• Hem
  • Vad sjutton bet...
Nyheter

Vad sjutton betyder: Historiematerialism

Vi fortsätter vår serie där vi förklarar politiska termer och begrepp. Historiematerialism hörs det mycket om, men vad sjutton betyder det egentligen?

Alla hittillsvarande samhällens historia är klasskampens historia.1

Poängen går knappast att göra enklare: det är konflikterna mellan de som äger och styr och de som arbetar och lyder som formar vår värld, och så har det varit sedan historiens början. Underförstått förstås också: om vi vill göra slut på den ena klassens utsugning och undertryckande av den andra, så måste vi förstå hur den historien fört oss dit vi är idag, och hur den fortsätter att bestämma oss.

Av detta följer historiematerialismens andra grundläggande påstående: det är inte idéer, känslor eller åsikter som formar världen, inte vad vi anser att den är eller hur vi tolkar den. Det är den konkreta materiella utsugningen och exploateringen, och hur denna faktiskt ser ut i verkligheten, bortom idéernas sfär.

Människorna gör själva sin historia, men de gör den inte efter eget gottfinnande, inte under omständigheter som de själva valt.2

Betyder det att vi, var och en och tillsammans, är absolut förutbestämda att göra och tänka på vissa sätt? Att det inte går att uppskatta tolvtonsmusik om man är brevbärare, eller vara socialist om ens faster äger egen begravningsbyrå? Knappast. Vi skulle nästan kunna säga tvärtom: det är helt upp till oss själva hur vi vill se på oss själva och varandra, subjektivt. Men om vi vill skapa en värld där vi faktiskt kan leva våra liv på de sätt vi vill så måste vi förstå och förändra de konkreta omständigheterna, objektivt.

Men vad är då dessa ”omständigheter”, och hur förändrar man dem? Marx talar ofta om dem som två saker: produktivkrafter respektive produktionsförhållanden. Produktivkrafterna är allt det som sätts i rörelse när vi skapar vår materiella värld: arbetskraft, maskiner, teknik och så vidare. Produktionsförhållandena däremot är de former – till exempel klassrelationer – under vilka detta skapande utförs.

De produktivkrafter som står till samhällets förfogande tjänar inte längre till att befrämja de borgerliga egendomsförhållandena; de har tvärtom blivit för väldiga för dessa förhållanden, de hämmas av dem.3

Samtidigt som produktivkrafterna bygger världen, så skapas också de spänningar som i slutändan gör att samhället med dess maktförhållanden måste förändras i grunden. Det är inte automatiskt, och det är inte självklart att vi går mot ständigt ljusare tider. Men det är just inom det existerande som förutsättningarna för och möjligheten till något annat växer fram: socialismen. Den kan vi bara skapa tillsammans, genom det fria utvecklandet av vårt arbete och våra visioner.

Proletärerna har i den inget annat att förlora än sina bojor. De har en värld att vinna.4

Samuel Carlshamre
Samuel Carlshamre är vänsterpartist och styrelseledamot för Centrum för Marxistiska Samhällsstudier, CMS.

1, 3, 4 Citat från  Kommunistiska manifestet av Karl Marx och Friedrich Engels.

2 Citat från Louis Bonapartes adertonde brumaire av Karl Marx.