Ett jämlikare Sverige

Vi bygger ett jämlikare Sverige. De reformer vi fått in i den nya budgeten och i de tidigare är viktiga byggstenar för att göra det. Varje jämlikhetsreform gör stor skillnad för de människor som berörs. Jämlikhetsreformer är också feministiska reformer.

De tio årliga miljarderna till välfärden kommer att göra skillnad i sjukvården, skolan och omsorgen. CSN-lån till körkort, bättre regler för deltidsstämpling, avgiftsfria vårdbesök för äldre och glasögonbidrag för barn och unga är alla reformer som gör vardagen och livet lite bättre för de människor som berörs.

Mycket av de ekonomiska klyftorna hänger samman med att de borgerliga partierna under sina år vid makten skapade ett skattesystem riggat för de rikaste. De som redan har det bäst ställt kan göra enorma RUT-, ROT- och ränteavdrag. Vi har en situation där Electrolux och Volvo betalar färre kronor i bolagsskatt än vad blomsterhandeln på hörnet gör.

För att bygga ett samhälle som är bra för alla och inte bara för de rika kvävs att vi tar itu med det och det är här vi har vår stora konflikt med regeringen. Det blir allt mer tydligt att de inte vill göra det som krävs för att komma tillrätta med ojämlikheten. Vi behöver därför vara många som höjer våra röster på olika sätt för att vara med och skapa ett jämlikt Sverige.

Vill du vara med?

Bli medlem här…
Följ oss på facebook här…
Följ oss på twitter här…

Om du inte vill blir medlem nu kan du:

Prenumerera på vår tidning Rött (ingår i medlemskapet) här…

Lista på reformer

Stärkt välfärd

10 miljarder kronor till välfärden

Välfärden har stora eftersatta behov; barngrupperna i förskolan är för stora, kunskapsskillnaderna i skolan växer och personalen inom vård och omsorg är i många fall överbelastade. Från och med 2017 får kommunsektorn 10 miljarder kronor i ökat anslag. Tillskottet är permanent. Det är den största välfärdssatsningen sedan de generella statsbidragen till kommunerna infördes 1993. Det ger möjligheter för fler anställda inom skolväsendet, vården och omsorgen. Under de första åren kommer de kommuner och landsting som tagit emot flest asylsökande och nyanlända att få mer pengar. Staten ska i gemensamt med SKL inleda ett arbete för att komma till rätat med bristyrkessituationen i välfärdssektorn.

Reformer för kvinnors livsvillkor och minskade ekonomiska klyftor mellan män och kvinnor

Förstärkning till primärvården med inriktning på kvinnor

Hälsa är en klassfråga. Kvinnor med endast förgymnasial utbildning är den grupp som haft minst gynnsam hälsoutveckling. Det är också så att primärvården generellt upptäcker kvinnors hälsoproblem för sent. Den måste bli bättre på att fånga in kvinnors hälsoproblem tidigt, till exempel när det gäller stress och kvinnors hjärtproblem.

Avgiftsfri mammografiscreening till kvinnor mellan 40 och 74 år från 1 juli 2016

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i västvärlden och den ökar dessutom. Samtidigt som bröstcancer blir vanligare, ökar chansen att överleva sjukdomen. Att allt fler kan botas anses framför allt bero på förbättrad behandling och mammografikontrollerna som gör att bröstcancer upptäcks tidigare. Ungefär hälften av alla fall av bröstcancer upptäcks vid screening med mammografi.

Landstingen/regionerna erbjuder alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografiscreening. Vissa har redan idag avgiftsbefriat undersökningen. Kvinnor med låg utbildning, svag ekonomi eller av utländsk härkomst utgör majoriteten av de drygt 150 000 som aldrig kommer på de allmänna undersökningarna. För att nå ännu fler kvinnor görs därför en satsning på avgiftsfrihet i hela landet.

Fler anställda i äldreomsorgen

Vänsterpartiet är överens med regeringen om att fler anställda är en prioriterad fråga för äldreomsorgen. Vi gör därför en stor satsning som kommer att leda till ökad trygghet och kvalitet för de äldre. Att anställa mer personal i äldreomsorgen är också en central feministisk reform som ger avlastning för många anhöriga, framför allt kvinnor. Idag tvingas många kvinnor gå ner på deltid för att ta hand om äldre anhöriga när omsorgen inte räcker till. Men även majoriteten av de som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor. Satsningen kommer att leda till en efterlängtad förbättring av arbetsmiljön, som idag för alltför många präglas av stress. Förstärkningen täcker kostnaden för cirka 2  500 fler anställda 2015 och 5  000 fler anställda från 2016.

Förbättrad förlossningsvård

Larmrapporterna från förlossningsvården är många. Barnmorskor runt om i landet larmar om att de inte längre hinner att sköta sitt jobb, att de oroar sig för patientsäkerheten och att de inte orkar arbeta under de arbetsvillkor som råder i dag. Vänsterpartiet är därför överens med regeringen om en riktad satsning för att förstärka förlossningsvården. Satsningen kan också omfatta andra insatser för att förbättra kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Satsningen är på 200 miljoner kronor 2015 och därefter 400 miljoner kronor per år.

Kompetenshöjning inom äldre- och funktionshinderomsorgen

En alltför stor andel av personalen inom äldre- och funktionshinderomsorgen saknar relevant utbildning för yrket. Inom äldreomsorgen rör det sig om att cirka en femtedel av dem som arbetar på boenden samt en fjärdedel av de anställda inom hemtjänsten som saknar rätt gymnasieutbildning. Det finns också behov av satsningar på påbyggnadsutbildning inom områden som exempelvis demenssjukdom, rehabilitering och palliativ vård.

Även bland personal som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning finns behov av kompetensutveckling. Behovet av kontinuerlig kunskapshöjning om olika slags funktionsnedsättningar, bemötande, habiliterande och rehabiliterande arbetssätt är t.ex. stora. Personalen har ofta med sig viktiga kunskaper och erfarenheter men saknar särskild utbildning om funktionsnedsättningar.

Avgiftsfri öppen hälso- och sjukvård från 85 års ålder från och med 1 januari 2017

Från och med den 1 januari 2017 kommer det inte längre att kosta något att besöka öppenvården för den som är 85 år och äldre. Många äldre har ett omfattande behov av hälso- och sjukvård. Detta gäller i synnerhet bland personer över 85 år. För flera av dessa kan kostnaderna för upprepade besök i vården bli kännbara trots högkostnadsskyddet. Värst är situationen för kvinnorna. Brist på pengar ska inte vara ett hinder för att söka den vård man behöver. Reformen innebär att vårdavgifter i den öppna hälso- och sjukvården och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet slopas för personer som är 85 år och äldre. Avgift betalas fortfarande då man är inlagd som patient på sjukhus.

Höjt allmänt tandvårdsbidrag för personer 65-74 år

För att förbättra tandhälsan bland äldre och minska deras personliga utgifter för tandvård, kommer det allmänna tandvårdsbidraget att höjas från 150 till 300 kronor per år för personer 65-74 år. Förändringen innebär att personer 65-74 år får lika stort tandvårdsbidrag som personer som är 75 år eller äldre. Reformen träder i kraft 1 juli 2017.

Fler anställda i kvinnojourerna

Skyddet för våldsutsatta kvinnor och barn är ett samhällsansvar och en del av den allmänna välfärden. Detta ansvar ligger på kommunerna, men kvinnojourerna utgör ett stort och ovärderligt komplement. Samhället måste därför ge jourerna bättre och mer långsiktiga förutsättningar att planera sin verksamhet. Vänsterpartiet och regeringen är överens om en satsning på kvinnojourerna som ska bidra till ökad långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar. Satsningen är på 25 miljoner kronor 2015 och därefter 100 miljoner kronor per år.

Höjt bostadstillägg för pensionärer från 1 september 2015

Många pensionärer har oerhört små ekonomiska marginaler. Framförallt handlar det om kvinnor. Att höja bostadstillägget är en träffsäker reform för att förbättra situationen för de pensionärer som har det allra sämst ställt. Bostadstillägget höjdes den 1 september från 93 till 95 procent av boendekostnaden upp till det tak på 5 000 kronor per månad som finns. I genomsnitt fick en pensionär med bostadstillägg i och med detta 90 kr mer per månad. Cirka 75 procent av satsningen går till kvinnor. Reformen omfattar cirka 285  000 ålderspensionärer.

Höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning förbättras så att reglerna blir desamma som för ålderspensionärer. Träder i kraft 1 januari 2017. Ersättningsgraden i bostadstillägget höjs från 93 till 95 procent (med hyrestak på 5 000 kronor), vilket är motsvarande förändring som gjordes i bostadstillägget för ålderspensionärer 2015. Höjningen ger som mest 100 kronor ytterligare i bostadstillägg per månad. Även den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg höjs till motsvarande nivå som för ålderspensionärer.

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning från 1 oktober 2015

Personer som får sjuk- och aktivitetsersättning är en grupp som ofta har det tufft ekonomiskt.

Det handlar om människor som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning aldrig kommer att kunna arbeta heltid. Många riskerar att få leva ett liv i fattigdom. Ersättningarna måste därför höjas.

Från och med den 1 oktober 2015 genomfördes en höjning från 64 till 64,7 procent av den så kallade antagandeinkomsten. Cirka 58 procent av dem som omfattas av höjningen är kvinnor. Reformen kan ge upp till 200 kr mer i plånboken per månad. Den omfattar cirka 218  000 personer.

Höjd garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen

Garantinivåerna för hel sjuk- och aktivitetsersättning höjs med 0,05 prisbasbelopp, vilket innebär en höjning med 187 kr/individ och månad (brutto). Ikraftträdande är 1 juli 2017. Sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning utgör ett grundskydd för den som haft låga eller obefintliga inkomster. Garantiersättning har varit oförändrad sedan den infördes 2003.

Bättre regler för deltidsstämpling

Idag får en deltidsarbetslös högst 75 ersättningsdagar. Från 2017 kommer det istället att införas en gräns på 60 veckor. Den tidigare borgerliga regeringens begränsning för deltidsstämpling slog hårt mot dem som arbetar i kvinnodominerade branscher, där många arbetsgivare systematiskt organiserar arbetet utifrån deltidstjänster och tillfälliga anställningar i form av timvikariat. Reformen är värd ca 100 miljoner per år och förändringen ska genomföras under första kvartalet 2017.

Utredning om konsekvenserna av kvinnors deltidsarbete.

Mål för fattigdomsbekämpning – fram till 2030 ska inkomsttillväxten för de 40 procent som har lägst inkomst vara högre än det nationella genomsnittet. Arbetsmarknadspolitiska insatser ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv

Översyn gällande vad som hindrar att vård- och omsorgspersonal har tillgång till arbetskläder

Kompetenshöjningsinsatser inom rättsväsendet m.m. gällande mäns våld mot kvinnor
10 mnkr/år från 2017.

Reformer inriktade på barn och unga

Höjt underhållsstöd för äldre barn

Underhållsstödet för barn som är 15 år och äldre höjs med 150 kronor per månad. Kostnadsansvaret för äldre barn är avsevärt större än för mindre barn. Genom att höja underhållsstödet för äldre barn blir beloppet med rättvisande och mer ekonomiskt träffsäkert.  Detta görs i kombination med ett höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar. Skuldsättning inom underhållsstödet är ett utbrett problem. Därför föreslås grundavdraget höjas för bidragsskyldiga från nuvarande 100 000 kr till 118 000 kr. Förändringarna träder i kraft den 1 januari 2018.

Höjt underhållsstöd från 1 september 2015

Ensamstående föräldrar, varav en majoritet är kvinnor, är en av de grupper som har halkat efter mest ekonomiskt under de senaste åren. En höjning med 300 kronor per barn och månad genomfördes den 1 september.

Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet

Flerbarnstillägget för det tredje barnet höjs med 126 kronor per månad. Barnfamiljer, särskilt de med många barn, utgör en förhållandevis stor andel av hushållen med låg ekonomisk standard. En höjning av flerbarnstillägget är ett sätt att ge dessa familjer förbättrade ekonomiska förutsättningar.

Höjda inkomstgränser i bostadsbidraget för barnfamiljer

En höjning av inkomstgränserna inom bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer kommer att göras. Inkomstgränserna har varit desamma sedan 1997 och släpat efter prisutvecklingen i samhället. Förslaget innebär att inkomstgränserna ska höjas från 117 000 kronor till 127 000 kronor för ensamstående, och från 58 500 kr till 63 500 kronor för makar och sambor. Höjningen träder i kraft 2017. Höjningen av inkomstgränsen innebär för de hushåll som tar del av hela ökningen att bostadsbidrag lämnas med 167 kronor mer per månad. Det är hushåll som på årsbasis har inkomster under den föreslagna inkomstgränsen som kan ta del av hela höjningen.

Satsning på ungas psykiska hälsa

Enligt SCB låg andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på nivån 7-8 procent. Sedan dess har andelen stigit till över 20 procent. Mot den här bakgrunden är det angeläget att satsa så att det blir lättare för unga att söka och få hjälp i tid. Genom att särskilt på ungas psykiska hälsa kan ungdomsmottagningarna ha generösare öppettider samtidigt som pengarna kan användas till att stimulera nya initiativ som t.ex. självinläggningsprojekt och inom första linjens psykiatri.

Avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år

Idag ges avgiftsfri tandvård till och med 19 år. 1 januari 2017 höjs åldersgränsen till 21 år. Därefter höjs åldersgränsen till 22 år 1 januari 2018 och till 23 år 1 januari 2019.” Grunden för en god tandhälsa läggs tidigt i livet. Unga vuxna kan ha förhållandevis få akuta besvär och behöver inte uppsöka tandvården av denna anledning i så stor utsträckning. Men många unga vuxna slutar att besöka tandvården i det viktiga förebyggande syftet när de inte längre har tillgång till fri tandvård. Osäker ekonomi är den främsta anledningen till detta, i en tid då många unga personer fortfarande flyttar runt, studerar, har tillfälliga anställningar eller är arbetslösa. Vissa landsting och regioner har redan infört reformer inom detta område. Framförallt gäller det Västra Götaland som redan har infört avgiftsfri tandvård till och med 24 år. Det finns inget som hindrar att man i och med den nationella reformen behåller generösare regler.

Avgiftsfria preventivmedel till ungdomar och unga vuxna upp till och med 20 år från 1 januari 2017

Sverige har fortfarande ett högt antal oönskade graviditeter. Ett sätt att förebygga detta är att subventionera preventivmedel för ungdomar och unga vuxna. Subventionering av preventivmedel är inte bara en fråga om att förebygga oönskade graviditeter. Det handlar också om att kvinnor påtvingas ett större ansvar för preventivmedel jämfört med män. Unga har i allmänhet inte särskilt stora ekonomiska marginaler. Unga kvinnor som tar ansvar för preventivmetoderna tar på sig kostnader som unga män inte har i samma utsträckning. Förslaget gäller preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånen. Idag varierar avgifter, åldersgränser och avgränsningar kraftigt när det gäller landstingens och regionernas subventioner. Det finns redan idag landsting och regioner som har avgiftsbefriat preventivmedel och det finns inget som hindrar dem att behålla generösare regler. Förslaget handlar om att höja miniminivån för vad som ska erbjudas.

Gratis medicin för barn från 1 januari 2016

Ingen ska behöva välja mellan att köpa medicin eller att köpa vinteroverall till sitt barn. Därför är vi glada över att den planerade reformen med gratis medicin för alla barn kommer att träda i kraft den 1 januari 2016. Reformen gäller alla barn upp till 18 år och omfattar läkemedel och andra förmånsberättigade varor inom läkemedelsförmånerna. Reformen är ett resultat av vårens budgetförhandlingar med regeringen.

Glasögonbidrag till alla barn med behov från 1 mars 2016

Alla landsting har ett glasögonbidrag för barn upp till 7 år. Få landsting ger dock bidrag till glasögon för barn och unga mellan 8-19 år om man inte har ett gravt synfel. Vänsterpartiet är överens med regeringen om en satsning som ger alla som behöver glasögon upp till 19 år glasögonbidrag oavsett var i Sverige de bor.

Sommarslovsstöd

Stödet betalas ut till kommuner som satsar på att utveckla kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Alldeles för många barn får inte den sommar de borde få. De blir kvar hemma medan klasskompisarna försvinner iväg till sommarstugor, semesterresor och läger. Det statliga sommarlovsstödet syftar till att ge barn i åldersgruppen 6-15 år en möjlighet till sommaraktiviteter. Kommunen ska med det statliga stödet erbjuda aktiviteter som ger stimulans och personlig utveckling. Programmen ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika bakgrund. Aktiviteterna ska vara avgiftsfria. Alla barn ska behandlas lika vad gäller tillgång och deltagande. För att möjliggöra möten över sociala gränser ska dock ingen särskild behovsprövning göras för de enskilda barnen.

Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer med barn från 1 januari 2016

Höjningen sker 1 januari 2016. Den beräknas bli ungefär 250 kronor mer per månad för barn i åldern 7 till 20 år och ungefär 100 kronor per månad för mindre barn. Barn ska inte behöva växa upp i fattigdom. Vi vill därför göra en satsning på de familjer som har det allra tuffast, av vilka många består av ensamstående mammor med barn. Nästan en fjärdedel av alla ensamstående mammor i Sverige är beroende av försörjningsstöd för att klara sig.

Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem

Det här är en viktig satsning på framförallt de mindre barnen. Skolornas utemiljöer har inte riktigt hängt med i den utveckling som skolan har genomgått, särskilt med tanke på att skolorna också fått ansvar för förskoleklasserna och att allt fler går på fritids. Många torftiga, slitna skolgårdar och uteplatser kan nu rustas upp. Barn behöver goda möjligheter till lek, avkoppling och bra aktiviteter på rasterna. Utemiljön ska även vara en tillgång i det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande. Förutom de positiva effekter satsningen skulle medföra för barn och anställda inom skolväsendet, så skulle den också innebära många arbetstillfällen inom bygg- och hantverkssektorn över hela landet.

Fler anställda och höjd kvalitet i fritidshemmen

Allt fler barn går på fritidshem. Men resurserna har inte ökat i samma takt. Därför är växande barngrupper och sjunkande personaltäthet en verklighet för många barn på fritidshem. Vi är glada över att i budgetförhandlingarna med regeringen fått gehör för vårt krav på mer resurser för att kunna anställa mer personal på fritids. Fritids är en del av skolans pedagogiska uppdrag och ska vara en verksamhet med hög kvalitet. Förutom fler anställda kan pengarna även gå till andra kvalitetsinsatser.

Sänkta avgifter i kulturskolan

Den kommunala musik- och kulturskolan är en av de största kulturverksamheterna för barn och unga. Vi vill att kulturskolan ska bli mer tillgänglig och jämlik. I flera kommuner är avgifterna så höga att många familjer saknar möjlighet att betala dem. Vi gör därför en satsning i syfte att taxorna ska sänkas. Den exakta utformningen av satsningen är dock ännu inte klar.

Satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden

Genom att anställa fler socialsekreterare kan man komma åt den höga arbetsbelastning som är en viktig förklaring till flera av de allvarliga brister som idag finns i socialnämndernas handläggning. Vänsterpartiet och regeringen är överens om att satsa på att anställa mer personal i socialtjänsten. 250 mnkr avsätts årligen för att kunna stärka bemanningen, samt till satsningar på kompetens och kvalitet. Fler anställda är också en förutsättning för att andra kvalitetssatsningar ska ge avsedd effekt.

Fler jobb och tryggt arbetsliv

Fler inspektörer för bättre arbetsmiljö

För att Arbetsmiljöverket ska få bättre möjligheter att se till att arbetsgivare följer arbetsmiljölagstiftningen tillförs myndigheten från 2017 ytterligare 25 miljoner kronor per år. Med tillskottet kan fler inspektörer anställas och närvaron på arbetsplatserna öka. Idag finns cirka 270 inspektörer och den nya satsningen motsvarar cirka 25 inspektörer. Satsningen bidrar till att myndigheten kan nå målet om 300 inspektörer vid utgången av 2020. Med 300 inspektörer närmar sig Sverige den målsättning som finns inom ILO om en inspektör per tiotusen arbetstagare. Tillskottet gör det möjligt för Arbetsmiljöverket att i större utsträckning motverka osund konkurrens, till exempel genom fler oannonserade arbetsplatsbesök.

Insats mot illegala cabotagetransporter för ordning och reda i transportbranschen

Idag blir många utländska löntagare hårt utnyttjade när de arbetar i Sverige. Särskilt stort är problemet i transportbranschen. Där behövs det fler och bättre poliskontroller så att utländska lastbilstransporter följer reglerna. Vänsterpartiet och regeringen är nu överens om att tillföra 25 miljoner kronor per år 2017-2020 till Polismyndigheten för att motverka illegal cabotageverksamhet. Polisens arbete med kontroller av cabotagetransporter ska vidareutvecklas och insatserna på området ska kraftigt öka.

Satsning på forskning på arbetslivet

En satsning kommer att ske på stärkt arbetslivsforskning. 30 miljoner kronor kommer att satsas redan 2017. Från 2019 innebär satsningen 60 miljoner kronor per år till stärkt arbetslivsforskning.

CSN-lån för körkort

Trots att körkort i många fall är nödvändigt för att få jobb är det många som inte har råd att ta det. Det finns en avsikt att införa CSN-lån för körkortsutbildning under mandatperioden. Den exakta utformningen av reformen ska utredas.

Höjt lönebidragstak

Att höja lönebidragstaket är en viktig reform för att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning. Taket har legat stilla och därmed halkat efter i löneutvecklingen sedan 2007. Lönebidraget höjs från och med den 1 januari 2017 från 16 700 till 17 100 kronor per månad. Förslaget berör arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som får ersättning i form av lönebidrag vid stödformerna lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning eller skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare.

Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen

Föräldrar som studerar eller har låg inkomst och därför har grundnivån i föräldraförsäkringen får den höjd från 225 till 250 kronor om dagen från 1 januari 2016. Nio av tio som berörs av den reformen är kvinnor.

Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort från 1 februari 2016

Den så kallade stupstocken i sjukförsäkringen tas bort. Den borgerliga regeringens införande av en tidsgräns, då sjuka människor kastas ur försäkringen, har som väntat inte lett till att folk har återfått sin arbetsförmåga. Rätten till sjukpenning ska finnas så länge arbetsförmåga saknas.

Höjt golv i a-kassan från 7 september 2015

Taket i a-kassan har höjts så att alla som har en månadsinkomst upp till 25 000 kronor får ut 80 procent av sin inkomst under de första 100 ersättningsdagarna. Den högsta dagpenningen uppgår därmed till 910 kronor dag 1-100, varefter det sker en avtrappning till 760 kronor per dag. Den högsta ersättningen för dem som inte har varit med i en a-kassa tillräckligt länge för att få inkomstrelaterad ersättning höjs från 320 till 365 kronor per dag. Detta är en viktig inkomstförändring för grupper som har en tuff ekonomisk situation. Förändringarna trädde i kraft den 7 september 2015.

Satsning på att rusta upp och energieffektivisera framför allt miljonprogrammens bostäder

Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att införa ett upprustningsstöd riktat till boende i flerbostadshus. På 60- och 70-talet byggdes det över en miljon bostäder i Sverige. Renoveringsbehovet bedöms idag vara akut i nästan en halv miljon av dessa bostäder. Samtidigt finns det många exempel på att när renoveringar och ombyggnationer kommit till stånd så har de inneburit så stora hyreshöjningar att många inte haft råd att bo kvar i sina hem. Vi är därför glada över en satsning som gör att miljonprogrammets flerbostadshus ska moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. För att få ta del av upprustningsstödet krävs att det sker en omfattande renovering, att renoveringen innebär betydande energieffektivisering och att hyreshöjningarna efter renoveringen begränsas. Stödet ska gå till renoveringar som annars inte skulle ha blivit av.

Investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror

En av de större satsningarna i budgeten är en som Vänsterpartiet länge drivit på för: att införa ett investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror. Stöd gäller nybyggnation som påbörjas från den 25 mars 2015, och är anpassat utifrån kostnadslägen i olika regioner. Stödet kommer att innefatta krav på energieffektivitet, rimliga hyror och att lägenheterna förmedlas på ett öppet sätt.

Topplån för hyresrätter ska utredas

En utredning om att låta utreda ett system för statliga topplån i nyproduktion av hyresrätter och studentlägenheter ska tillsättas. Utredningen ska bland annat titta på Vänsterpartiets förslag om staten ska låna ut 25 miljarder om året till fastighetsägare för att stimulera ett ökat byggande av hyresrätter. Om förslaget blir verklighet kan det ge 50 000 fler hyreslägenheter per år.

Översyn gällande kommunernas möjligheter att ta tillbaka mark som inte bebyggs

Satsning på kollektivtrafik i landsbygd

Idag är människor som bor på landsbygden ofta hänvisade till att ta bilen eftersom kollektivtrafiken inte är tillräckligt utbyggd. Det vill vi ändra på. Vi vill förbättra möjligheterna för människor på landsbygden att välja kollektivt resande. Det bidrar till att både stärka landsbygden och minska utsläppen. Eftersom behoven kan se väldigt olika ut i olika delar av Sverige ska Trafikverket samråda med länen om vad som kan uppnås i respektive län och därefter föreslå regeringen hur medlen bäst används. Ett exempel kan vara förbättringar av järnvägar på landsbygden. Det kan även handla om investeringar som ökar bussresandet.

Bredband i landsbygd

Medlen för bredband i landsbygdsprogrammet ökas med 850 miljoner kronor för åren 2017-2020. Satsningarna kommer att göras i områden där förutsättningar för kommersiell utbyggnad saknas. Det innebär att det befintliga bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet ökar från 3,25 miljarder kronor till 4,1 miljarder kronor. Tillgång till snabbt bredband gör det lättare för människor på landsbygden att bo kvar och för nya att flytta dit. Det underlättar också för viktig nyetablering av företag och gör att de företag som finns kan fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet.

Integration och ett Sverige som håller ihop

Sverige har tagit emot många flyktinginvandrare de senaste åren. Detta ställer krav på bättre och snabbare etablering. Arbete är nyckeln till nyanländas etablering. Vidare måste främlingsfientlighet och hatbrott bekämpas. Nedan listas några av de åtgärder som har eller ska genomföras.

Förstärkt satsning för fler behöriga sfi-lärare

Stärkt validering av utländsk utbildning

Pengar till kompetenskartläggning på asylboende

Språkundervisning på folkhögskolor

Satsning på Kungälvsmodellen i arbete mot högerextremism

Arbete mot hatbrott och områdespoliser ska prioriteras

Rättvisare skattesystem

  • Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad.
  • Taket för RUT-avdraget har halverats till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år.
  • Begränsning av RUT, numera omfattas t.ex. inte läxhjälp och poolrengöring
  • Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster sänks från 50 procent till 30 procent.
  • Intensifierat arbete mot skatteflykt: Skatteverket: 15 mnkr 2017, 30 mnkr/år från 2018. Ekobrottsmyndigheten: 10 mnkr 2017, 20 mnkr/år från 2018.
  • Skiktgränserna räknas 2018 endast upp med KPI + 1 procentenhet så att fler höginkomsttagare betalar statlig skatt, +1,35 mdkr 2018 (skatteintäkt).
  • Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknandes för 2016 inte upp. För 2017 räknades skiktgränserna upp med KPI + 1 procentenhet (det normala är KPI + 2 procentenheter). Sammantaget innebär detta att fler höginkomsttagare får betala statlig skatt.
  • Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder, +1,7 mdkr/år från 2017 (skatteintäkt, del av bolagsbeskattningen)
  • Regeringen ska genomlysa betydelsen av skattesystemets utveckling ur ett jämställdhetsperspektiv
  • Översyn gällande om en högre kostnadsränta bör tas ut i de fall den skattskyldiga har gjort en frivillig rättelse, s.k. självrättelse
  • Uppdrag till Skatteverket att redovisa exempel i andra länder på åtgärder mot skatteflykt och skattefusk samt föreslå åtgärder i Sverige
  • En bankskatt ska införas. Skatten utreds för närvarande.
  • Sänkt skatt för de med låg pension. Det förhöjda grundavdraget för äldre har justerats så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kronor i månaden.