Hoppa till huvudinnehåll

Marknadshyror skulle ge högre hyror och ökade klyftor

Socialtjänsten möter idag alltfler människor som inte har några sociala problem förutom att de saknar en bostad, trots att de klarar att betala en rimlig hyra. Bostadsmarknaden idag är inte gjord för som har tillfälliga jobb, är mitt i en skilsmässa, vill flytta ihop, är arbetslösa, sjuka, har gamla skulder eller har den alltför låga lön som timanställningen i omsorgen innebär.

Otillåten andrahandsuthyrning och handel med hyreskontrakt är ofta det enda alternativ som återstår för de som inte har råd att köpa en lägenhet eller har rätt kontakter. På andrahandsmarknaden råder rena vilda västern. Samhället lämnar de bostadssökande åt sitt öde med risk för att de blir lurade på både pengar och bostad. Det finns en utbredd ekonomisk brottslighet som tillåts härja fritt.

Idag byggs bostäder men inte i den utsträckning som är nödvändig och inte de bostäder som behövs mest. Hyrorna i de nyproducerade lägenheterna ligger på hyresnivåer som ligger långt över vad de flesta kan betala. Antalet hyresrätter har minskat genom ombildningar till bostadsrätter och av de som finns tillgängliga används en del för ren hotellverksamhet. Företag blockhyr lägenheter till sina anställda och socialtjänsten tvingas hyra lägenheter för dyra pengar till de mest utsatta.

Kan vi inte vända utvecklingen kommer allt fler att hamna utanför den ordinarie bostadsmarknaden och istället få sätta sitt hopp till att olika former av nödlösningar.

Idén om att marknadshyror skulle vara lösningen på bostadsbristen och resultera i rimliga hyror återkommer med jämna mellanrum. Och inte oväntat är alliansen och SD, som alltid tycks sätta kapitalägarnas intressen i främsta rummet, återigen beredda att införa marknadshyror. Men svenska folket är och har länge varit motståndare till marknadshyror.

Så istället för att tala klartext så säger man sig vilja ha en ”reformerad hyressättning”, en ”mer marknadsanpassad hyra”, en ”moderniserad hyressättning” eller ”efterfrågestyrda hyror” där bostadens attraktivitet och läge ska spela större roll.

Vi har haft marknadshyror vid sju tillfällen genom åren och det har aldrig fungerat. Marknadshyror leder med obönhörlig logik till höjda hyror framförallt i ett läge där efterfrågan är stor och tillgången på bostäder låg vilket idag gäller i en majoritet av våra kommuner. Sanningen är att till och med de som är anhängare av marknadshyror är medvetna om att det skulle bli ett ordentligt klirr i fastighetsägarnas kassakistor och på motsvarande sätt tomt i hyresgästernas plånböcker.

Till och med branschen själv säger idag att ett stort problem inte är låga hyror, utan att de dyra nyproducerade hyresrätterna i allt större utsträckning står tomma. Det visar Hyresgästföreningens rapport ”Hinder för bostadsbyggande.”

Marknadshyror skulle ge växande klyftor som vore mycket svåra att åtgärda, det visar all erfarenhet. I alla länder som har marknadshyror har man tvingats införa ett system med social housing dvs statligt subventionerade bostäder. Effekten blir nämligen alltid att hyrorna höjs och för stora grupper blir det till slut omöjligt att betala en hyra. Varje lönehöjning, pensionshöjning eller barnbidragshöjning äts upp av höjda hyror.

Helt grundläggande för människors frihet är en bostad och ett jobb. Och bostaden kommer först. Därför är det självklart att politiken ska se till att det finns tillräckligt många bostäder åt alla. Men i en samhällsekonomi som är alltmer riggad för att gynna de rikaste och de som redan äger sin bostad är intresset nära nollpunkten för hur man ska komma till rätta med de konsekvenser som en bristande helhetssyn och en brist på social bostadspolitik fört med sig. Det behövs en rejäl politisk debatt om vad som måste till för att hantera de skadeverkningar för individ och samhälle som bostadsbristen för med sig.

Läget är akut och kräver att vi för en social bostadspolitik, där staten tar ett stort ansvar och där alla tillgängliga politiska verktyg används:

  • Ta bort skillnaden i beskattning mellan ägt och hyrt boende.
  • Alla kommuner bör ha ett allmännyttigt bostadsbolag och kommunerna måste ställa krav på ett minimumbyggande utifrån hur stort behovet är.
  • När konjunkturen nu går ner behöver staten gå in med billiga topplån för att byggandet av hyresrätter ska fortsätta.
  • Höj investeringsstödet och förenkla reglerna.
  • Nej till marknadshyror. Avskaffa inte hyresgästernas rätt att förhandla.

Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet

Barbro Engman, fd ordförande Hyresgästföreningen