Sverige är i behov av ett nytt luftvärnssystem. Det är en stor affär som kommer att påverka hela Försvarsmakten under lång tid framöver. Vänsterpartiet menar att ett sådant köp måste vara väl avvägt och ta sin utgångspunkt i att värna vårt lands säkerhet. Vi ska inte delta i stormaktsspel där militära lojaliteter sätter vår säkerhet på spel.
Sverige ska ha en modern försvarsmakt som har förmågan att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför, men som också har möjlighet att vara en fredsbevarande kraft i andra delar av världen. Det kräver en trovärdig militär alliansfrihet. Sveriges militära alliansfrihet har bidragit till att generation efter generation kunnat leva i fred och har dessutom gett oss ett självständigt utrikespolitiskt handlingsutrymme.
Vid inköp av ett nytt luftvärnssystem finns det flera leverantörer att välja på. Huvudkandidaterna är det fransk-italienska Samp/T och det amerikanska Patriot, men även Tyskland håller på att utveckla ett nytt system kallat Iris-T SLM. Regeringen förespråkar det amerikanska Patriot. Ett sådant köp skulle innebära att vi tar ytterligare ett kliv närmare stormakten USA, den amerikanska militärindustrin och president Trumps (o)säkerhetspolitik.
Det är tydligt att regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist inte drar sig för att söka ett allt närmare militärt samarbete med både USA och Nato. Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår omvärld och maktkampen mellan Nato och Ryssland bidrar till ökad osäkerhet och upprustning. Men trots att ett enskilt militärt angrepp mot Sverige är osannolikt används detta som ett argument för ett svenskt närmande till Nato. Genom det s.k. värdlandsavtalet knyts vi närmare kärnvapenalliansen och gör oss allt mer beroende av deras standarder och system.
Dessvärre är Trump en mycket osäker vän att hålla i handen när det blåser. På en mycket kort tid har han både bidragit till den ökade spänningen i Mellanöstern, att kärnvapenavtalet med Iran dragits tillbaka och att undergräva FN:s arbete genom att lämna rådet för mänskliga rättigheter. Det går inte att komma ifrån att USA är den nation som har det största inflytandet i NATO. Under åren har Nato, så väl som enskilda medlemsländer, genomfört flera misslyckade krig i Afghanistan, i Irak och i Libyen med ett enormt mänskligt lidande som följd.
Enligt uppgifter från Dagens Industri skulle ett inköp av Patriot kunna bli en mycket dyr affär och att den slutgiltiga kostnaden riskerar att kraftigt överstiga de 12 miljarder som avsatts för köpet. Samtidigt är det oklart om investeringen verkligen genererar en tillräcklig nytta för pengarna. Den statliga utredning om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov som presenterades tidigare i år föreslår att inköpet av ett nytt luftvärn skjuts på framtiden. Kostnaderna för Patriot riskerar att bli en så dyr historia att annat angeläget materiell får stå tillbaka.
Det finns med andra ord tydliga indikationer på att regeringens beslut snarare handlar om en politisk vilja att göra USA till lags, än om att sätta den svenska försvarsnyttan främst. Processen med att köpa in Patriot har gått mycket fort och risken finns att frågan inte analyserats i tillräcklig omfattning.
Jag menar att det finns goda skäl att avvakta köpet till dess att en ordentlig försvars- och säkerhetspolitisk analys med utgångspunkt i att värna vår militära alliansfrihet har gjorts. Köpet av ett nytt luftvärnssystem är en alldeles för viktig affär för att slarvas bort.
Lotta Johnsson Fornarve (V)
ledamot i försvarsutskottet och i Försvarsberedningen