Hoppa till huvudinnehåll

Grova brott

Ju grövre brott, desto kraftigare måste samhället reagera. För att knäcka gängkriminaliteten krävs insatser från hela samhället.

Sverige var länge ett land med lägre kriminalitet än många andra länder – en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Men det gäller inte längre överallt. De ökande klassklyftorna har slitit isär samhället. Det har gjort att en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. En del förorter har drabbats av öppen narkotikahandel, våldsbrott och organiserad kriminalitet under många år utan att samhället har reagerat tillräckligt. På landsbygden ges beskedet att det inte finns någon polis att skicka.

Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att minimera rekryteringen till kriminella gäng.

För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället. Längre och hårdare straff får däremot inte människor att sluta begå brott. I exempelvis USA är straffen ofta enormt hårda, men brottsligheten hög.

Grov brottslighet som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism ska bekämpas. Det ska finnas poliser i närheten oavsett om man bor i innerstaden, i en förort eller på landsbygden. Det behöver också uppmärksammas hur poliserna arbetar och vilka arbetsuppgifter som är prioriterade.

I dag döms de utländska medborgare som begått grova brott i regel till utvisning om de saknar väsentlig anknytning till Sverige. Vi tycker det är rimligt och vi vill ha kvar de gällande reglerna om anknytning och vistelsetid.

Polisen ska visitera människor när det finns konkret misstanke om brott. Men slumpmässiga visitationer av människor bara för att de råkar befinna sig i ett visst område, så kallade visitationszoner, skulle skada förtroendet för polisen. Helt oskyldiga skulle drabbas och det ökar även risken för rasprofiliering. När människors förtroende för polisen förstörs så blir det färre som anmäler och ställer upp som vittnen, vilket gör det mycket svårare att bekämpa kriminaliteten.

Människor ska dömas för de brott de begår. Att döma dem efter deras tillhörighet i gäng istället för utifrån de gärningar de faktiskt begått blir rättsosäkert. I verkligheten är det som kallas för gäng ofta lösa nätverk och tillfälliga konstellationer vilket gör det svårt att dra gränsen för vem som är ingår eller inte ingår.