• Hem
  • Sverige borde i...
Nyheter
Nooshi Dadgostar vår bostadspolitiska talesperson mot ljusgrå bakgrund.

Sverige borde inspireras av Wiens bostadspolitik

I vintras kunde vi i ETC läsa om Elina Wlaka som efter bara några månaders väntetid precis fått flytta in i en nybyggd lägenhet på 90 kvadratmeter i centrala stan – med en hyra på knappt 7000 kronor i månaden. Förra månaden intervjuades Jassi Halilovic i DN som precis flyttat in i en nybyggd trea på 77 kvadratmeter till en hyra på 6 500 efter bara några månaders väntetid. Hon tyckte det var en ovanligt lång väntan. Sin förra etta fick hon efter några veckor.

Du gissade rätt. Detta är alltså inte Stockholm eller Göteborg. Det är i den österrikiska huvudstaden Wien du enkelt kan hitta en billig hyresrätt. Här bor 80 procent av invånarna i hyresrätter och deras sociala bostadspolitik leder till att det byggs nytt hela tiden. Köerna är korta, nyproduktionen hög och hyrorna rimliga. De har lyckats bygga upp en långsiktig social bostadspolitik som ger ett bra boende till en rimlig kostnad. Här kan den svenska politiken hitta inspiration. Ungefär en tredjedel av hyresbeståndet är kommunala hyresrätter, en tredjedel subventionerade hyresrätter och en tredjedel privata. Att det finns så många förhållandevis billiga subventionerade hyreslägenheter sätter press både på hyror i privata hyreshus, och på priser för bostadsrätter och hus. Hälften av de österrikiska hushållen betalar mindre än 4 500 kronor i månaden totalt för sitt boende.

Att hyreslägenheterna finns utspridda i hela staden bidrar till att Wien är en av Europas minst segregerade huvudstäder. Olika inkomstgrupper bor sida vid sida i hela staden. Bostadsbyggandet i Wien planerats utifrån fyra prioriteringar: det ska vara kostnadseffektivt, socialt hållbart, estetiskt och klimatsmart. I alla upphandlingar är det de här principerna som premieras, istället för lägsta pris.

En stor andel av byggföretagen är allmännyttiga byggföreningar. De är både kooperativ och olika typer av bolag med vinstbegränsning. De har krav på sig att återinvestera all vinst överstigande en viss andel i socialt byggande. Det är en framgångsrik modell, och den är populär bland byggbolagen eftersom de bolag som inte vinstmaximerar får riktade byggstöd och tillgång till långsiktiga och stabila byggkontrakt med kommunen. De kan således räkna med att få uppdrag i både låg- och högkonjunktur eftersom befolkningsutvecklingen är sådan att det finns ett stort och långsiktigt behov.

Lägenheterna som byggs är både vanliga kommunala hyreslägenheter, och en inspirerande form av mellanting mellan hyreslägenhet och bostadsrätt: hyresgästen får betala en egeninsats för att bidra till byggkostnaderna, men den får man tillbaka om man flyttar, och det går att få förmånliga lån för att bekosta egeninsatsen.

Österrike har ett förhållandevis starkt lagstiftat skydd mot höga hyror, men hyrorna pressas också av det stora utbudet av billiga, subventionerade lägenheter.

Är det svindyrt att ha en social bostadspolitik? Nja, knappast dyrare än vad de höga priserna i Stockholm kostar oss som enskilda eller som stad. 1,5 miljarder kronor årligen får Wiens kommun från statskassan. Det kan jämföras med det svenska investeringsstödet på 3,5 miljarder.

Det kan läggas samman med bostadsbidrag för den som behöver ett renoveringsstöd som ser till att fastigheterna kan moderniseras med tiden utan att hyrorna sticker iväg.

Sverige och Stockholm kan knappast bli en kopia av andra länder. Men ibland kan det vara bra att höja blicken och undersöka hur andra har löst frågor som är viktiga även för oss.

Ibland kan det till och med visa sig att andra lyckats lösa problem som framstår som svåra att komma tillrätta med.

Nooshi Dadgostar, bostads-politisk talesperson Vänsterpartiet.

Dela den här sidan:

Kopiera länk