Skip to main content

Vänstern försvarar kvinnors rättigheter

  • 1997 var Vänsterpartiets Marianne Eriksson först i EU-parlamentet med att säga att prostitution är våld mot kvinnor och förespråka kriminalisering av sexköp. Hon möttes då med skratt från manliga högerpolitiker. Två år senare kom den svenska sexköpslagen som kriminaliserar sexköp. 2014 antog parlamentet en rapport där svensk sexköpslagstiftning framhävs och fler länder har tagit efter den.
  • 2011 drev Vänsterpartiets Eva-Brit Svensson igenom ett betänkande som uppmanar kommissionen att återkomma med ett lagförslag för miniminivåer kring våld mot kvinnor. Förslaget innehöll bl.a. mer pengar till kvinnojourer, att prostitution beskrivs som en form av våld mot kvinnor och slår fast att surrogatmoderskap är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnans kropp och reproduktiva organ.
  • 2012 antog parlamentet en initiativrapport om ”Kvinnors roll i den gröna ekonomin”, författad av Vänsterpartiets Mikael Gustafsson. Rapporten lyfter bland annat fram behovet av social rättvisa för att säkra en klimat- och miljömässigt hållbar utveckling och påpekar att detta bara kan ske i ett samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter och möjligheter.
  • Vänsterpartiet har genom enträget arbete sett till att skrivningar om kvinnor och våld mot kvinnor finns med i ”Europeiska skyddsordern” som innebär att man får ta med sig ett skydd från ett EU-land till ett annat, till exempel en gömd kvinna ska ha rätt till samma skydd i alla EU:s länder som i hemlandet.
  • Trots stort och återkommande motstånd har Vänsterpartiet lyft in SRHR-frågor och abort i flera EU-rapporter. Vänsterpartiets Malin Björk har också startat det blocköverskridande aborträttsnätverket ”All of us”, som jobbar med sexuella och reproduktiva rättigheter samt hbtq-rättigheter och bjudit in aborträttsaktivister från hela Europa till EU-parlamentet.
  • 2018 antog parlamentet Vänsterpartiets Malin Björks betänkande om feministisk handelspolitik. Enligt betänkandet ska EU:s handelsavtal användas för att främja kvinnors rättigheter och inkludera garantier för respekt för mänskliga rättigheter. Specifika åtgärder för att motverka exploatering och förbättra arbets- och levnadsvillkoren för kvinnor inom exportindustrin efterfrågas också.
  • 2017, i spåren av #metoo-rörelsen, antog parlamentet en icke-bindande resolution mot sexuella trakasserier. Malin Björk var huvudförhandlare. Resolutionen kräver nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp, samt en strategi för att bekämpa dem, en oberoende utredning av rapporter om sexuella trakasserier i parlamentet och obligatorisk utbildning i respekt och värdighet på arbetsplatsen.
Uppdaterad: 6 mars 2019