resurs

Frågor och svar om folkomröstning marknadsskolan

Svar på några vanliga frågor om kravet på folkomröstning om marknadsskolan. Förutom att svara på frågor så ska vi i argumentationen trycka på de saker som kopplar till den större berättelsen.

I år är det 30 år sedan marknadssystemet och privatiseringen av skolan infördes. Många av de problem med segregation och brist på möjligheter vi ser idag är direkt kopplade till den reformen. Varje år har skolkoncernerna och deras vinster blivit större, på bekostnad av barns rätt till utbildning och trygghet. 

Varje år systemet består kommer problemen att växa. Det krävs politiska beslut för att vända utvecklingen, och trots att det varje val låter som att S kommer att göra det, så har inget hänt. Politikerna i stort har släppt ansvaret, makten och resurserna till privata bolag.

Det är dags att vända utvecklingen, och inte genom tom retorik, utan genom att systemet avskaffas. Ska nästa regering göra mer än prata behövs en folkomröstning. Det är dags att sätta ner foten innan utvecklingen går ännu längre.

Och alltid återkomma till syftet: att alla unga i Sverige går ut skolan med de bästa möjligheterna.

Fråga: Hur ska ni få igenom en folkomröstning om marknadsskolan i riksdagen? 

Svar: Vi vet att en stor majoritet av svenska folket vill få bort marknadsskolan. De vill att samhället tar tillbaka kontrollen över skolan och bygger den trygg och jämlik igen. För att riksdagen inte ska kunna ignorera det vill vi hålla en folkomröstning på valdagen. Vi kommer att lägga fram ett förslag som riksdagen sedan får rösta om. Vi vill att frågan ska vara ifall aktiebolag och andra bolag som måste göra vinst ska få driva skolor och förskolor. Vi har fått igenom det förr och kan få igenom det igen, men det kommer kräva en folkrörelse som gör det omöjligt för de andra partierna att rösta emot.  

 F: Människor kan inte tillräckligt om frågan, så det skulle vara få som deltog i folkomröstningen och då skulle den inte få någon legitimitet? 

S: Missnöjet med marknadsskolan och viljan att återuppbygga en jämlik skola är större än någonsin, både hos lärare och föräldrar. Folk vill tillbaka till ett tryggt och jämlikt samhälle. Opinionsundersökningar visar att människor har starka åsikter om marknadsskolan, och de allra flesta är kritiska. Människor är redan engagerade i frågan, och hålls omröstningen i samband med det allmänna valet verkar det osannolikt att ett lågt deltagande blir ett problem.  

 F: Spelar väl ingen roll med folkomröstningar? De är ju bara rådgivande. 

S: Ja, det kommer att vara en rådgivande folkomröstning. Den senaste folkomröstningen hölls för 19 år sedan. Då röstade svenska folket emot att införa Euron som valuta, och trots att en majoritet av riksdagspartierna var för så respekterades folkets beslut. Det vill vi se den här gången igen.  Svenska folket vill ta tillbaka kontrollen från marknaden och bygga ett starkt och jämlikt samhälle igen, det kommer en folkomröstning visa.  

 F: Jag är lite orolig för att det kommer att bli som i kärnkraftsomröstningen…tre linjer. Där ”linje 2” skulle vinna och sen skulle det bli knepigt i riksdagen med tolkningarna. 

S: Vi vill inte ha några otydligheter i folkomröstningen, utan en tydlig fråga om ifall aktiebolag ska få driva förskolor och skolor med svaren ja och nej. Men vi kan inte avgöra det på egen hand utan riksdagen beslutar om utformningen av en eventuell folkomröstning. Det vi kan göra är att komma med vårt förslag, därefter är det upp till de andra partierna. 

 F: Det är inte vinsterna som är problemet. Det är bolagsformen.  

S: Vinsterna är ett problem eftersom det handlar om pengar som borde gå till elevernas skolgång, inte bli till vinst eller användas för att expandera bolaget. Men vi vill att folkomröstningen ska handla om just aktiebolags rätt att driva förskolor och skolor, eftersom det är svårare att förbjuda själva vinsterna.  

 F: Kan vi verkligen få igenom en folkomröstning? Hur går det till egentligen? 

S: Vi har vunnit folkomröstningar förut och vi kan göra det nu med. Vi kommer att lägga fram ett förslag i riksdagen som de andra partierna får ta ställning till, men för att det ska röstas igenom kommer det att krävas en folkrörelse som gör det omöjligt för de andra partierna att rösta emot. 

F: Flera frågor där det är skillnad på folkopinionen och riksdagsmajoriteten viktar väljarna högre än skolan, som invandring, brott och straff eller vården. Varför just skolan? 

S: Vi är väldigt restriktiva med att föreslå folkomröstningar, men det här är en unik situation. Besluten som vi fattar i skolpolitiken kommer vi att få leva med dem under lång tid. Det är våra barns framtid det handlar om. Många borgerliga väljare vill inte ha marknadsskolan kvar, men de borgerliga partiledningarna ignorerar det och är alla för att dagens skolsystem ska fortsätta. Det betyder att den som vill ha borgerlig politik också måste acceptera en skola som körs i botten av aktiebolag. Vill vi komma runt det är det rätt med en folkomröstning i sakfrågan. 

F: Hur ska frågan lyda i folkomröstningen? 

S: Vi vill att frågan gäller huruvida aktiebolag ska få driva skolor och förskolor, och att svaret är antingen ja eller nej.  

F: Bland skolfrågorna är vinsterna inte det väljarna tycker är viktigast att åtgärda, tror ni att ni har stöd för kravet? 

S: Folkomröstningen skulle inte gälla vinster utan om huruvida aktiebolag ska få driva skolor och förskolor. Det är deras vinstjakt som ligger bakom mycket av de människor inte tycker om i dagens skola; nedskärningarna, otryggheten och segregationen.  

F: Vill ni avskaffa det fria skolvalet? 

S: Folkomröstningen ska handla om huruvida aktiebolag får driva förskolor och skolor. Även efter ett sånt förbud kommer det gå att driva förskolor och skolor, som kooperativ eller stiftelseskolor med speciell pedagogisk inriktning. Därför så kommer det behövas ett system där man kan välja mellan sådana skolor, men dagens skolval gynnar bara skolkoncernerna och måste förändras i grunden.