• Hem
  • Vad sjutton bet...
Nyheter

Vad sjutton betyder… Klass

Begreppet klass har förmodligen alla hört om, men vad innebär det att tala om klass? Är det relevant idag? Och vilka klassindelningar finns det? Anneli Jordahl reder ut begreppet.

Alla har en klasstillhörighet. Långt ifrån alla kan ringa in den. Men vi blir klassade ute i samhället beroende på yrke, inkomst, utbildning, boende och härkomst.

Statistiska centralbyrån utgår från yrket och positionen på en arbetsmarknad. Befolkningen delas in i arbetare, tjänstemän och företagare. Kort sagt: arbetaryrkena kräver inte högskoleutbildning, vilket tjänstemannayrkena gör.

I de socioekonomiska kategorierna väger statistikerna även in aspekter som hälsa, livslängd och förmågan att ta semester. Enligt LO:s välfärdsrapport 2019 hade 33 procent av arbetarna varken gjort semesterresa eller haft tillgång till fritidshus.

Kön och etnicitet hänger ihop med klass. Ensamstående utlandsfödda föräldrar är den socialt mest utsatta gruppen. Enligt Folkhälsomyndigheten mår de sämst, fysiskt och psykiskt. Hälsa har blivit en viktig aspekt i klassdiskussionen. Det skiljer nästan 20 år i livslängd mellan en Danderydsbo och en boende i Vårby utanför Stockholm. Arbetares kroppar är ansatta. Ungefär en person i veckan omkommer i sin yrkesutövning. Lastbilsförare och byggnadsarbetare lever särskilt farligt.

Barn som växer upp i en akademikerfamilj med höga inkomster i Danderyd, Örgryte eller Limhamn ärver ofta sin klassbakgrund. Barn till en ensamstående kortutbildad förälder i Gårdsten, eller i en by utanför Sollefteå, möter större hinder för att ta sig fram i samhället. Nedstängningen av landsbygden och negligeringen av storstädernas ytterområden är avgörande i en klassdiskussion.

Föråldrad klassindelning

Den statistiska klassindelningen från 1982 är föråldrad. Kartan borde anpassas till den nya så kallade prekära arbetsmarknaden. De tillfälliga jobben växer; gigekonomin breder ut sig. Någon utför tre städjobb på samma dag utan att lönen räcker till det nödvändigaste. Denna någon kan vara högutbildad i ett annat land, men söker förgäves jobb motsvarande utbildningen. 

Under de senaste 20 åren har arbetare och tjänstemän levt vitt skilda liv. Bostadsområdena är klasshomogena och friskolereformen har lett till att medelklassbarn på resursstarka skolor knappt träffar arbetarbarn. För 20 år sedan refererade många klassanalytiker till sociologen Pierre Bourdieu som ringade in skillnader i vanor – som att medelklassen lyssnar på klassisk musik och arbetare på dansband.

I dag lyfter fler fram gamle Karl Marx som såg klass som en kollektiv struktur. Klass handlar återigen om vad som händer inom produktionen: några blir höginkomsttagare på andras underbetalda arbete. Arbetaren har skapat ett mervärde som hen inte får ta del av.

Överlevnad och skattefusk

När Alliansen införde den så kallade arbetslinjen flyttades resurser från de sämst ställda till de som har en anställning. Allt enligt devisen ”Det ska löna sig att arbeta”. För långtidssjuka, långtidsarbetslösa och arbetare inom gigekonomin handlar klass numera om överlevnad. Sverige har avskaffat förmögenhetsskatt, arvsskatt och fastighetsskatt och den politiska viljan är lam vad gäller att lagstifta mot välbeställdas kapitalplacering i skatteparadis. Över 40 miljarder kronor försvinner varje år i skattefusk i Sverige.

1980 var Sverige världens mest jämlika land. Klass ansågs länge vara ett förlegat begrepp, men på 2000-talet återkom det. I dag är Sverige enligt OECD det land där klasskillnaderna ökar i snabbast takt. Enligt LO kan en VD på toppnivå tjäna 61 gånger mer än en arbetare. Jämför med 1980 då en toppchef tjänade 9 arbetarlöner.

Statistiska centralbyrån har aldrig tidigare noterat så stora inkomstskillnader. Att inte tala om klass gynnar knappast de som räknas till arbetare.
Anneli Jordahl

Anneli Jordahl är arbetarförfattare och kulturjournalist. Hon har i flera böcker skildrat klassamhället, exempelvis Klass – är du fin nog? Läs vår intervju med henne i Rött 4-2019.