla parlamentets tre arbetsorter (Strasbourg, Bryssel, Luxemburg) med särskild hänsyn till de finansiella, miljömässiga och effektivitetsrelaterade kostnader som detta system medför.
- 78 procent av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda, 3 172 varje månad, uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser leder till merkostnader på mellan 156 och 204 miljoner euro per år. Parlamentets byggnader i Strasbourg används för närvarande bara 42 gånger per år (oanvända 89 procent av tiden) men måste värmas upp och vara bemannade.
- Över en miljon EU-medborgare som har ställt sig bakom en framställning om ett enda säte och har vid flera tillfällen uttalat sitt missnöje med den nuvarande situationen.
- Europaparlamentet anser att det är helt legitimt att inleda en diskussion om och över sin egen verksamhet, bland annat rätt att bestämma var och när man ska ha sina sammanträden. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, europeiska rådet samt till medlemsstaternas stats- och regeringsparlament.
Det verkar som om EU-parlamentet är fånge i sina egna hus. Vilka medlemsländer vill ha denna flyttkarusell, som alltså pågått sen 1992? Med alla dessa negativa konsekvenser? Kan någon ge en rimlig förklaring?
EU-ledamöterna vill ha ett parlament, ett enda säte, men får det inte. Den 30/9 -19 skrev jag om detta på v debatt, men fick inget svar. Men kanske kan denne EU-politikern Nico Semsrott från Die Partei, som vill döpa om sammanträdesrummet i Bryssel till Strasbourg, göra något åt saken? Det verkar finnas kreativa EU-parlamentariker.
Bengt Sundell, V Liljeholmen – Hägersten