sida

Frågor och svar – garantitillägget

Hur mycket betyder garantitillägget i kronor och ören?
För nästan en halv miljon pensionärer innebär det 1 000 kronor mer i plånboken. Ytterligare drygt 300 000 pensionärer kommer att få 500 kronor eller mer. Totalt är det en dryg miljon som får mer pengar i plånboken tack vare den här reformen med i genomsnitt 750 kronor per månad. För den som har garantipension innebär det i genomsnitt 850 kronor mer per månad.

Hur många omfattas av förslaget?
Omkring 950 000 individer kommer få del av tillägget. Som en följd av att denna förmån införs höjs också fribeloppet i det befintliga bostadstillägget för pensionärer. Detta innebär att omkring 200 000 individer kommer att få ett ökat bostadstillägg. Totalt kommer ca 1 050 000 individer att beröras av ändringarna. (vissa individer kommer beröras av såväl tillägget som höjningen i BTP varför siffrorna ovan inte summerar jämnt ut.)

Hur mycket pension ska man ha som mest för att få 1000 kronor? Och mellan vilka inkomster trappas tillägget ner? De som har en allmän inkomstgrundad pension upp till 11 846 kr i månaden kommer att få ett maximalt tillägg, det vill säga 1000 kr i månaden. Tillägget kommer sen att successivt minska från en allmän pension på 11 847 kronor för att slutligen bli som minst 50 kronor vid en allmän inkomstgrundad pension på 14 350 kronor, dvs den punkt där utfasningen av inkomstpensionstillägget börjar (prognos för år 2023). Med en allmän pension över 14 350 kronor erhålls inget tillägg. Pensionärer med allmän pension över 14 350 kronor kan dock få stärkt ekonomi genom att fribeloppet inom bostadstillägget också höjs.

Varför höja pensionerna för de som inte har jobbat?
Att man har garantipension betyder inte att man inte har jobbat. Det kan betyda att man har en låg pension trots att man har jobbat ett helt arbetsliv, att man haft väldigt låg inkomst, att man arbetat deltid och tagit ett stort ansvar för hushållsarbetet eller att man slitit ut sig i ett hårt arbetsliv och tvingats gå i pension i förtid. Kvinnor är överrepresenterade bland de med garantipension. Nästan hälften (47 procent) av landets kvinnliga pensionärer har garantipension till någon del. Garantipensionen går dessutom att höja nu och på det sättet får vi en snabb effekt i ett orättvist system. Att höja inbetalningarna till pensionssystemet tar längre tid, och effekterna kommer senare. Vi behöver höja de lägsta pensionerna nu.

Varför vill ni minska skillnaden mellan de som arbetat och de som inte arbetat?
I de budgetar Vänsterpartiet tidigare har lagt fram innebär vår politik rejält höjda pensioner för omkring 700 000 pensionärer, de med lägst pensioner. Det handlar om de som har det svårast att få det att gå ihop ekonomiskt. Förslaget innebär också höjda pensioner för ytterligare ett stort antal pensionärer. Ingen får lägre pension till följd av förslaget. Vänsterpartiet är inte nöjt med detta, vi vill se ytterligare förbättringar av pensionssystemet, bland annat högre inkomstpension, genom ökade inbetalningar till pensionssystemet. Med garantitillägget sätter vi press på en sådan höjning.

Diskussionen om att det ska finnas en skillnad mellan de som får garantipension och de som har en högre inkomstpension leder ibland fel. De med låga pensioner missgynnas inte av att de med väldigt låga pensioner får det bättre. Tvärt om, skapar vår politik ett tryck på att höja även de inkomstrelaterade pensionerna.

Men det här kommer ju minska respektavståndet?
Situationen för dem som har lägst pensioner är väldigt tuff och behöver förbättras. Vår utgångspunkt har därför varit att förbättra för de sämst ställa pensionärer samtidigt som det ska löna sig att ha arbetat och att arbeta, det är t.ex. därför garantitillägget inte ska räknas av mot tjänstepension eller arbetsinkomst. Samtidigt är det i praktiken omöjligt att inte få någon påverkan på respektavståndet när man höjer pensionerna för dem som har lägst inkomster.

 

Hur ser stödet ut i riksdagen för förslagen?
Det här innebär en konkret möjlighet att kraftigt höja pensionerna för en stor grupp pensionärer. Flera av riksdagens partier säger ofta att de vill stärka pensionärernas ekonomi. Nu blir det upp till bevis om man verkligen står upp för det.

Hur mycket bedöms det kosta staten?
Det bedöms kosta ca 9,4 miljarder kronor per år fr.o.m. 2023.

När ni höjt pensionerna tidigare har ju vissa socialtjänstavgifter justerats upp och ätit upp höjningen!
Ambitionen är att berörda ska få behålla det belopp de erhållit utan att det reducerar av avgifter. Därför utformas förslaget på ett sådant sätt att det inte ska påverka socialtjänstavgifter, som till exempel hemtjänstavgiften.

Kommer ni göra andra ändringar av bostadstillägget?
Ja vi kommer göra följdändringar i bostadstillägget. Det innebär att ca 200 000 personer kommer få ett höjt bostadstillägg.

Vilka inkomster kommer att ingå i underlaget för garantitillägget?
En allmän inkomstgrundad pension över 11 846 kronor per månad kommer reducera tillägget. Tjänstepension, arbetsinkomst och eventuell privat pension kommer inte påverka garantitillägget.

Men det här kommer ju urholkas med tiden!
Nej, garantitillägget kommer indexeras så att det följer inkomstutvecklingen.

Kommer antalet år en pensionär varit bosatt i Sverige att räknas?
Ja, utgångspunkten är att samma regler som gäller för vilka som i dag omfattas av garantipensionen ska gälla garantitillägget. För att få ett maximalt tillägg behöver en person ha varit bosatt i Sverige i 40 år. Om en person till exempel har varit bosatt i Sverige 30 år så kommer denna persons tillägg att bli 30/40, dvs 75 procent av tilläggsbeloppet.

Behöver man ansöka om garantitillägget särskilt?

Nej, det kommer att betalas ut automatiskt i samband med att personer tar ut allmän ålderspension, dock tidigast från och med 65 års ålder. Tillägget kommer sedan att följa med åldersgränserna som gäller för garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg. Även de som redan före augusti 2022 tar ut allmän ålderspension kommer få tillägget i samband med sin pensionsutbetalning i augusti 2022.

När ska tillägget vara på plats?
Utgångspunkten är att garantitillägget, under förutsättning att riksdagen ställer sig bakom beslutet, ska kunna vara på plats och betalas ut första gången i augusti 2022. Regeringen skickar ut förslaget på remiss i slutet på februari 2022.

Handlar det här inte bara om en höjning av garantipensionen?
Nej, det här handlar om att vi inför ett garantitillägg för pensionärer för att på så sätt göra en viktig ekonomisk förbättring för de pensionärer som har det allra tuffast. Detta är ett tillägg som går till en större grupp än dagens garantipensionärer.

Varför röstade ni inte på budgeten från M, SD, KD, de höjde ju också pensionerna?
Högerpartierna föreslår sänkt skatt för alla pensionärer och höjt bostadstillägg, inte höjda pensioner. Dessutom är deras förslag otillräckligt och har en dålig fördelningsprofil, det gynnar de med högre pensioner mer än de med låga pensioner. Till exempel får en person med 9 000 kr/mån i pension 280 kr mer efter skatt, medan den som har 13 000 kr/mån eller 18 000 kr/mån får 341 kr mer per månad.

Det är dags att komma nu och höja pensionerna, varför har ni inte gjort det innan?
Vänsterpartiet har konsekvent föreslagit förändringar av det nuvarande pensionssystemet ända sedan det infördes på 1990-talet. Det har inte gått en enda mandatperiod i riksdagen då vi inte har motionerat om att pensionssystemet måste förändras eftersom det är så djupt orättvist.

Men det går inte att höja pensionerna eftersom det bestäms av pensionsgruppen?
Pensionsgruppen är en frivillig arbetsgrupp. Vi kan inte ha det så att en frivillig arbetsgrupp används som argument för att låta bli att rätta till den ekonomiska misär som drabbar alldeles för många äldre idag. Eftersom Vänsterpartiet inte ingår i gruppen så vet inte vi vad som ligger på deras bort, men det går att strunta i den arbetsgruppen, det går att ta sitt förslag till den arbetsgruppen, och det går att lägga ett förslag som ligger utanför arbetsgruppen. Det är inte svårt om man vill förbättra för den här gruppen fattiga pensionärer som verkligen förtjänar att vi anstränger oss och tar ansvar för den situation politiska beslut satt dem i.

Även dom som inte kunnat arbeta, bör väl ha rätt till pension?
Ja, även de som inte kunnat arbeta ska naturligtvis ha en pension som går att leva på. Också det är en självklarhet i ett solidariskt pensionssystem. De som inte kunnat arbeta får ta del av vår föreslagna höjning av garantipensionen.

Man ska inte behöva ansöka om olika bidrag som fattigpensionär. Det ska automatiskt ingå i den månatliga pensionen!
Det håller vi helt och hållet med om. Det är därför vi vill höja just garantipensionen. Garantipension får den som har rätt till det när man ansöker om pension. Det krävs ingen separat ansökan som till bostadstillägget. Man har rätt till en pension man kan leva på. En stor andel av dem som har rätt till till exempel bostadstillägg söker det inte, enligt en undersökning av Riksrevisionen. Den mest effektiva metoden att höja inkomsten för dem med lägst pension är att höja garantipensionen. Det kan göras i budgeten.

Varför är Vänsterpartiet inte med i pensionsgruppen?
1994 fattades beslutet om att införa det pensionssystem som gäller i dag. Det röstade Vänsterpartiet nej till i riksdagen. Ulla Hoffmann som var den vänsterpartistiska riksdagsledamot som satt i den grupp som sattes att föreslå ett nytt pensionssystem kritiserade redan då processen eftersom det innebar ett genomgripande systemskifte som genomfördes utan demokratisk insyn eller möjlighet för allmänheten att påverka. Eftersom vi inte står bakom systemet som det ser ut i dag så sitter vi inte i gruppen.