I ett partiprogram berättar ett politiskt parti om sina åsikter i olika frågor utifrån sin ideologiska grund. Vänsterpartiets partiprogram beslutas av våra kongresser och uppdateras vart fjärde år. Senaste uppdateringen gjorde i maj 2016. Nedan följer Vänsterpartiets partiprogram i förkortad version.
Ett socialistiskt och feministiskt parti
I alla tider har människor drömt om och kämpat för en värld utan hunger, förtryck och krig. Idag har vi möjlighet att uppnå allt detta. Alla skulle kunna äta sig mätta och dricka rent vatten, få möjlighet att gå i skolan och ha tillgång till sjukvård när det behövs. Alla skulle kunna ha någonstans att bo. Ändå är människor fattiga: Varje dag svälter tiotusentals barn ihjäl, varje dag utsätts kvinnor för trakasserier, övergrepp och diskriminering. Och trots att klimatförändringarna är det största hotet mot vår överlevnad, så fortsätter vi att släppa ut föroreningar och förgifta klimatet. Men vet du, det måste inte vara så här. Världen kan och måste förändras. Och vi kan göra det – tillsammans.
Till vår hjälp har vi Vänsterpartiets grundvärderingar: Vi är ett socialistiskt och feministiskt parti, som vilar på̊ ekologisk grund. Vår idétradition bygger på övertygelsen om alla människors lika värde.
Vårt ekologiska förhållningssätt betyder att vi förstår att dagens miljöförstöring och klimathot beror på ett ohållbart ekonomiskt system. Istället för att leva inom jordklotets begränsningar, får företagens vinster styra hur stora utsläppen blir och hur mycket miljön förstörs. Vi behöver ändra det synsättet och skapa ett hållbart samhälle där människan, inte företagen, är i fokus.
Det är med den utgångspunkten vi vill nå vårt mål: Att bygga ett hållbart samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet. Vad menas då med det? Jo, det betyder att det inte längre ska spela någon roll vilken klasstillhörighet du har, vilken etnicitet eller kön du har, eller vart i världen du bor. Vi vill att alla människor ska ha tillgång till ett fritt liv i ett solidariskt samhälle, byggt av och för människor.
Klass och kön – går de att kombinera?
Klass och kön två saker som påverkar människors liv. De grundar sig klassamhället respektive patriarkatet, som gör att arbetare och kvinnor får det sämre jämfört med många andra samhällsgrupper. Men det är också så att klass och kön samverkar och tillsammans ytterligare begränsar människors liv. Det vill säga; är du till exempel arbetarklass och kvinna, har du sämre förutsättningar att leva ett friskt och fritt liv än andra samhällsgrupper.
Klass
Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle, där pengar, företagens vinster och ekonomiskt tillväxt är i centrum. I detta samhälle finns olika klasser och vilken del av samhället du tillhör beror på om du lever på att lönearbeta, eller om du försörjer dig på att äga kapital. Den stora majoriteten lever på att sälja sin arbetskraft till privata företag eller i den offentliga sektorn. Men så har vi en liten och rik elit, som äger och kontrollerar kapital i en sådan utsträckning att det ger en avgörande makt över samhället. Det är denna grupp som sitter på majoriteten av jordens tillgångar.
”Men det som ligger emellan då?”, kanske någon protesterar. För världen är ju inte statisk, det finns grupper med motsägelsefulla erfarenheter av klassamhället. Den som är chef i en organisation kan ha stor makt över andra, den som är tjänsteman kan ha stort inflytande över sin egen arbetssituation och många svenskar äger små aktieposter i olika företag. Men det gör inte automatiskt att dessa grupper får en massa makt. Även om den som är tjänsteman har ett visst inflytande över den egna arbetssituationen lever denna grupp ofta under villkor som liknar arbetarklassens. Dessutom glider dessa grupper samman när arbetsmarknaden urholkas inom allt fler sektorer. Yrken som tidigare erbjöd ett visst mått av frihet har blivit mer disciplinerade och de otrygga anställningarna sprider sig inom allt fler sektorer. Därför ligger det i allas intresse att tjänstemän och arbetare gör gemensam sak. För tjänstemännen har fortfarande mer gemensamt med den vars arbetsdag styrs av en stämpelklocka och med den som jobbar på timmar, än med den globala elit som lever jetset-liv med privatplan, trippla boenden och lyxyachter.
Syftet med klassanalysen är alltså inte att dela in människor i olika fack, utan istället att visa på hur mycket vi har gemensamt. För det finns dem som vill göra klasskillnader till individproblem. De som skyller allt på att den som är fattig helt enkelt inte har ansträngt sig nog för att få ett välbetalt jobb. Så är självklart inte fallet. Det som gör att de rika idag blir allt rikare beror inte på att de är extra kompetenta, utan att de kan leva på den avkastning de får på de pengar de redan har.
Och när ett litet fåtal blir allt rikare på alla andras bekostnad ökar ojämlikheten i samhället. Detta får konsekvenser: I det svenska klassamhället har arbetarklassen sämre materiell levnadsstandard, drabbas hårdare av ohälsa och arbetsskador, dör tidigare och har inte samma tillgång till kultur och utbildning. Men ojämlikheten är inte dålig enbart för arbetarklassen, utan alla gynnas av att leva i ett samhälle som håller ihop. Därför är det dåligt för hela samhället när en liten grupp blir allt rikare, när åtta personer äger mer än vad halva mänskligheten gör tillsammans och när detta ökar snabbt.
Kön
Vi lever också i ett samhälle där män som grupp har större makt än alla andra. Detta kallas patriarkatet. Själva grunden i patriarkatet är att män överordnas kvinnor i alla delar av samhället – i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövning och i de politiska församlingarna. Kvinnoförtrycket förekommer både öppet och dolt, ibland är den som behandlar kvinnor sämre än män medveten om det och ibland sker det utan reflektion.
Det handlar om att kvinnor jobbar gratis, både i hemmet och på arbetsmarknaden. I hemmet genom att ta mer ansvar för hushållsarbete och barn, på jobbet genom att kvinnor jobbar inom yrken som har sämre betalt och med mindre makt att bestämma över den egna arbetssituationen. Under en livstid kommer kvinnor i genomsnitt tjäna flera miljoner mindre än män. En del av patriarkatet handlar också om viljan att kontrollera kvinnors sexualitet och det sexualiserade våld kvinnor och barn utsätts för.
Patriarkatet påverkar inte enbart förhållandet mellan män och kvinnor i samhället, utan får också betydelse för hbtq-personer. En del av patriarkatet är nämligen synen på att könsuppdelningen mellan män och kvinnor är något självklart och ”naturligt”, att det finns och alltid måste finnas två kön som förväntas komplettera varandra sexuellt. Detta gör att homosexuella, transpersoner och andra som avviker från normen riskerar att utsättas för diskriminering, kränkningar och hatbrott.
Nu låter det ju som att det bara är kvinnor och hbtq-personer som förlorar på patriarkatet. Så är det inte. I patriarkatets koncept ingår också en matchonorm, som ställer föväntningar på män att de ska uppföra sig som stereotypa män; Det vill säga inte visa, eller prata om, känslor. Detta gör att även män tvingas in i en mall som kan vara svår att leva upp till, vilket får betydelse för mäns psykiska mående, med högre risk för missbruk och självmord än andra delar av befolkningen som två konsekvenser.
För mäns överordning och kvinnors underordning är ingen naturlag, kampen för kvinnors rättigheter ger och har gett oss viktiga resultat. Feminismen ger argument och redskap för att vi ska kunna bryta patriarkatets makt på alla plan i samhället. Och den kamp vi för kommer att segra – inom politiken, i arbetslivet och i privatlivet
Ett grundläggande ekologiskt förhållningssätt
Nu har vi pratat om hur klass och kön påverkar människors relationer till varandra. Men vi måste också förhålla oss till det som finns runt omkring oss och som vi är helt beroende av – vår planet. Vi människor lever på en planet med begränsade naturresurser, vilket sätter ramar för vårt handlande.
De utsläpp av växthusgaser som vi människor ger upphov till kommer om inget görs att leda till globala katastrofer. En stigande medeltemperatur på jorden ger effekter som är svåra, eller kanske omöjliga, att stoppa när temperaturen väl passerat en viss nivå. Det är människans verksamhet som orsakar klimatförändringen och det är därför människans ansvar att försöka lösa problemet. Det kräver att snabba och kraftfulla insatser sätts in, vi kan inte leva i ett ekonomiskt system som strävar efter ständig tillväxt.
Länder, regioner och individer måste hålla sig inom ett rättvist miljöutrymme nu och i framtiden. Här kommer kön och klass in. Rika konsumerar mer än andra och i dagsläget tillfaller majoriteten av jordens resurser de som är toppen av inkomstfördelningen. Om alla människor i världen konsumerade på samma sätt som människorna i den rika delen av världen gör, skulle det krävas ytterligare ett antal jordklot för att försörja oss. Ny teknik kan innebära att det blir lättare att ställa om till ett hållbart samhälle, men faktum kvarstår: Miljöutrymmet måste bli mer rättvist. Det innebär att de som i dagsläget lever minst miljövänligt måste förändra sitt beteende.