De nya direktiven för Public Service-utredningen har väckt oro efter åratal av kritik från främst SD, som vill att det mesta utom nyheter ska ut från tablån.
– Jag hoppas fortfarande att vi kan ha en öppen diskussion, men vi är högst medvetna om farorna, säger Vasiliki Tsouplaki, Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson.
Blir det någon mer Melodifestival i SVT efter att den nya Public Service-utredningen under Göran Hägglund, tidigare partiledare för KD, sagt sitt nästa vår? Många har farhågor efter att ha sett direktiven inför det nya sändningstillståndet, som nyligen presenterades av Kulturdepartementet.
Bland annat står det att regeringen vill se ett särskilt fokus på folkbildning och journalistik – en formulering som inte var med i förra direktivet och kan ses som en tydlig förflyttning mot SD:s, och numer även de traditionella högerpartiernas önskan, om ett ”vassare, smalare” Public Service.
– Direktiven är väldigt öppna, men vi vet ju vad framförallt SD, men även M och KD sagt i flera år om att de vill att Public Service ska ha ett smalare uppdrag och inte konkurrera med kommersiella medier, säger Vasiliki Tsouplaki.
Flera tidningar och nyhetsbyråer, som TT, har riktat kritik mot att framförallt SVT går in för långt på kommersiella mediers territorier genom att bland annat ha för fylliga artiklar på sin hemsida.
Det här är verkligen något som pekar i farans riktning. Det nämns ett stort antal gånger i direktiven att utredningen ska titta på om Public Service stör marknaden.
– Vänsterpartiet anser att om kommersiella medieföretag har ekonomiska problem så ska vi lösa det genom mediestödet, alltså det gamla presstödet. Utredningens uppdrag måste vara att Public Service ska ha så goda villkor som möjligt för sin verksamhet.
Många befarar också att regeringen avser att styra public service genom att minska resurserna. Hur ser du på det?
– Det talas inte uttryckligen om pengar i direktiven, utan om ”effektivisering” och ”samarbete”, men det är klart att det också är en oro.
Hur ser Vänsterpartiet på Sveriges Televisions, Sveriges Radios och Utbildningsradions innehåll som det ser ut idag?
– Vi är nöjda, vi vill att det ska vara både nyheter, kultur och underhållning i Public Service, och vi är angelägna om det så kallade speglingsuppdraget som gäller sedan 2014, dvs att innehållet ska spegla befolkningens mångfald, stad och landsbygd.
– Vi tycker också att de stora utmaningar som finns för public service räcker till att ta tag i, som teknikskifte, digitalisering och beredskapsfrågorna.
SD är ju det parti som har varit mest högröstat i den så kallade kulturdebatten, det gäller inte minst Public Service som åtskilliga gånger kallats vänster, PK eller woke? Märks det att SD haft stort inflytande på direktiven?
– SD har ju stuckit ut länge i de här frågorna men även inom M har det genom åren funnits en stark kritik mot Public service och krav på nedläggning. Det var inte länge sen Tobias Billström protesterade genom att helt enkelt inte betala sin TV-licens. Tre av Tidöavtalets fyra partier har framfört att Public Service måste bli smalare, mer nyhetsinriktat och så vidare. Liberalerna däremot var ju mycket nöjda med att de fick igenom skrivningar om Public Service oberoende i själva avtalet, så det ska bli intressant hur de kommer att argumentera under utredningens gång.
– Jag har i alla fall fortfarande hopp om att det ska finnas möjlighet till ett öppet samtal och att Vänsterpartiet ska kunna påverka, säger Vasiliki Tsouplaki.
Till den parlamentariska kommittén som ska ta fram ett förslag för hur Public Service uppdrag ska se ut mellan 2026 och 2033, ska en ledamot från varje parti utses.
Sista nomineringsdag är fredag den 3 mars och vem som formellt blir Vänsterpartiets representant bestäms tisdag den 7 mars.
Utredningen under ledning av Göran Hägglund ska vara klar nästa vår.