Nästa vecka skulle det kunna bli slut på vinstjakten i välfärden. Då ska riksdagen debattera och rösta om ett lagförslag som tack vare Vänsterpartiet ligger på riksdagens bord.
Detta drama handlar om en av vår tids mest avgörande frågor – vinst i välfärden – där ett enda parti, Vänsterpartiet, konsekvent trotsat den mäktiga vinstlobbyn, högern och SD och lyckats baxa en ovillig regering framför oss.
Här kan du läsa den rafflande historien om hur ett litet parti kunde ändra hela debatten:
Systemskiftet där medborgare förvandlades till kunder förbereddes under 80-och 90-talet av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar, med avreglering och privatisering av tåg, post och el i Sverige. Statliga bolag skulle anamma managementtänkande och skötas som vilka bolag som helst, inte främst vara samhällsservice åt medborgare.
Under Carl Bilds tid som statsminister 1991-94 fick vi så kallat fritt skolval och fri etablering för privata vinstdrivna skolor. Även privatiseringar inom vård och omsorg tog fart från och med denna tid. S och Mp var med och drev på och välkända socialdemokratiska profiler som Thomas Bodström skapade legitimitet åt privatiseringarna genom att tex sätta sig i styrelsen för privata förskolan Pysslingen.
Vår motion från 1992 mot Bildt-regeringens förslag om skolpeng visar att Vänsterpartiet såg vad som skulle kunna hända redan då:
”Det finns en uppenbar risk att regeringens förslag (…)i praktiken leder till en ökad segregation på skolans område. Enligt Vänsterpartiets mening är en sådan utveckling helt oacceptabel. Vi vet att social tillhörighet, föräldrars bakgrund m.m. är ett av de effektivaste skiktningsmedlen i samhället och att medvetenheten om detta ofta är störst bland föräldrar i socialgrupp 1. Därför kan vi inte utesluta att föräldrar också kommer att styra sina barns skolval utifrån detta faktum och att vi får en ökad polarisering av elevgrupperna efter social tillhörighet…”
Regeringens proposition är också högintressant. Den är på bara 20 sidor som för att betona att här skulle det gå undan, och skrevs av JB-koncernens grundare Anders Hultin. Det vill säga samma person som sedan tjänade enorma pengar på en friskola, som sedan dessutom gick i konkurs! Ett belysande exempel på de starka korporativa intressena mellan högerpolitiken och de ekonomiska intressena bakom välfärdsbolagen.
https://data.riksdagen.se/fil/5277FE6D-7C0B-47CB-AE25-7B2234DE5FBE
Vänsterpartiet var länge helt ensamma om att ta strid – på riksnivå och lokalt
Allra längst och snabbast gick privatiseringarna och konkurrensutsättningarna i Stockholm. 1997 skedde bland annat en uppmärksammad vanvårdsskandal på privata Polhemsgården i Solna vilket ledde till ”Lex Sara”, en anmälningsplikt- och rättigheter för anställda, döpt efter undersköterskan som avslöjade Polhemsgården.
1999 privatiserades för första gången ett helt sjukhus, S:t Görans sjukhus, av den borgerliga landstingsmajoriteten. 2012 upphandlades sjukhuset igen. Vänsterpartiet motsatte sig båda gångerna.
Omfattande ombildningar av kommunala hyresrätter i allmännyttan genomfördes också av borgerliga styren på olika håll i landet, men de gick längre än någon annanstans i Stockholm. Trots att de stoppades i omgångar under vänsterstyren i Stockholms stad så omvandlades bara mellan 2007 och 2014 26 000 kommunala hyresrätter. Liknande skedde i många av Stockholms kranskommuner.
2002 vann de rödgröna i Stockholms stad och landsting. I staden lyckades Vänsterpartiet trots stort motstånd från S och särskilt Mp få igenom ett privatiseringsstopp.
Vänsterpartiet drev på för stopplag mot privatisering av sjukhus
Efter att Vänsterpartiet drivit på gick Göran Perssons regering och det andra samarbetspartiet Miljöpartiet med på ett stopp för försäljning av offentligt finansierade sjukhus 2005. Med stopplagen säkerställdes att privatiseringar av sjukhus inte skulle kunna ge gräddfiler för de patienter som kan betala ur egen ficka eller genom privat sjukförsäkring.
Massiv privatiseringsoffensiv efter borgerliga valsegrar 2006
Privatiseringarna accelererade snabbt efter valet 2006 då Moderaterna och andra borgerliga partier tog makten både i regeringen, i Stockholms kommun och i Stockholms landsting och i många andra kommuner och landsting. Flera statliga bolag såldes ut och fler marknader avreglerades (som Apoteket, bilprovningen, Vin och sprit). Vårdval Stockholm med fri etableringsrätt för privata vårdcentraler infördes, vilket ledde till stora orättvisor när det gällde tillgången till vårdcentraler mellan rika och fattiga delar av Stockholm. Offentliga skolor och vårdcentraler såldes ut långt under marknadsvärdet för att senare säljas vidare med jättevinst.
Nya skandaler, protester och mer motorganisering
Den nya privatiseringsvågen ledde till flera skandaler. Offentlig egendom reades ut till underpris vid avknoppningar. I Stockholm polisanmälde V tex utförsäljning av sjukhuset Serafen, och till sist började även de borgerliga distansera sig från privatiseringar retoriskt eller i vissa fall tom genom att stoppa dem. Men samtidigt växte den vinstdrivna välfärden löpande tack vare upphandlingar som redan var i rullning eller startades. För första gången växer nu en politiskt bredare organisering mot kommersialiseringen av välfärden fram i form av nätverket Gemensam välfärd, där många fackliga (och förstås vänsterpartister) är aktiva.
Vänsterpartiet gjorde vinstfrågan jobbig för borgerligheten inför och under valet 2010
Under 2009 och inför valet 2010 började Vänsterpartiet på nationell nivå på allvar att driva frågan om stopp för vinster inom vård, skola och omsorg, liksom aktivister från bland annat Gemensam välfärd. Valparollen för Vänsterpartiet i hela landet 2010 blev ”Världens bästa välfärd – utan privata vinstintressen”.
Tvingande vårdval i hela landet efter valet 2010
Alliansregeringen fortsatte att driva på för vinstintresset inom välfärden. Dessutom fortsatte den att avreglera, tex järnvägen. 2010 införde den lagstadgat fritt vårdval inom primärvården i hela Sverige. Denna tvångs-LOV innebar att privata vårdgivare som uppfyllde vissa grundkrav fick etablera sig i landstingen och att patienternas val av vårdcentral styrde ersättningen till utföraren. Den modell som skapat så stora problem i Stockholms läns landsting kom nu att gälla i hela landet.
Frågan exploderar – vanvård på Caremas äldreboende 2011
Dagens Nyheter avslöjade i flera artiklar grava missförhållanden på äldreboendet Koppargården i Stockholmsförorten Vällingby. Äldreboendet drevs av vårdbolaget Carema med ett riskkapitalbolag bakom sig.
Samtidigt som det uppdagades fall av ren vanvård av de äldre plockade ägarna ut stora vinster. Den borgerliga majoriteten i Stockholm var satt under hård press och såg sig till slut tvingad att återföra Koppargården till offentlig regi. Och Carema bytte namn till Vardaga.
Stort genomslag för V-förslag 2012
Vänsterpartiets partiledning beslutade i början på 2012 att ett rejält grepp skulle tas om vinstfrågan. Arbetet utmynnade i rapporten En välfärd fri från kommersiella intressen. Kortfattat handlade modellen om att vinstdrivna aktörer inte kan få tillgång till skattemedel för att driva verksamheter inom vård, skola och omsorg. Genomslaget i medierna och i debatten blev mycket stort och alla politiska partier och andra aktörer i vinstfrågan var tvungna att förhålla sig till vårt förslag.
HVB-hem infogas i modellen 2014
I början på 2014 utvecklade Vänsterpartiet politiken för att få bort vinster i välfärden till att även gälla HVB-hem.
V-förslag om hur personalen kan ta över när riskkapitalisterna försvinner från välfärden
I Almedalen samma år presenterade Vänsterpartiet rapporten Efter riskkapitalister och marknadssystem: Låt personalen utveckla välfärden. Här visade vi hur en välfärd utan vinster skulle kunna se ut. Och i
april 2015 tog Vänsterpartiet fram en rapport om New Public Management – den företagsinspirerade styrmodellen inom offentlig sektor, och visar hur NPM skapade en rad negativa effekter inom offentliga verksamheter och för de anställda där.
Efter valet 2014 drev Vänsterpartiet igenom en utredning om att stoppa vinstjakten i välfärden
Stefan Löfven kunde bli statsminister sedan han säkrat budgetsamarbete med Vänsterpartiet för höstens budget. Ett villkor för förhandlingarna var att en utredning skulle tillsättas om hur vinstjakten skulle stoppas i välfärden. I mars 2015 tillsattes Välfärdsutredningen som skulle lägga förslag på hur en välfärd utan vinstintresse kan se ut och där skattemedel ska gå till den verksamhet som de är avsedda för.
Det första delbetänkandet i Välfärdsutredningen, Ordning och reda i välfärden, presenterades av utredaren Ingemar Reepalu i november 2016. I det fanns de konkreta förslagen på hur vinsterna i välfärden ska kunna begränsas.
Slutbetänkandet, Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning, lades fram i maj förra året. Den skickades därefter ut på remissbehandling och efter det började arbetet med att ta fram konkreta lagförslag om hur vinstjakten i välfärden ska försvinna.
Lagförslaget om omsorg och skola klart januari 2018
Den 19 maj i år presenterade Jonas Sjöstedt och civilminister Ardalan Shekarabi (S) ett färdigt lagförslag mot vinstjakten i välfärden. Skolan, förskolan, vuxenutbildningen, äldreomsorgen, LSS, HVB-hem, missbruksvård och annat inom socialtjänstens område – allt det omfattas av den föreslagna lagstiftningen.
Regeringen lämnade i mars in en proposition som föreslår ett vinsttak för välfärdsföretag inom skola och omsorg. Propositionen innebär att man får 7 procent plus statslåneräntan i avkastning på operativt kapital som används i verksamheten. Förslaget innebär också att en ny typ av tillstånd kommer att krävas för privata aktörer som vill verka inom just skola och omsorg.
Ny utredning om vårdens styrning tillsatt – första förslagen klara juni 2018
Vänsterpartiet ville inkludera vården i samma förslag som ovan men regeringen ville inte det. Regeringen och Vänsterpartiet har därför enats om att ta ett större grepp på de problem som vinstjakten och marknadsstyrningen skapar i hälso- och sjukvården, och utreda frågan vidare.
Veckan som kommer blir alltså historisk, när riksdagen ska rösta för det lagförslag som Vänsterpartiet lotsat, pressat, baxat fram i förhandlingar med en senfärdig regering, och i direkt strid med välfärdslobbyn, högerpartierna och Sverigedemokraterna, som under mandatperioden bytt sida i vinstfrågan och numera öppet går välfärdskapitalets ärenden.
Låt de borgliga och Sverigedemokraterna betala ett politiskt pris om de går emot sina egna väljare och sätter bolagens intresse före deras.
Om de fäller förslagen i riksdagen ska vi påminna väljarna om att partier som sätter riskkapitalbolagen före deras rätt till skola och omsorg, kommer att göra det på andra områden också, och vi lovar att göra genomförandet av den nya lagstiftningen till en valfråga.
Låt oss tillsammans sätta stopp för vinstjakten!