Priset för att behandla en skadad eller sjuk katt eller hund har ökat kraftigt de senaste åren. Sällskapsdjur betyder mycket för många människor, inte minst för äldre och ensamma, bland ensamboende äldre som har ett husdjur uppger bara 7 procent att de ofta eller alltid känner sig ensamma, jämfört med 24 procent bland dem som saknar husdjur. När veterinärvården blir för dyr riskerar det därför inte bara djurens hälsa, utan även en viktig källa till trygghet och gemenskap.
Djurägare ska kunna lita på att veterinärvården är rättvis och förutsägbar, inte styras av ett fåtal riskkapitalbolags vinstintressen. Vi ser samma mönster som på matmarknaden – priserna skenar samtidigt som konkurrensen sätts ur spel. Nu måste politiken agera, säger Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet.
Enligt Konkurrensverket har priserna på vård för hund och katt ökat med i genomsnitt 40 procent mellan 2020 och 2025, och akutpriserna med uppemot 50 procent. Bakom prisökningen ligger till stor del Evidensia och Anicura, de två riskkapitalägda kedjorna som sedan 2011–2012 köpt upp stora delar av landets tidigare familjeägda djurkliniker. Anicura ägs sedan 2018 av amerikanska chokladjätten Mars, Evidensia sedan 2014 av svenska riskkapitalbolaget EQT. Ett tydligt exempel är id-märkning av hund eller katt: medianpriset på en fristående klinik är 450 kronor, mot 1 050 kronor hos Anicura och 1 040 kronor hos Evidensia, för exakt samma ingrepp. Så sent som i mars i år låg priserna på 850 respektive 885 kronor, vilket betyder en ökning på över 20 procent på bara ett halvår.
Samtidigt är transparensen bristfällig. Djurägare får sällan veta kostnaden i förväg, notan kommer först efteråt, när det är för sent att välja bort en dyr behandling. Hundägaren Sofia Andréasson i Skummeslöv fick ingen prisuppgift innan hennes hund Tyra tandbehandlades, fakturan landade på 22 000 kronor. Ann Björklund fick ett kostnadsbesked på max 56 000 kronor för en operation på katten Ceasar. Den slutliga räkningen blev 102 000 kronor.
Det är orimligt att man som djurägare i praktiken skriver på en blankocheck. Man ska veta vad en behandling kostar innan man tackar ja, inte upptäcka det i efterhand, säger Nooshi Dadgostar.
Konsekvenserna syns tydligt hos Hundstallet, som varje år tar emot omkring 1 400 hundar. Enligt Hundrapporten 2026 klarar 43 procent av landets hundägare inte en oväntad veterinärkostnad på 10 000 kronor utan ekonomisk ansträngning, och var åttonde har tvingats kompromissa med sin hunds vård av ekonomiska skäl.
Riksdagen röstade i våras ner förslagen om en referensprislista. Regeringen gav i stället Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen, och myndighetens rapport, som kom i mars 2026, föreslår bland annat nationella behandlingsrekommendationer och en branschöverenskommelse om prisinformation, men avvisar uttryckligen reglerade priser. Kristdemokraterna, som har landsbygdsministerposten, förespråkar samma frivilliga linje. Centerpartiet vill se öppna priser för vanliga behandlingar, men inte heller de vill gå så långt som till tariffer.
Vänsterpartiet menar att det inte räcker så länge oligopolet mellan Evidensia och Anicura består. Vänsterpartiet vill se tre saker: skarpare, bindande krav på pristransparens; att en ansvarig myndighet får i uppdrag att utreda och införa nationella tariffer, liknande systemet i Tyskland; samt att Konkurrensverket får ett konkurrensverktyg för att kunna bryta upp oligopol, ett verktyg som redan finns i Storbritannien och Danmark, och som nyligen föreslagits även i Finland för just veterinärmarknaden.
Vi behöver inte facit på exakt hur en svensk tariff ska utformas i minsta detalj, men riktningen är glasklar: Konkurrensverket måste få rätt verktyg för att bryta upp oligopolet, säger Nooshi Dadgostar.
Det här är en fråga Vänsterpartiet kommer att prioritera i regeringsförhandlingar efter valet.
Rösta på Vänsterpartiet den 13:e september!
